NYA UPPGIFTER: Så stor del av Rysslands styrka är i Ukraina

2022 03 05

Ryssland uppger nu att man tillåter två humanitära korridorer i Ukraina. Samtidigt är nästan hela Rysslands invasionsstyrka inne i Ukraina.

Det bekräftar en högt uppsatt amerikansk tjänsteman, som informerat journalister om hur Pentagon ser på de viktigaste händelserna under den nionde dagen av Rysslands invasion, rapporterar CNN.

Stor del av militären på plats

Hela 92 procent av Rysslands förinställda stridskraft är nu på plats i Ukraina, enligt uppgifterna från Pentagon som även konstaterar följande:

◾Ryska militären har avfyrat 500 missiler sedan invasionen startade.

◾Luftrummet över Ukraina är fortfarande inte under något lands kontroll.

Två humanitära korridorer

Ryssland uppger nu på lördagsmorgonen att man tillåter två humanitära korridorer, som ska möjliggöra för drabbade invånare att lämna städerna Mariupol och Volnovakha. Samtidigt kan detta även utnyttjas av Ryssland som kan få lättare att avancera därefter.

Frammarsch mot Kyiv

Putinregimens soldaters främsta frammarsch mot Kyiv fortsätter. Styrkorna befinner sig 25 kilometer utanför staden.

Ryska styrkor är cirka 10 kilometer från stadskärnan i städerna Charkiv och Chernihiv.

Hårda strider i söder

I södra delen av landet observeras fortfarande hårda strider i staden Cherson, som enligt uppgift är under rysk kontroll. Uppgifter som amerikanska tjänstemän inte kan dementera.

Det pågår just nu intensiva strider i staden Mykolaiv, nordost om Odesa.

Ryssarna tänker omringa

Samtidigt uppger USA att ryssarna planerar att omringa staden Mariupol från norr och från kusten. Inga ryska soldater ska dock befinna sig inne i staden, enligt amerikanska uppgifter.

Attacken på kärnkraftverket

Attacken på kärnkraftverket i Zaporizjzja visar ”vårdslösheten” i den ryska invasionen. Än så länge finns det inga tecken på något radioaktivt läckage, enligt amerikanska bedömningar.

Flyktingkatastrof

Omkring 1,2 miljoner av Ukrainas totalt 44 miljoner stora befolkning har lämnat landet i den flyktingström som förvärras för varje timme. Mer än hälften har flytt till grannlandet Polen enligt FN:s flyktingkommissionär.

Även Ungern tar emot många flyktingar liksom Moldavien, Slovakien och Rumänien.

4 miljoner flyktingar

– Många fler är på flykt inom landet. De är i behov av skydd. Då situationen fortsätter kan uppskattningsvis 4 miljoner människor komma att fly Ukraina, säger kommissionären uppger BBC News.

Arkivfoto: K. Schmidt

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen