Nya regler på Systembolaget – ”Sätter ned foten”

2023 09 30

Från och med våren 2024 gäller nya förbud på Systembolaget.

I Systembolagets sortiment går det att hitta dryck i alla möjliga förpackningar: aluminiumburkar, pet-flaskor, bag-in-box och glasflaskor.

Men när det gäller den sistnämnda lämnar den betydligt större klimatavtryck än de förstnämnda alternativen, framför allt på grund av dess vikt som kräver mycket energi och tunga transporter.

Det ställer till bekymmer för Systembolaget – som har lovat att halvera sin klimatpåverkan till 2030 jämfört med hur det såg ut för bara fyra år sedan.

Och det ska göras med ett nytt förbud, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Sätter ned foten"

Från och med 1 mars 2024 förbjuds därför tunga glasflaskor.

Förbudet omfattar samtliga engångsglasflaskor som överskrider viktgränsen – oavsett innehåll.

– Vi kände att det viktiga var att komma igång, sätta ner foten och kommunicera att det här är något som kommer att stramas åt framöver, säger Gad Pettersson, som jobbar som enhetschef på Systembolaget, till SvD.

Förankrat med leverantörerna

Reglerna för maxvikten är olika beroende på dryck. Gränsen är till exempel högre för mousserande vin än vad det är för “vanligt” vin eller öl.

En flaska vin av normal storlek på 75 centiliter får max väga 750 gram.

Det innebär att Systembolaget redan har en del marginal då snittet nu ligger på 470 gram i butikens sortiment.

Förbudet är redan förankrat med leverantörerna.

Och det är egentligen inte funktionaliteten som kommer att påverka kunderna.

– Svårigheten för vin är att det för kunden finns något instinktivt med att en stor, tung flaska är lika med högre kvalitet. Därför finns en rädsla och farhåga hos vissa producenter, säger Gad Pettersson.

Stoppar även klassiker

Nyligen gick Systembolaget ut med en annan uppmärksammad förändring.

Det handlade om den klassiska “systemetkassen” som ska sluta säljas – efter att ha funnits vid kassorna i 56 års tid.

– Hej då plastpåsen. För att minska vårt miljö- och klimatavtryck tar vi snart farväl av plastpåsen. Ta gärna med en egen påse när du handlar hos oss, framhöll Systembolaget i sina sociala mediekanaler i augusti.

Gör det för klimatet

Beslutet fattades redan under hösten 2022. 

Först elva månader senare gick dock det statliga bolaget ut med informationen. 

– Den 1 oktober 2022 tog försäljningsledningen beslut om att sluta sälja plastpåsar till kunderna. Syftet med beslutet är att vi ser en möjlighet att minska vår miljö- och klimatpåverkan ännu mer, säger Sofia Akhter, presskommunikatör på Systembolaget, till Expressen.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen