Nya regler på Systembolaget – ”Sätter ned foten”

2023 09 30

Från och med våren 2024 gäller nya förbud på Systembolaget.

I Systembolagets sortiment går det att hitta dryck i alla möjliga förpackningar: aluminiumburkar, pet-flaskor, bag-in-box och glasflaskor.

Men när det gäller den sistnämnda lämnar den betydligt större klimatavtryck än de förstnämnda alternativen, framför allt på grund av dess vikt som kräver mycket energi och tunga transporter.

Det ställer till bekymmer för Systembolaget – som har lovat att halvera sin klimatpåverkan till 2030 jämfört med hur det såg ut för bara fyra år sedan.

Och det ska göras med ett nytt förbud, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Sätter ned foten"

Från och med 1 mars 2024 förbjuds därför tunga glasflaskor.

Förbudet omfattar samtliga engångsglasflaskor som överskrider viktgränsen – oavsett innehåll.

– Vi kände att det viktiga var att komma igång, sätta ner foten och kommunicera att det här är något som kommer att stramas åt framöver, säger Gad Pettersson, som jobbar som enhetschef på Systembolaget, till SvD.

Förankrat med leverantörerna

Reglerna för maxvikten är olika beroende på dryck. Gränsen är till exempel högre för mousserande vin än vad det är för “vanligt” vin eller öl.

En flaska vin av normal storlek på 75 centiliter får max väga 750 gram.

Det innebär att Systembolaget redan har en del marginal då snittet nu ligger på 470 gram i butikens sortiment.

Förbudet är redan förankrat med leverantörerna.

Och det är egentligen inte funktionaliteten som kommer att påverka kunderna.

– Svårigheten för vin är att det för kunden finns något instinktivt med att en stor, tung flaska är lika med högre kvalitet. Därför finns en rädsla och farhåga hos vissa producenter, säger Gad Pettersson.

Stoppar även klassiker

Nyligen gick Systembolaget ut med en annan uppmärksammad förändring.

Det handlade om den klassiska “systemetkassen” som ska sluta säljas – efter att ha funnits vid kassorna i 56 års tid.

– Hej då plastpåsen. För att minska vårt miljö- och klimatavtryck tar vi snart farväl av plastpåsen. Ta gärna med en egen påse när du handlar hos oss, framhöll Systembolaget i sina sociala mediekanaler i augusti.

Gör det för klimatet

Beslutet fattades redan under hösten 2022. 

Först elva månader senare gick dock det statliga bolaget ut med informationen. 

– Den 1 oktober 2022 tog försäljningsledningen beslut om att sluta sälja plastpåsar till kunderna. Syftet med beslutet är att vi ser en möjlighet att minska vår miljö- och klimatpåverkan ännu mer, säger Sofia Akhter, presskommunikatör på Systembolaget, till Expressen.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen