NYA SIFFROR: Sveriges vaccinationsgrad klart sämst i Norden

2022 02 01

Sverige har i särklass flest dödsoffer per capita i Norden och samtidigt den klart lägsta vaccinationsgraden.

Det är det dystra beskedet som ges av Europeiska Smittskyddsmyndighetens nya siffror.

Kraftig smittspridning

Coronaviruset härjar nu med full kraft i Sverige och sedan i fredags har ytterligare 106 dödsoffer med covid-19 registrerats, uppger SVT idag.

Många dödsfall i Sverige

Därmed har 15 961 personer avlidit med coronaviruset i Sverige. Det kan jämföras med övriga länder i Norden som klarat sig betydligt bättre. Här är den nya statistiken.

15 961 döda i Sverige

3 757 döda i Danmark

1 990 döda i Finland

1 440 döda i Norge

46 döda i Island

Detta rapporter norska VG i sin Nordenstatistik.

Färre döda i grannländerna

Utslaget på befolkningen sett till antal döda per 100 000 invånare så ligger Sverige klart sämst till och har drabbats av till exempel 4,4 gånger så många dödsfall som Finland.

157 Sverige

65 Danmark

36 Finland

27 Norge

13 Island

Andelen på sjukhus

Andelen personer som vårdas på sjukhus enligt VG:s senaste siffror per 100 000 invånare ser ut så här.

20 Sverige

18 Danmark

12 Finland

9 Island

5 Norge

Vaccinationsgraden i Norden

En stapel där Sverige dock inte står för de högsta värdena är andelen fullvaccinerade sett på hela befolkningen enligt Europeiska Smittskyddsmyndighetens senaste siffror. Siffrorna avser två doser och gäller för myndighetens publicerade siffror avseende 1 februari.

81 % Danmark

78 % Island

75 % Finland

74 % Norge

70 % Sverige

Att siffrorna skiljer sig åt jämfört med de värden som ofta presenteras i Sverige beror på att siffrorna avser hela befolkningsunderlaget.

Sämre än Italien och Spanien

En jämförelse med övriga Europa visar att Sverige även ligger sämre till än en rad av de stora länderna.

83 % Portugal

76 % Spanien

76 %Frankrike

76% Italien

73 % Tyskland

Östeuropa dock sämst

Däremot ligger flera länder i Östeuropa sämre till än Sverige. Vaccinationsgraden i Rumänien och Bulgarien är på en mycket låg nivå.

57 % Polen

49 % Slovakien

41 % Rumänien

29 % Bulgarien

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen