Nya EU‑regler för fiske i Sverige har införts som ställer skärpta krav på hur fiskeredskap ska märkas.

Detta förändrar vilka uppgifter fritids‑ och yrkesfiskare kan behöva lämna inför kommande säsonger.

Skärpta märkningskrav

Från och med januari måste alla passiva fiskeredskap i havet vara tydligt märkta direkt på själva redskapet – inte bara på vakare eller bojar som tidigare.

Det gäller både fritids‑ och yrkesfiskare.

Passiva redskap är sådana som lämnas i vattnet utan att aktivt manövreras, som nät, burar, tinor och ryssjor.

För yrkesfisket innebär detta dessutom att det blir förbjudet att ta omärkta passiva redskap ombord på fartyget, och märkningen ska vara varaktig och lätt att koppla till ägaren.

– Från och med den 10 januari 2027 ska varje trål, inklusive all trålutrustning som medförs ombord eller används för fiske, vara tydligt märkt med fångstfartygets distriktsbeteckning, både bokstäver och siffror, meddelar Länsstyrelsen.

LÄS MER: Coop-butik läggs ner

Hur fritidsfiskaren påverkas

För den som fiskar för nöjes skull innebär de nya reglerna att alla passiva redskap måste visa vem som använder eller äger dem.

– Alla passiva redskap som används vid fritidsfiske ska vara tydligt märkta så att de kan identifieras och kopplas till den som använder eller äger redskapet. Märkningen ska vara varaktig, inte kunna tas bort och vara gjort av beständigt material, uppger Länsstyrelsen.

Reglerna anger också hur märkningen ska placeras på olika typer av redskap, till exempel på nätets översta maskrad eller vid kontaktpunkten på långrevar.

Framtida krav på registrering

Utöver märkningen av redskap finns det även nya EU‑bestämmelser som kan komma att kräva registrering och rapportering av fångster för vissa fritidsfiskare, särskilt i havet.

Syftet med dessa regler är att öka kunskapen om fiskebeståndens status och hur mycket som tas upp av både yrkes‑ och fritidsfisket, men det är ännu inte klart när och hur dessa krav kommer att tillämpas i Sverige eftersom nationell lagstiftning och system för registrering fortfarande är under förberedelse.

–  De nya reglerna måste införlivas på ett sätt som inte försvårar för sportfiskare. Vi vill se ett system som bidrar till bättre förvaltning och fiskevård - inte mer byråkrati, sa Sten Frohm, Sportfiskarnas generalsekreterare vid ett tidigare tillfälle.

LÄS MER: Riksbanken övertygade om 2026: Efterlängtat besked för hushållen

Foto: Bionicdreamer

Text: Redaktionen

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.  

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

–  Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag 

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan 

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen