NYA SIFFROR: Antalet stupade ryska soldater ökar till ännu högre nivåer

2022 04 01

Antalet ryska soldater som har förlorat livet i Putins krig mot Ukraina har nu stigit till ännu högre nivåer.

Det uppger Ukrainas regering som nu går ut med uppdaterade siffror avseende antalet dödade soldater.

Skyhöga dödstal

Att Ryssland har drabbats av betydligt större förluster än väntat är något som både USA:s myndigheter och brittisk underrättelsetjänst har meddelat och Ukrainas nya besked pekar på skyhöga dödstal.

17 700 ryska soldater skall ha dödats i striderna mot Ukrainas Väpnade Styrkor rapporterar Ukrainas regering.

Lär inte tillkännages

– Det innebär att Putin sannolikt inte har tillräckligt med soldater för att attackera Kyiv, rapporterar Sky News i en analys i dag.

Det exakta dödsantalet när det gäller ryska soldater, som aldrig får komma tillbaka till sina nära och kära på grund av Rysslands diktator, lär inte tillkännages av Moskva.

Ukrainas siffror är inte heller säkerställda men det råder ingen tvekan om att det handlar om ett betydande antal.

Samtidigt är Ukraina väl medvetna om att statistiken och informationen till media är en del av hela konflikten och uppgifterna behäftas med osäkerhet.

143 ryska stridsplan 

I Ukrainas nya summering av de ryska förlusterna som offentliggjorts idag fredag uppger man även att följande förluster har skördats i Ukrainas motangrepp på ryssarna:

17 700 soldater stupade

143 stridsplan

131 helikoptrar

625 stridsvagnar

76 bränslefordon

86 drönare

24 specialfordon

1 751 bepansrade fordon

316 artillerisystem

96 raketartillerifordon

1220 övriga fordon

7 fartyg

54 anti-flygplanssystem

4 kortdistans-missilsystem

Starkare än väntat

Ukrainas armé rapporteras ha gjort framryckningar på flera håll samtidigt som ryska armén dragit sig tillbaka från områden nära Kyiv. Ett av skälen bedöms helt enkelt vara att Ukrainas Väpnade Styrkor varit starkare i strid än väntat.

Ryska soldaterna har samtidigt haft bristande utrustning och problem med stridsmoralen.

Kan inte lita på Putin

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg varnar samtidigt för att de ryska beskeden om tillbakadragningar kan vara ett spel för gallerierna.

Det är möjligt att det handlar om att Putin vill byta ut sina slitna soldaterna mot nya soldater som anlänt till fronten och att nya ryska anfall därför kan väntas framöver.

Ryska bombningar fortsätter

Dessutom fortsätter de brutala ryska bombardemangen mot städer och civila på flera håll i Ukraina.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


13 okt 2026

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen