4 sep 2026

NYA TEORIN: Han vill inte vinna kriget

2023 10 06

Det har gått exakt 590 dagar sedan den olagliga invasionen av Ukraina inleddes.

Någon promenadseger blev det dock inte när Rysslands diktator Vladimir Putin beordrade sina trupper över gränsen.

Det som bara skulle ta några dagar är nu  ett ryskt misslyckande som pågått i ett och ett halvt år. Ukrainas försvar visade sig överraska både vad gäller den militära förmågan och moraliskt.

Flera faktorer pekar också mot att kriget kommer att fortsätta under mycket lång tid. 

Enligt Storbritanniens försvarsdepartement ska hela 30 procent av Rysslands offentliga utgifter läggas på försvaret 2024 – någonting som tolkas som att Putin rustar för flera år av krigande.

Putins mål: ett krig som aldrig tar slut

Även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har varnat för att kriget kan komma att fortsätta i flera år framöver.

Det talas nästan om ett “evigt krig".

För Ukraina och västvärlden låter det förödande.

– Men för Rysslands president Vladimir Putin är det troligen ett mål, framhåller analytikern Mark Galeotti, brittisk historiker och hedersprofessor vid University College London, till CNN.

Legitimerar förtryck

Teorin kan vid första anblick upplevas som märklig.

Kriget har varit ett monumentalt misslyckande och en fullständig katastrof för Ryssland.

Enligt amerikanska regeringskällor kan så många som 120 000 ryssar ha dött och 180 000 ha skadats till följd av kriget och det kommer att ta flera generationer för landet att återhämta sig ekonomiskt efter omvärldens sanktioner.

Mark Galeotti, som skrivit boken “Putins krig: Från Tjetjenien till Ukraina", förklarar hur han menar när han insinuerar att Putin egentligen inte alls är ute efter att vinna kriget.

– Det är en möjlighet. Det eviga kriget blir den organiserande principen för “postputinism” som både legitimerar och kräver ett skärpt grepp om det förtryck som Putin behöver för att behålla sin kontroll över nationen.

"En sista dygd"

Författaren och Putinexperten menar att det snarare handlar om att inte förlora – mer än vad det handlar om att vinna.

– Vi kan inte veta om Putin verkligen tror att Ryssland kan hitta någon form av vinst ur hans ukrainska fiasko eller helt enkelt känner att han inte har något annat alternativ än att hoppas att han kan överleva sina fiender.

– Men från hans perspektiv innebär begreppet “evigt krig” en sista dygd för honom – det krossar moralen hos hans fiender.

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 sep 2026

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen