Nya skatteregler – hushåll kan spara stora pengar

2025 07 28

Det är skattereduktionen på såld solel som försvinner vid årsskiftet.

– Installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren och regeringen bedömer att det inte längre finns samma behov av att subventionera solceller, uppger Regeringen.

– Av samma skäl anser regeringen att det inte längre finns behov av att fortsätta subventionera mikroproduktion av förnybar el genom en skattereduktion.

Spara pengar

Den slopade skattereduktionen gör att det inte blir lika lönsamt att sälja hemmaproducerad el efter årsskiftet.

Däremot blir den elen man själv använder desto mer värdefull.

För hushåll som producerar sin egen el kan den egna elen spara in över fem kronor per kilowattimme.

– Ett vanligt missförstånd är att solel bara ersätter elhandelspriset, säger Anna Werner, vd för branschorganisationen Svensk Solenergi, till DN.

– I själva verket slipper man hela inköpskostnaden – även elskatt, moms och den rörliga delen av nätavgiften – när man använder sin egenproducerad el. Det är bakom mätaren man sparar de stora pengarna

Gynnar mindre hushåll

Mindre hushåll med en lägre elförbrukning gynnas mer av att kunna använda egenproducerad el.

Elnätskostnaden slås nämligen ut på den totala elförbrukningen, vilket gör att exempelvis fritidshus får betala en väldigt hög kostnad per förbrukad kilowattimme.

För hushåll som har en årsförbrukning på lägre än 1 000 kWh per år, blir den genomsnittliga elnätkostnaden 2,70 kr per kWh, vilket är fem gånger mer än för hushåll med stor förbrukning.

Lönsamheten minskar

De nuvarande skattereglerna har en skattereduktion på 60 öre per såld kilowattimme.

Den försvinner vid årsskiftet och det minskar lönsamheten när man matar ut el från den egna produktionen.

Idag finns drygt 200 000 villaägaren som har solceller i Sverige.

– Det kan faktiskt vara bra att skattereduktionen tas bort. Den gör investeringar i batterier mer intressanta, och vi behöver fler batterier i elsystemet, säger Anna Werner.

Foto: Fialotta Bratt, Skatteverket

Text: Redaktionen

Skarpa kravet på storbankerna: Agera direkt

2025 08 02

De senaste åren har både bankernas sätt att arbeta och kundernas beteende förändrats kraftigt.

Det har bland annat lett till att det finns betydligt färre bankkontor i Sverige jämfört med tidigare.

Men nu kommer ett krav på att bankerna ska öppna igen.

”Se till att det är öppet”

Efter den senaste tidens problem med nedstängda bankomater, som gör det svårt för bankkunder att ta ut kontanter, kräver Kontantupproret nu en förändring.

Bankerna måste öppna sina kontor igen, menar organisationen, enligt TV4.

– Gå ihop, se till att det är öppet några timmar och se till att sedelhanteringen fungerar, säger Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson till kanalen.

Han menar alltså att nyöppnade bankkontor skulle vara ett sätt att kunna hjälpa bankkunder när var tionde bankomat är ur funktion.

Därför riktar han nu det skarpa kravet mot storbankerna Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken och Danske Bank, som äger företaget Bankomat.

– Det absolut enklaste man kan göra är att komma överens: Nu öppnar vi upp ett kontor några timmar och ser till att det här fungerar så inte människor kommer i kläm, säger Björn Eriksson till kanalen.

Förslagit avvisas dock av företaget Bankomat.

Många vill ha tillgång till kontor

Mängder av bankkontor har stängts i Sverige de senaste åren, vilket bland annat hänger samman med ett kraftigt förändrat kundbeteende till följd av internetbankens och bankapparnas genomslag.

En undersökning som Novus publicerade i februari visade till exempel att över hälften (52 procent) av alla bolånekunder inte har besökt ett bankkontor på över två år, trots att 66 procent uppger att de har ett bankkontor i närheten.

Men 57 procent tycker ändå att det är viktigt att ha tillgång till ett fysiskt kontor.

Vissa grupper, bland annat äldre, kan också ha stort behov av tillgång till ett bankkontor.

En rapport från Handelshögskolan och Riksbanken har dessutom visat att småföretag på landsbygden drabbas negativt av att bankkontor slår igen, vilket DI har rapporterat. Utlåningen till företag minskar på dessa ställen.

– Effekten blir att lokala företag drar ned på antalet anställda, tappar i försäljning och att risken för att företag försvinner ökar, säger Bo Becker, professor i finansiell ekonomi, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Kontantkris i hela landet – ”allvarlig situation”

Text: Redaktionen