NYA TEORIN: Han vill inte vinna kriget

2023 10 06

Någon promenadseger blev det dock inte när Rysslands diktator Vladimir Putin beordrade sina trupper över gränsen.

Det som bara skulle ta några dagar är nu  ett ryskt misslyckande som pågått i ett och ett halvt år. Ukrainas försvar visade sig överraska både vad gäller den militära förmågan och moraliskt.

Flera faktorer pekar också mot att kriget kommer att fortsätta under mycket lång tid. 

Enligt Storbritanniens försvarsdepartement ska hela 30 procent av Rysslands offentliga utgifter läggas på försvaret 2024 – någonting som tolkas som att Putin rustar för flera år av krigande.

Putins mål: ett krig som aldrig tar slut

Även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har varnat för att kriget kan komma att fortsätta i flera år framöver.

Det talas nästan om ett “evigt krig".

För Ukraina och västvärlden låter det förödande.

– Men för Rysslands president Vladimir Putin är det troligen ett mål, framhåller analytikern Mark Galeotti, brittisk historiker och hedersprofessor vid University College London, till CNN.

Legitimerar förtryck

Teorin kan vid första anblick upplevas som märklig.

Kriget har varit ett monumentalt misslyckande och en fullständig katastrof för Ryssland.

Enligt amerikanska regeringskällor kan så många som 120 000 ryssar ha dött och 180 000 ha skadats till följd av kriget och det kommer att ta flera generationer för landet att återhämta sig ekonomiskt efter omvärldens sanktioner.

Mark Galeotti, som skrivit boken “Putins krig: Från Tjetjenien till Ukraina", förklarar hur han menar när han insinuerar att Putin egentligen inte alls är ute efter att vinna kriget.

– Det är en möjlighet. Det eviga kriget blir den organiserande principen för “postputinism” som både legitimerar och kräver ett skärpt grepp om det förtryck som Putin behöver för att behålla sin kontroll över nationen.

"En sista dygd"

Författaren och Putinexperten menar att det snarare handlar om att inte förlora – mer än vad det handlar om att vinna.

– Vi kan inte veta om Putin verkligen tror att Ryssland kan hitta någon form av vinst ur hans ukrainska fiasko eller helt enkelt känner att han inte har något annat alternativ än att hoppas att han kan överleva sina fiender.

– Men från hans perspektiv innebär begreppet “evigt krig” en sista dygd för honom – det krossar moralen hos hans fiender.

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda 

Mycket viktigt för Ukrainas chanser  

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.  

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2023– Source: EP

Text: Redaktionen