NYA SIFFROR: Antalet stupade ryska soldater ökar till ännu högre nivåer

2022 04 01

Antalet ryska soldater som har förlorat livet i Putins krig mot Ukraina har nu stigit till ännu högre nivåer.

Det uppger Ukrainas regering som nu går ut med uppdaterade siffror avseende antalet dödade soldater.

Skyhöga dödstal

Att Ryssland har drabbats av betydligt större förluster än väntat är något som både USA:s myndigheter och brittisk underrättelsetjänst har meddelat och Ukrainas nya besked pekar på skyhöga dödstal.

17 700 ryska soldater skall ha dödats i striderna mot Ukrainas Väpnade Styrkor rapporterar Ukrainas regering.

Lär inte tillkännages

– Det innebär att Putin sannolikt inte har tillräckligt med soldater för att attackera Kyiv, rapporterar Sky News i en analys i dag.

Det exakta dödsantalet när det gäller ryska soldater, som aldrig får komma tillbaka till sina nära och kära på grund av Rysslands diktator, lär inte tillkännages av Moskva.

Ukrainas siffror är inte heller säkerställda men det råder ingen tvekan om att det handlar om ett betydande antal.

Samtidigt är Ukraina väl medvetna om att statistiken och informationen till media är en del av hela konflikten och uppgifterna behäftas med osäkerhet.

143 ryska stridsplan 

I Ukrainas nya summering av de ryska förlusterna som offentliggjorts idag fredag uppger man även att följande förluster har skördats i Ukrainas motangrepp på ryssarna:

17 700 soldater stupade

143 stridsplan

131 helikoptrar

625 stridsvagnar

76 bränslefordon

86 drönare

24 specialfordon

1 751 bepansrade fordon

316 artillerisystem

96 raketartillerifordon

1220 övriga fordon

7 fartyg

54 anti-flygplanssystem

4 kortdistans-missilsystem

Starkare än väntat

Ukrainas armé rapporteras ha gjort framryckningar på flera håll samtidigt som ryska armén dragit sig tillbaka från områden nära Kyiv. Ett av skälen bedöms helt enkelt vara att Ukrainas Väpnade Styrkor varit starkare i strid än väntat.

Ryska soldaterna har samtidigt haft bristande utrustning och problem med stridsmoralen.

Kan inte lita på Putin

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg varnar samtidigt för att de ryska beskeden om tillbakadragningar kan vara ett spel för gallerierna.

Det är möjligt att det handlar om att Putin vill byta ut sina slitna soldaterna mot nya soldater som anlänt till fronten och att nya ryska anfall därför kan väntas framöver.

Ryska bombningar fortsätter

Dessutom fortsätter de brutala ryska bombardemangen mot städer och civila på flera håll i Ukraina.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


14 okt 2026

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


14 okt 2026

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att  Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”. 

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen