Nya siffror: Trump på väg uppåt

2025 05 08

Donald Trumps stöd vänder försiktigt uppåt i opinionen – men kritiken från väljarna och jämförelserna med Biden visar att utmaningarna kvarstår.

Donald Trump ser en svag ökning i sina opinionssiffror. Enligt de senaste mätningarna ligger hans stöd nu på 45 procent, medan 49 procent är negativa. Förra veckan låg han på 44 procent, med ännu större andel missnöjda väljare, uppger Newsweek.

Orsaken till nedgången tidigare i vår tros bland annat vara oron kring Trumps tullar, som ledde till ett tillfälligt börsras. Nu ser han ut att återta viss kontroll över opinionen.

– Det här kan bli en vändpunkt, men det är långt ifrån säkert, säger en analytiker till ABC News.

Biden hade starkare stöd

Jämför man med tidigare presidenter ser siffrorna sämre ut för Trump. Vid samma tid under sin första mandatperiod hade Trump 44 procent i stöd och 51 procent var negativa.

Joe Biden hade i sin tur ett starkare läge vid motsvarande tidpunkt. Den 7 maj 2021 låg hans stöd på 54 procent och missnöjet på 42 procent, skriver RealClearPolitics.

Tung kritik från väljarna

En undersökning visar att endast 39 procent av amerikanerna godkänner hur Trump sköter sitt presidentskap. Samtidigt anser hela 64 procent att han “gick för långt” i att försöka utöka presidentens makt, skriver Washington Post.

– Många väljare ser honom inte längre som en stark ledare, utan som en risk, säger en republikansk källa till Washington Post.

Dessutom beskriver en majoritet av väljarna Trump som en “farlig diktator”. Kritiken riktas mot hans sätt att hantera både ekonomin och migrationspolitiken.

Trots tidiga framgångar visar 100-dagarsanalysen att en majoritet nu ser honom som ett misslyckande, skriver The Guardian.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

JUST NU: Finnair storsatsar i Sverige – sätter in flyg till tre weekend-favoriter

2025 11 13

Finnair etablerar sig på en ny svensk flygplats och utökar också sina flyglinjer från Arlanda.

Inför våren 2026 satsar det finska flygbolaget på tre nya flyglinjer från Sverige.

Från Umeå Airport etablerar Finnair två nya avgångar.

Från och med den 29 mars 2026 kommer flygbolaget att införa dagliga avgångar till de finska städerna Vasa och Helsingfors, uppger Swedavia, i ett uttalande.

Ökad efterfrågan

Det finns en ökande efterfrågan efter flyglinjer till och från norra Sverige, och de nya linjerna stärker tillgängligheten i regionen, framhåller flygplatskoncernen.

– Att Finnair lägger till nya direktlinjer från Umeå Airport är ett tydligt tecken på den starka efterfrågan som finns på resor till och från regionen. Möjligheten att kunna flyga till flera spännande resmål, direkt från Umeå Airport, är såklart något som de boende här sätter stort värde på, men öppnar också nya möjligheter för näringslivet, säger Umeå Airports flygplatschef Sofia Johansson, i ett uttalande.

Flyglinjen från Umeå Airport kommer trafikeras genom en triangelflygning till Helsingfors, via Vasa, vilket också gör det möjligt för resenärer att resa mellan de två finska städerna.

LÄS OCKSÅ: Nya direktresor från Sverige – till två länder

Ny linje från Arlanda

Finnair utökar också sina redan befintliga linjer från Arlanda, med ytterligare en flyglinje.

Från och med den 29 mars 2026 kommer bolaget erbjuda dagliga avgångar till norska Stavanger.

– Att Finnair lägger till nya direktlinjer från både Stockholm Arlanda Airport och Umeå Airport är ett tydligt tecken på den starka efterfrågan som finns på resor till och från Sverige. Tillskotten till flygplatsernas destinationsutbud som de nya linjerna utgör, stärker tillgängligheten i flera regioner, vilket gör denna utveckling särskilt betydelsefull, säger Swedavias marknad- och försäljningsdirektör Charlotte Ljunggren, i ett uttalande.

– Finnair spelar en viktig roll i att uppnå Swedavias mål om att möjliggöra för människor att mötas – oavsett om det gäller affärsresor, semester eller besök hos familj och vänner.

LÄS OCKSÅ: Anstormning till ICA – därför återvänder kunderna till matjätten

Foto: T. van der Kuip

Text: Redaktionen

JUST NU: Stort besked från Nordens länder – Natochefen imponerad

2025 11 13

De nordiska länderna går samman med de baltiska länderna.

Det handlar om ett omfattande nytt stöd till Ukraina.

De ukrainska soldaterna fortsätter att strida mot ryska styrkor – som just nu trycker på ordentligt kring Pokrovsk i de östra delarna av landet.

På torsdagen går de nordiska länderna samman med de baltiska länderna för ett nytt stort stödpaket till Ukraina, rapporterar Euronews.

Stort stödpaket

Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island, Estland, Lettland och Litauen har gått samman för att skicka ett nytt stödpaket med militärt materiel till Ukraina.

Stödpaketet är värt omkring 500 miljoner dollar – knappt fem miljarder svenska kronor – och utgår från det så kallade PURL-initiativet där Ukrainas allierade finansierar amerikanska vapen som skickas till det krigshärjade landet.

Natochefen imponerad

Natochefen Mark Rutte tycks vara imponerad av de nordiska och baltiska länderna.

– Våra nordiska och baltiska allierade intensifierar sina insatser för att finansiera ytterligare ett paket med kritisk militär utrustning till Ukraina, säger han enligt Euronews.

– Denna utrustning är oerhört viktig när Ukraina går in i vintermånaderna och leveranser genom PURL flödar in i Ukraina.

Läs mer: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Så mycket från Sverige

Sverige bidrar med cirka 600 miljoner kronor.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige bidragit med cirka 90 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina.

“Kommer fortsätta”

Försvarsminister Pål Jonson (M) kommenterar dagens besked.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland, säger han.

– Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa.

Läs mer: Macron säker: Här kommer nästa krig starta

Foto: Magnus Liljegren regeringskansliet

Text: Redaktionen