NYA SIFFROR: Sveriges vaccinationsgrad klart sämst i Norden

2022 02 01

Sverige har i särklass flest dödsoffer per capita i Norden och samtidigt den klart lägsta vaccinationsgraden.

Det är det dystra beskedet som ges av Europeiska Smittskyddsmyndighetens nya siffror.

Kraftig smittspridning

Coronaviruset härjar nu med full kraft i Sverige och sedan i fredags har ytterligare 106 dödsoffer med covid-19 registrerats, uppger SVT idag.

Många dödsfall i Sverige

Därmed har 15 961 personer avlidit med coronaviruset i Sverige. Det kan jämföras med övriga länder i Norden som klarat sig betydligt bättre. Här är den nya statistiken.

15 961 döda i Sverige

3 757 döda i Danmark

1 990 döda i Finland

1 440 döda i Norge

46 döda i Island

Detta rapporter norska VG i sin Nordenstatistik.

Färre döda i grannländerna

Utslaget på befolkningen sett till antal döda per 100 000 invånare så ligger Sverige klart sämst till och har drabbats av till exempel 4,4 gånger så många dödsfall som Finland.

157 Sverige

65 Danmark

36 Finland

27 Norge

13 Island

Andelen på sjukhus

Andelen personer som vårdas på sjukhus enligt VG:s senaste siffror per 100 000 invånare ser ut så här.

20 Sverige

18 Danmark

12 Finland

9 Island

5 Norge

Vaccinationsgraden i Norden

En stapel där Sverige dock inte står för de högsta värdena är andelen fullvaccinerade sett på hela befolkningen enligt Europeiska Smittskyddsmyndighetens senaste siffror. Siffrorna avser två doser och gäller för myndighetens publicerade siffror avseende 1 februari.

81 % Danmark

78 % Island

75 % Finland

74 % Norge

70 % Sverige

Att siffrorna skiljer sig åt jämfört med de värden som ofta presenteras i Sverige beror på att siffrorna avser hela befolkningsunderlaget.

Sämre än Italien och Spanien

En jämförelse med övriga Europa visar att Sverige även ligger sämre till än en rad av de stora länderna.

83 % Portugal

76 % Spanien

76 %Frankrike

76% Italien

73 % Tyskland

Östeuropa dock sämst

Däremot ligger flera länder i Östeuropa sämre till än Sverige. Vaccinationsgraden i Rumänien och Bulgarien är på en mycket låg nivå.

57 % Polen

49 % Slovakien

41 % Rumänien

29 % Bulgarien

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen