NYA SIFFROR: Sveriges vaccinationsgrad klart sämst i Norden

2022 02 01

Sverige har i särklass flest dödsoffer per capita i Norden och samtidigt den klart lägsta vaccinationsgraden.

Det är det dystra beskedet som ges av Europeiska Smittskyddsmyndighetens nya siffror.

Kraftig smittspridning

Coronaviruset härjar nu med full kraft i Sverige och sedan i fredags har ytterligare 106 dödsoffer med covid-19 registrerats, uppger SVT idag.

Många dödsfall i Sverige

Därmed har 15 961 personer avlidit med coronaviruset i Sverige. Det kan jämföras med övriga länder i Norden som klarat sig betydligt bättre. Här är den nya statistiken.

15 961 döda i Sverige

3 757 döda i Danmark

1 990 döda i Finland

1 440 döda i Norge

46 döda i Island

Detta rapporter norska VG i sin Nordenstatistik.

Färre döda i grannländerna

Utslaget på befolkningen sett till antal döda per 100 000 invånare så ligger Sverige klart sämst till och har drabbats av till exempel 4,4 gånger så många dödsfall som Finland.

157 Sverige

65 Danmark

36 Finland

27 Norge

13 Island

Andelen på sjukhus

Andelen personer som vårdas på sjukhus enligt VG:s senaste siffror per 100 000 invånare ser ut så här.

20 Sverige

18 Danmark

12 Finland

9 Island

5 Norge

Vaccinationsgraden i Norden

En stapel där Sverige dock inte står för de högsta värdena är andelen fullvaccinerade sett på hela befolkningen enligt Europeiska Smittskyddsmyndighetens senaste siffror. Siffrorna avser två doser och gäller för myndighetens publicerade siffror avseende 1 februari.

81 % Danmark

78 % Island

75 % Finland

74 % Norge

70 % Sverige

Att siffrorna skiljer sig åt jämfört med de värden som ofta presenteras i Sverige beror på att siffrorna avser hela befolkningsunderlaget.

Sämre än Italien och Spanien

En jämförelse med övriga Europa visar att Sverige även ligger sämre till än en rad av de stora länderna.

83 % Portugal

76 % Spanien

76 %Frankrike

76% Italien

73 % Tyskland

Östeuropa dock sämst

Däremot ligger flera länder i Östeuropa sämre till än Sverige. Vaccinationsgraden i Rumänien och Bulgarien är på en mycket låg nivå.

57 % Polen

49 % Slovakien

41 % Rumänien

29 % Bulgarien

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen