NYA TEORIN: Han vill inte vinna kriget

2023 10 06

Någon promenadseger blev det dock inte när Rysslands diktator Vladimir Putin beordrade sina trupper över gränsen.

Det som bara skulle ta några dagar är nu  ett ryskt misslyckande som pågått i ett och ett halvt år. Ukrainas försvar visade sig överraska både vad gäller den militära förmågan och moraliskt.

Flera faktorer pekar också mot att kriget kommer att fortsätta under mycket lång tid. 

Enligt Storbritanniens försvarsdepartement ska hela 30 procent av Rysslands offentliga utgifter läggas på försvaret 2024 – någonting som tolkas som att Putin rustar för flera år av krigande.

Putins mål: ett krig som aldrig tar slut

Även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har varnat för att kriget kan komma att fortsätta i flera år framöver.

Det talas nästan om ett “evigt krig".

För Ukraina och västvärlden låter det förödande.

– Men för Rysslands president Vladimir Putin är det troligen ett mål, framhåller analytikern Mark Galeotti, brittisk historiker och hedersprofessor vid University College London, till CNN.

Legitimerar förtryck

Teorin kan vid första anblick upplevas som märklig.

Kriget har varit ett monumentalt misslyckande och en fullständig katastrof för Ryssland.

Enligt amerikanska regeringskällor kan så många som 120 000 ryssar ha dött och 180 000 ha skadats till följd av kriget och det kommer att ta flera generationer för landet att återhämta sig ekonomiskt efter omvärldens sanktioner.

Mark Galeotti, som skrivit boken “Putins krig: Från Tjetjenien till Ukraina", förklarar hur han menar när han insinuerar att Putin egentligen inte alls är ute efter att vinna kriget.

– Det är en möjlighet. Det eviga kriget blir den organiserande principen för “postputinism” som både legitimerar och kräver ett skärpt grepp om det förtryck som Putin behöver för att behålla sin kontroll över nationen.

"En sista dygd"

Författaren och Putinexperten menar att det snarare handlar om att inte förlora – mer än vad det handlar om att vinna.

– Vi kan inte veta om Putin verkligen tror att Ryssland kan hitta någon form av vinst ur hans ukrainska fiasko eller helt enkelt känner att han inte har något annat alternativ än att hoppas att han kan överleva sina fiender.

– Men från hans perspektiv innebär begreppet “evigt krig” en sista dygd för honom – det krossar moralen hos hans fiender.

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen