23 januari 2026

Nya regler för jägare införs – från 1 april

2026 01 23

Naturvårdsverket har fattat beslut om nya regler vid jakt.

Det handlar om åtling och användningen av åtlar vid jakt.

Syftet med de nya reglerna är att minska antalet viltskador och viltolyckor.

– De nya reglerna börjar gälla den 1 april. Inför detta kommer Naturvårdsverket att publicera mer stöd och information, både till länsstyrelser och till enskilda personer, uppger Naturvårdsverket.

Kompletterande regler

De nya reglerna blir ett komplement till länsstyrelsernas möjlighet att fatta beslut om förbud eller villkor för utfodring av klövvilt.

– Ett sådant beslut får inte omfatta foder som läggs ut vid en åtelplats för jakt. Skälet är att åteljakt, till exempel på vildsvin, ibland behöver fortsätta även där utfodring annars är förbjuden, uppger myndigheten.

Begränsas

Nu sätts också tydligare begränsningar när det gäller åtling.

– I områden där det är förbjudet att utfodra klövvilt begränsas nu även åtlingen. Det innebär att man högst får lägga ut tre kilo foder per dygn på en åtelplats för att kunna bedriva åteljakt, framhåller Naturvårdsverket.

– För foder som kommer från djur gäller särskilda mängdgränser. Det är exempelvis tillåtet att lägga ut antingen en kropp av vilt per vecka, eller delar från ett eller flera djur som tillsammans väger högst 25 kilo.

LÄS OCKSÅ: Dollarn kapitulerar

Ytterligare vägledning

- Det är Jordbruksverket som informerar om vilka typer av foder och andra lockmedel som får användas på en åtelplats och vilka regler som gäller för dem.

- Innan de nya reglerna börjar gälla kommer Naturvårdsverket att publicera två vägledningar som vänder sig till personer som bedriver åteljakt eller på annat sätt berörs av den.

- Vi kommer också att ta fram stöd för länsstyrelser som arbetar med beslut om utfodringsförbud.

- I och med de nya föreskrifterna samlas alla Naturvårdsverkets bestämmelser om åtling på ett och samma ställe, vilket bidrar till en ökad tydlighet för såväl enskilda som myndigheter.

Källa: Naturvårdsverket

LÄS MER: Skatteverket varnar svenskarna – “Radera mejlet”

Foto: Sebastian Pociecha
Text: Reaktionen

28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen