Kommunanställda dödshotade – vågar inte kontakta polisen

2023 04 24

Enligt nya rapporter är det en mycket allvarlig situation för flera kommunanställda i Hammarkullen i Göteborg

Bibliotekarier och anställda på fritidsgårdar får ta emot dödshot från minderåriga personer som ingår i ett kriminellt nätverk, rapporterar SR.  

– Det här ser ju väldigt allvarligt ut eftersom det är alldeles uppenbart att de här personerna som är portade på fritidsgården och personalen har en konflikt, säger forskaren i socialt arbete och lektor vid Uppsala universitet, Michael Tärnfalk till SR. 

Inga anmälningar 

Det gjordes under förra året ett 20-tal tillbudsrapporter där det beskrivs hur personal blir slagna, hotade och trakasserade efter att de portat ett ungdomsgäng.

Inga polisanmälningar eller orosanmälningar har gjorts efter händelserna. 

– Min erfarenhet av ungar som ges den här makten, är att det formar deras självbild. Och det blir ju oerhört svårt att bryta med den här utvecklingen om ungarna går runt i den här självbilden, menar  Michael Tärnfalk. 

Inte förebygga kriminalitet 

Utan anmälningar kan varken polis eller socialtjänst utreda händelserna.  

En av anledningarna till att personalen inte anmält händelserna sägs vara att deras huvuduppgift är att ha en trygg arbetsmiljö och inte att förhindra kriminalitet utanför deras arbetsplats, skriver Göteborgs-Posten. 

Svårt utan medverkan 

Den anonyme polismannen Anders förstår dem. 

– Jag förstår ju deras situation. Det gör jag ju, men vi försöker ju också övertala dem och säga att om det ska bli någon förändring så måste vi ju kunna anmäla dem för någonting, förklarar Anders till SR. 

Tidigare problem 

Det har tidigare kommit larm om en tystnadskultur bland kommunanställda i Göteborg. Anställda polisanmäler inte det som de utsätts för eller bevittnar. 

– Det blir väldigt svart och vitt att säga att det endast beror på att de inte får gehör, en del av problematiken är att de själva inte heller vågar lyfta den utsatthet många lever med dagligdags, framhöll den externa utredaren Anna Ekström till GP när problematiken uppmärksammades för två år sedan. 

Foto: L. Villasmil

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen