Nya regler för bidragstagare – det här kommer hända

2024 09 27

Regeringen och SD förbereder en stor omläggning av bidragspolitiken.

Framöver kommer det ställas skärpta krav på bidragstagare – bland annat föreslår Tidöpartierna att stora familjer ska få begränsat försörjningsstöd.

Samtidigt föreslår regeringen och SD att en utredare ska lämna förslag på hur bidragstak kan införas.

– Vi vill att fler ska arbeta och vara självförsörjande. Att fler arbetar är viktigt för att hålla ihop Sverige. Det är grunden för att klara integrationen och våra högt ställda välfärdsambitioner, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Ministern fortsätter:

– Regeringen avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform som består av flera delar. Det handlar om att öka aktivitetskraven, införa ett bidragstak och införa en kvalificering till välfärden.

Jobbpremie

Regeringen och SD vill även införa en jobbpremie.

Det är ett förslag som Moderaterna drivit sedan 2021. Då föreslog partiet att långtidsarbetslösa som tar ett jobb ska få ett påslag på lönen med tio procent, max 2 500 kronor per månad i högst 18 månader.

Bidragstaket

Exakt hur bidragstaket kommer att utformas är inte fastställt.

Taket kan mätas i kronor, men det kan även handla om en begränsning av hur många bidrag som man kan ta del av samtidigt.  Enligt regeringen kan bidrag som barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd, föräldrapenningen på lägstanivå och flerbarnstillägg ingå i det nya förslaget.

Målsättningen är dock tydlig: fler ska komma ut på arbetsmarknaden.

– Det är en grundläggande princip att det alltid ska vara mer lönsamt att jobba än att gå på bidrag. Men i dag är det inte alltid så. Därför tar vi initiativ till ett bidragstak i syfte att öka drivkrafterna till jobb – en viktig strukturreform för fler i arbete, sade statsminister Ulf Kristersson (M) när förslaget lanserades.

Här är alla förslag

Här är samtliga förslag som regeringen och SD lagt fram för att reformera bidragspolitiken:

- Bidragstak ska införas

- Möjligheten att lämna försörjningsstöd ska begränsas för kostnader utöver riksnormen, så långt det är möjligt och lämplig

- Försörjningsstödets storlek ska begränsas för större hushåll

- Det ska införas en jobbpremie som ökar det ekonomiska utbytet för den som går från försörjningsstöd till arbete

- Den som olovligen vistas i landet ska inte beviljas ekonomiskt bistånd

- Ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet

Förslagen ska redovisas senast den 14 februari 2025. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Stort besked för Jimmie Åkesson – ”pågår en diskussion”

2025 06 19

– Låt mig vara tydlig. Liberalerna kommer inte säga ja till SD i regering eller släppa fram en regering där de ingår. Det är inte bara min åsikt, utan också partiets beslut.

Så lät det i december när Liberalernas avgående partiledare Johan Pehrson kommenterade Sverigedemokraternas eventuella plats i en högerregering efter valet 2026.

I dag låter det annorlunda från Liberalerna.

Under torsdagsmorgonen har partiets valberedning föreslagit Simona Mohamsson som ny partiledare.

Mohamsson, som är en känd kritiker av Tidöavtalet, ger ett oväntat besked i regeringsfrågan. 

Hon stänger inte dörren för att släppa in SD i en framtida regering.   

– Det pågår en bred diskussion i vårt parti. Jag har inga nya besked att meddela i regeringsfrågan, säger Mohamsson enligt Expressen.

Beskedet är ett helt nytt ställningstagande från L. Partiet har tidigare uteslutit att släppa fram eller sitta i en regering där Sverigedemokraterna ingår.

Pekar ut Sveriges stora utmaningar

Simona Mohamsson är sedan 2021 ledamot i Liberalernas partistyrelse. Hon har tidigare varit ordförande för socialnämnden på Hisingen i Göteborg samt varit vice förbundsordförande för Liberala Ungdomsförbundet.

Sedan april har hon innehaft rollen som Liberalernas partisekreterare.

– Jag känner mig hedrad och stolt över att föreslås som ledare för Sveriges liberala parti. Sverige står inför stora utmaningar där liberal politik i en borgerlig regering är svaret. För att skapa ett Sverige att tro på behöver vi växla upp arbetet med att få ordning på skolan, stoppa gängen och rensa ut skojare ur välfärden, säger Mohamsson i ett uttalande.

”Orädd, tydlig och väl förankrad”

Valberedningens ordförande, Lars Persson Skandevall, är övertygad om att Simona Mohamsson är rätt val för det krisande partiet.

– Simona är orädd, tydlig och väl förankrad i den liberala rörelsen. Våra medlemmar har efterfrågat en partiledare som förstår och har kraft att förnya vårt parti. Jag och valberedningen är övertygade om att Simona Mohamsson är den personen.

Liberalerna kommer att välja ny partiledare på ett extrainsatt landsmöte den 24 juni 2025. 

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

JUST NU: Nya regler för körkort – kritiserat krav på väg bort

2025 06 19

I dag krävs en särskild prövning för att utfärda körkortstillstånd till personer med adhd, autism eller liknande tillstånd.

Personer med funktionsnedsättningarna måste genomgå en medicinsk prövning och ansöka om läkarintyg för att kunna få prövning av körkortstillstånd.

Samtidigt har det skett en stor ökning av antalet barn och unga som diagnostiseras med adhd och autism.

Den kraftiga uppgången har satt hälso- och sjukvården under hård press.

– När kravet på läkarintygen infördes omfattades färre individer än i dag. Femton år senare har antalet individer med adhd och autism i Sverige ökat flerfaldigt, samtidigt som bristen på psykiatrer är oförändrat stor, framhåller Linda van Paaschen, psykiater och konsultläkare vid Region Västernorrland, i Läkartidningen.

Vidare pekar psykiatrikern på att det saknas vetenskapligt stöd för att läkarintyg leder till minskad risk för olyckor i trafiken.

– Nyttan med handlingar inom sjukvården ska vara tydlig och helst ha god evidens, och det gäller inte utfärdandet av dessa läkarintyg. Det är en allvarlig brist i ett uppdrag som en statlig myndighet har ålagt psykiatrin.

Kravet försvinner

Nu hörsammar Transportstyrelsen kritiken.

Myndigheten – som fått i uppdrag av regeringen att utreda frågan – föreslår att de medicinska kraven för körkortsinnehav vid adhd och autismspektrumtillstånd tas bort.

– Förslaget innebär att personer med dessa diagnoser inte längre behöver lämna in läkarintyg med anledning av detta, vid ansökan om körkortstillstånd. Det blir med andra ord enklare för en stor grupp människor, säger Josefin Hallenberg, utredare på Transportstyrelsen.

”Positiva konsekvenser för patienterna”

Transportstyrelsen föreslår ett förenklat förfarande vid prövning. Personer med adhd och autism ska inte längre behöva genomgå en medicinsk prövning, med krav på läkarintyg.

– Det här innebär att efterfrågan på läkarintyg kommer att minska, vilket i sin tur leder till en minskad belastning på hälso- och sjukvården. Det frigör tid till sjukvård vilket i förlängningen får positiva konsekvenser för patienterna, säger Josefin Hallenberg.

Regeringen ska ta ställning till Transportstyrelsens förslag. Det mesta tyder på att regeringen kommer att ge grönt ljus till att slopa kravet på läkarintyg.

– När kraven på läkarintyg vid adhd och autism togs fram ställdes diagnoserna ofta på barn och unga med svåra funktionsnedsättningar. Men sedan dess har förutsättningarna förändrats. Inom en snar framtid väntas 15 procent av alla pojkar och 11 procent av alla flickor i åldern 10-17 år ha en adhd-diagnos, och majoriteten av dessa barn har lätta till måttliga symtom. Behovet av att se över kravet på intyg avseende mild eller måttlig adhd och autism är stort, har socialminister Jakob Forssmed (KD) tidigare utryckt.

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen