NYA TEORIN: Han vill inte vinna kriget

2023 10 06

Det har gått exakt 590 dagar sedan den olagliga invasionen av Ukraina inleddes.

Någon promenadseger blev det dock inte när Rysslands diktator Vladimir Putin beordrade sina trupper över gränsen.

Det som bara skulle ta några dagar är nu ett ryskt misslyckande som pågått i ett och ett halvt år. Ukrainas försvar visade sig överraska både vad gäller den militära förmågan och moraliskt.

Flera faktorer pekar också mot att kriget kommer att fortsätta under mycket lång tid.

Enligt Storbritanniens försvarsdepartement ska hela 30 procent av Rysslands offentliga utgifter läggas på försvaret 2024 – någonting som tolkas som att Putin rustar för flera år av krigande.

Putins mål: ett krig som aldrig tar slut

Även Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har varnat för att kriget kan komma att fortsätta i flera år framöver.

Det talas nästan om ett “evigt krig".

För Ukraina och västvärlden låter det förödande.

– Men för Rysslands president Vladimir Putin är det troligen ett mål, framhåller analytikern Mark Galeotti, brittisk historiker och hedersprofessor vid University College London, till CNN.

Legitimerar förtryck

Teorin kan vid första anblick upplevas som märklig.

Kriget har varit ett monumentalt misslyckande och en fullständig katastrof för Ryssland.

Enligt amerikanska regeringskällor kan så många som 120 000 ryssar ha dött och 180 000 ha skadats till följd av kriget och det kommer att ta flera generationer för landet att återhämta sig ekonomiskt efter omvärldens sanktioner.

Mark Galeotti, som skrivit boken “Putins krig: Från Tjetjenien till Ukraina", förklarar hur han menar när han insinuerar att Putin egentligen inte alls är ute efter att vinna kriget.

– Det är en möjlighet. Det eviga kriget blir den organiserande principen för “postputinism” som både legitimerar och kräver ett skärpt grepp om det förtryck som Putin behöver för att behålla sin kontroll över nationen.

"En sista dygd"

Författaren och Putinexperten menar att det snarare handlar om att inte förlora – mer än vad det handlar om att vinna.

– Vi kan inte veta om Putin verkligen tror att Ryssland kan hitta någon form av vinst ur hans ukrainska fiasko eller helt enkelt känner att han inte har något annat alternativ än att hoppas att han kan överleva sina fiender.

– Men från hans perspektiv innebär begreppet “evigt krig” en sista dygd för honom – det krossar moralen hos hans fiender.

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen