NYA SIFFROR: Sveriges vaccinationsgrad klart sämst i Norden

2022 02 01

Det är det dystra beskedet som ges av Europeiska Smittskyddsmyndighetens nya siffror.

Kraftig smittspridning

Coronaviruset härjar nu med full kraft i Sverige och sedan i fredags har ytterligare 106 dödsoffer med covid-19 registrerats, uppger SVT idag.

Många dödsfall i Sverige

Därmed har 15 961 personer avlidit med coronaviruset i Sverige. Det kan jämföras med övriga länder i Norden som klarat sig betydligt bättre. Här är den nya statistiken.

15 961 döda i Sverige

  3 757 döda i Danmark

  1 990 döda i Finland

  1 440 döda i Norge

       46 döda i Island

Detta rapporter norska VG i sin Nordenstatistik.

Färre döda i grannländerna

Utslaget på befolkningen sett till antal döda per 100 000 invånare så ligger Sverige klart sämst till och har drabbats av till exempel 4,4 gånger så många dödsfall som Finland.

157 Sverige

  65 Danmark

  36 Finland

  27 Norge

  13 Island

Andelen på sjukhus

Andelen personer som vårdas på sjukhus enligt VG:s senaste siffror per 100 000 invånare ser ut så här.

20 Sverige

18 Danmark

12 Finland

  9 Island

  5 Norge

Vaccinationsgraden i Norden

En stapel där Sverige dock inte står för de högsta värdena är andelen fullvaccinerade sett på hela befolkningen enligt Europeiska Smittskyddsmyndighetens senaste siffror. Siffrorna avser två doser och gäller för myndighetens publicerade siffror avseende 1 februari.

81 % Danmark

78 % Island

75 % Finland

74 % Norge

70 % Sverige

Att siffrorna skiljer sig åt jämfört med de värden som ofta presenteras i Sverige beror på att siffrorna avser hela befolkningsunderlaget.

Sämre än Italien och Spanien

En jämförelse med övriga Europa visar att Sverige även ligger sämre till än en rad av de stora länderna.

83 % Portugal

76 % Spanien

76 %Frankrike

76% Italien

73 % Tyskland

Östeuropa dock sämst

Däremot ligger flera länder i Östeuropa sämre till än Sverige. Vaccinationsgraden i Rumänien och Bulgarien är på en mycket låg nivå.

57 % Polen

49 % Slovakien

41 % Rumänien

29 % Bulgarien

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen