NYA SIFFROR: Antalet stupade ryska soldater ökar till ännu högre nivåer

2022 04 01

Antalet ryska soldater som har förlorat livet i Putins krig mot Ukraina har nu stigit till ännu högre nivåer.

Det uppger Ukrainas regering som nu går ut med uppdaterade siffror avseende antalet dödade soldater.

Skyhöga dödstal

Att Ryssland har drabbats av betydligt större förluster än väntat är något som både USA:s myndigheter och brittisk underrättelsetjänst har meddelat och Ukrainas nya besked pekar på skyhöga dödstal.

17 700 ryska soldater skall ha dödats i striderna mot Ukrainas Väpnade Styrkor rapporterar Ukrainas regering.

Lär inte tillkännages

– Det innebär att Putin sannolikt inte har tillräckligt med soldater för att attackera Kyiv, rapporterar Sky News i en analys i dag.

Det exakta dödsantalet när det gäller ryska soldater, som aldrig får komma tillbaka till sina nära och kära på grund av Rysslands diktator, lär inte tillkännages av Moskva.

Ukrainas siffror är inte heller säkerställda men det råder ingen tvekan om att det handlar om ett betydande antal.

Samtidigt är Ukraina väl medvetna om att statistiken och informationen till media är en del av hela konflikten och uppgifterna behäftas med osäkerhet.

143 ryska stridsplan 

I Ukrainas nya summering av de ryska förlusterna som offentliggjorts idag fredag uppger man även att följande förluster har skördats i Ukrainas motangrepp på ryssarna:

17 700 soldater stupade

143 stridsplan

131 helikoptrar

625 stridsvagnar

76 bränslefordon

86 drönare

24 specialfordon

1 751 bepansrade fordon

316 artillerisystem

96 raketartillerifordon

1220 övriga fordon

7 fartyg

54 anti-flygplanssystem

4 kortdistans-missilsystem

Starkare än väntat

Ukrainas armé rapporteras ha gjort framryckningar på flera håll samtidigt som ryska armén dragit sig tillbaka från områden nära Kyiv. Ett av skälen bedöms helt enkelt vara att Ukrainas Väpnade Styrkor varit starkare i strid än väntat.

Ryska soldaterna har samtidigt haft bristande utrustning och problem med stridsmoralen.

Kan inte lita på Putin

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg varnar samtidigt för att de ryska beskeden om tillbakadragningar kan vara ett spel för gallerierna.

Det är möjligt att det handlar om att Putin vill byta ut sina slitna soldaterna mot nya soldater som anlänt till fronten och att nya ryska anfall därför kan väntas framöver.

Ryska bombningar fortsätter

Dessutom fortsätter de brutala ryska bombardemangen mot städer och civila på flera håll i Ukraina.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen