4 sep 2026

NYA TEORIN: Han vill inte vinna kriget

2023 10 06

Det har gått exakt 590 dagar sedan den olagliga invasionen av Ukraina inleddes.

Någon promenadseger blev det dock inte när Rysslands diktator Vladimir Putin beordrade sina trupper över gränsen.

Det som bara skulle ta några dagar är nu  ett ryskt misslyckande som pågått i ett och ett halvt år. Ukrainas försvar visade sig överraska både vad gäller den militära förmågan och moraliskt.

Flera faktorer pekar också mot att kriget kommer att fortsätta under mycket lång tid. 

Enligt Storbritanniens försvarsdepartement ska hela 30 procent av Rysslands offentliga utgifter läggas på försvaret 2024 – någonting som tolkas som att Putin rustar för flera år av krigande.

Putins mål: ett krig som aldrig tar slut

Även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har varnat för att kriget kan komma att fortsätta i flera år framöver.

Det talas nästan om ett “evigt krig".

För Ukraina och västvärlden låter det förödande.

– Men för Rysslands president Vladimir Putin är det troligen ett mål, framhåller analytikern Mark Galeotti, brittisk historiker och hedersprofessor vid University College London, till CNN.

Legitimerar förtryck

Teorin kan vid första anblick upplevas som märklig.

Kriget har varit ett monumentalt misslyckande och en fullständig katastrof för Ryssland.

Enligt amerikanska regeringskällor kan så många som 120 000 ryssar ha dött och 180 000 ha skadats till följd av kriget och det kommer att ta flera generationer för landet att återhämta sig ekonomiskt efter omvärldens sanktioner.

Mark Galeotti, som skrivit boken “Putins krig: Från Tjetjenien till Ukraina", förklarar hur han menar när han insinuerar att Putin egentligen inte alls är ute efter att vinna kriget.

– Det är en möjlighet. Det eviga kriget blir den organiserande principen för “postputinism” som både legitimerar och kräver ett skärpt grepp om det förtryck som Putin behöver för att behålla sin kontroll över nationen.

"En sista dygd"

Författaren och Putinexperten menar att det snarare handlar om att inte förlora – mer än vad det handlar om att vinna.

– Vi kan inte veta om Putin verkligen tror att Ryssland kan hitta någon form av vinst ur hans ukrainska fiasko eller helt enkelt känner att han inte har något annat alternativ än att hoppas att han kan överleva sina fiender.

– Men från hans perspektiv innebär begreppet “evigt krig” en sista dygd för honom – det krossar moralen hos hans fiender.

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


21 september 2026

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.  

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson. 

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen


21 sep 2026

Vänder SD ryggen – “väldigt dålig stämning”

2026 09 21

Sverigedemokraterna backade 3,1 procentenheter i förra helgens riksdagsval.

Valet 2026 blev ett magplask för SD. För första gången tappade partiet i ett riksdagsval och gick dessutom back i 285 av landets 290 kommuner.

Samtidigt har inflytesrika högerkonton på sociala medier dumpat SD under mandatperioden och istället uppmanat folk att rösta på mindre partier på högerkanten, visar en granskning av DN.

Ett tufft slag särskilt för ett parti som Sverigedemokraterna, menar Nils Gustafsson, forskare i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

Sociala medier är helt centrala för SD. Redan på 90-talet började de bygga upp en digital gräsrotsrörelse, säger han till tidningen.

"Väl medvetet"

Anton Törnberg, docent i sociologi vid Göteborgs universitet, är inne på samma sak. Han menar att SD tidigare haft funktionen som samlingspunkt även för mer radikala aktörer på högerkanten.

Carl Eos är senior fellow på Oikos, en sverigedemokratisk tankesmedja. Han säger att det blivit väldigt dålig stämning mellan SD och småpartier till höger som konsekvens av partiförflyttningarna. Hade dessa väljare istället röstat på SD hade Tiödsidan vunnit, lyder argumentet.

Partiet är väldigt medvetet om att man har tappat i den radikala nationalistiska rörelsen, som hörs och syns mycket på sociala medier och det är en smäll man är beredd att ta, säger Carl Eos till DN.

"Grattis!"

Att SD suttit med i ett regeringsunderlag och agerat stödparti kan ha gjort högerväljare besvikna över att partiet inte fått igenom större förändringar, nämns som anledningar till varför dessa väljare gått till mindre partier. Inom SD har åsikten lyfts att det istället hjälpte oppositionen.

Grattis alla mentalhandikappade småpartiröstare! Kul, skrev exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson på X efter valnatten.

Andra läser: ”Katastrof” – danskt besked direkt från New York

Åkesson: eventuellt läckage

Även partiledare Jimmie Åkesson (SD) lyfte tappet till mindre partier när han kommenterade valresultatet förra veckan.

– Det har blivit ett eventuellt läckage till mikropartier utanför riksdagen, sade han enligt Aftonbladet.

Han var också inne på att SD till viss del räknade med att förlora röster.

Det finns exempel på nödvändiga, populära reformer som vi har i samordningskansliet stångat oss blodiga för att få igenom tillsammans med de borgerliga partierna som har varit, många gånger, ganska skeptiska men sedan har andra partiers ministrar ändå kunnat stå där och fronta de här reformerna inför väljarna. Emellanåt har Sverigedemokraterna drunknat i samarbetet.

Andra läser: Sveriges bästa storbank korad – folket har sagt sitt

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen