NYA PROBLEM FÖR PUTIN: Överraskande besvär för ryska armén

2022 03 23

Finns det något land som är van vid att hantera bister köld och riktiga vargavintrar så är det Ryssland. 

Rejäl köld vardagsmat

I Sibirien är man van vid väldigt kalla temperaturer en stor del av året och landets tredje folkrikaste stad, Novosibirsk, har en snittemperatur i januari på omkring -21 grader.

Så rejäl köld är vardagsmat för många ryssar.

Soldaterna fått köldskador

Trots allt detta har nu ryska armén råkat ut för överraskande väderproblem mitt under landets anfallskrig och försök till invasion av grannlandet Ukraina – ryssarna har fått problem med kylan.

Ryska soldater har det så pass kämpigt med låga temperaturer att de till och med har drabbats av köldskador konstaterar BBC News.

Klarar inte av vädret

Detta enligt en senior källa inom USA:s armé som avslöjar att man registrerar indikationer på att ryska soldater inte klarar av att hantera det kalla vädret i gränstrakterna mellan Ukraina och Ryssland.

Bristfälliga kläder

Orsaken är att ryssarna inte har försetts med något så basalt som lämpliga kläder för vinterväder.

– De har till och med problem när det gäller sådant som fungerande personlig utrustning, uppger amerikanska försvarskällor till CNN

Tvingats till paus

Problemen har varit så påtagliga för diktaturens armé att man har tvingats entlediga en del soldater.

– Vi har indikationer på att en del trupper har lidit [av kölden] och har tagits bort från striderna på grund av köldskador, säger amerikanska försvarskällor.

Börjar krackelera

Bilden av Rysslands effektiva och kraftfulla armé har börjar krackelera och det är inte bara soldaternas kläder som pekas ut som bristfälliga.

Det råder även brist på mat och bränsle inom de ryska styrkorna till följd av problem med leveranser och transporter. Det hela försvårar Putins krigsplaner rapporterar CNN.

Begär förstärkningar

På grund av ryska arméns omfattande problem väntas Putin nu kalla in stridsbataljoner från andra delar av det väldiga Ryssland för att förstärka trupperna i Ukraina, rapporterar CBS News.

Rysk desperation

I takt med den ökade desperationen inom Putinregimens armé befaras de redan allvarliga brotten mot civila ökar.

När diktaturens soldater inte klarar av att avancera i Ukraina så som de hade hoppas väljer de istället att bomba sönder landet på samma sätt som ryssarna gjorde i Syrien.

Arkivfoto: M. Potkin

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen