24mars26

Nya uppgifter om Tegnells nya tjänst – Jobbet finns inte

2022 03 25

Den 14 mars lämnade Anders Tegnell sin tjänst som stadsepidemiolog i Sverige.

Tegnell skulle istället börja arbeta för Världshälsoorganisationen WHO i Geneve, bekräftade Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.

Tegnells nya tjänst för WHO skulle bland annat innefatta att tillgängliggöra covid-19-vaccin till världens länder som inte kunnat köpa eget vaccin.

Brinner för internationella frågor

– Jag har arbetat med vacciner i 30 år och har samtidigt alltid brunnit för internationella frågor. Nu får jag chansen att bidra i det omfattande internationella arbetet. Det är fortsatt mycket viktigt att vaccinerna når ut till de länder som inte har haft de ekonomiska förutsättningarna att köpa egna vacciner, konstaterade Anders Tegnell.

Fortfarande oklart

Men drygt två veckor efter att Anders Tegnells nya tjänst offentliggjordes är fortfarande mycket oklart. I tisdags rapporterade SvD om att Tegnells nya jobb inte finns – åtminstone inte än.

–  Det råder viss förvirring, sade WHO:s talesperson till tidningen.

Näst vändning

Folkhälsomyndigheten stod dock fast vid att Världshälsoorganisationen efterfrågat expertstöd till det globala vaccinationsarbetet, trots uppgifterna från WHO och SvD.

Men under gårdagen kom nästa vändning i följetongen. Folkhälsomyndigheten bekräftade att det skett ett missförstånd mellan myndigheten och WHO. Ingenting är klart i nuläget.

Vi beklagar

– Vi trodde att det var klart men det var det inte. Det är en mycket längre process att få det här klart än vad vi trodde. Det var ett missförstånd och vi beklagar detta, säger Christer Janson, Folkhälsomyndighetens presschef till Expressen.

Tog över 2013

Anders Tegnell tog över tjänsten som statsepidemiolog i Sverige 2013. Under coronapandemin blev han vida känd i Sverige, då han blev ansiktet utåt för landets hantering av smittspridningen.

Det återstår att se om och i så fall när Anders Tegnell kan tillträda sin ”nya tjänst” hos WHO. Följetongen lär fortsätta.  

Foto: Lena Katarina Johansson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen