NYA UPPGIFTER: Så stor del av Rysslands styrka är i Ukraina

2022 03 05

Ryssland uppger nu att man tillåter två humanitära korridorer i Ukraina. Samtidigt är nästan hela Rysslands invasionsstyrka inne i Ukraina.

Det bekräftar en högt uppsatt amerikansk tjänsteman, som informerat journalister om hur Pentagon ser på de viktigaste händelserna under den nionde dagen av Rysslands invasion, rapporterar CNN.

Stor del av militären på plats

Hela 92 procent av Rysslands förinställda stridskraft är nu på plats i Ukraina, enligt uppgifterna från Pentagon som även konstaterar följande:

◾Ryska militären har avfyrat 500 missiler sedan invasionen startade.

◾Luftrummet över Ukraina är fortfarande inte under något lands kontroll.

Två humanitära korridorer

Ryssland uppger nu på lördagsmorgonen att man tillåter två humanitära korridorer, som ska möjliggöra för drabbade invånare att lämna städerna Mariupol och Volnovakha. Samtidigt kan detta även utnyttjas av Ryssland som kan få lättare att avancera därefter.

Frammarsch mot Kyiv

Putinregimens soldaters främsta frammarsch mot Kyiv fortsätter. Styrkorna befinner sig 25 kilometer utanför staden.

Ryska styrkor är cirka 10 kilometer från stadskärnan i städerna Charkiv och Chernihiv.

Hårda strider i söder

I södra delen av landet observeras fortfarande hårda strider i staden Cherson, som enligt uppgift är under rysk kontroll. Uppgifter som amerikanska tjänstemän inte kan dementera.

Det pågår just nu intensiva strider i staden Mykolaiv, nordost om Odesa.

Ryssarna tänker omringa

Samtidigt uppger USA att ryssarna planerar att omringa staden Mariupol från norr och från kusten. Inga ryska soldater ska dock befinna sig inne i staden, enligt amerikanska uppgifter.

Attacken på kärnkraftverket

Attacken på kärnkraftverket i Zaporizjzja visar ”vårdslösheten” i den ryska invasionen. Än så länge finns det inga tecken på något radioaktivt läckage, enligt amerikanska bedömningar.

Flyktingkatastrof

Omkring 1,2 miljoner av Ukrainas totalt 44 miljoner stora befolkning har lämnat landet i den flyktingström som förvärras för varje timme. Mer än hälften har flytt till grannlandet Polen enligt FN:s flyktingkommissionär.

Även Ungern tar emot många flyktingar liksom Moldavien, Slovakien och Rumänien.

4 miljoner flyktingar

– Många fler är på flykt inom landet. De är i behov av skydd. Då situationen fortsätter kan uppskattningsvis 4 miljoner människor komma att fly Ukraina, säger kommissionären uppger BBC News.

Arkivfoto: K. Schmidt

Text: Redaktionen


12 nov 2026

Denna skatt höjs 2027 – Tidö har försökt sätta stopp

2026 11 12

I dagarna fastställde den nuvarande övergångsregeringen en ny skattehöjning inför nästa år.

Det är elskatten som vid årsskiftet kommer att höjas. Det nya beloppet blir 36,2 öre per förbrukad kilowattimme med start 1 januari 2027.

Höjningen beror på den årliga uppindexeringen av energiskatten, något som Tidöpartierna i våras lade ett förslag om att stoppa. Motiveringen var att “motverka ökande elkostnader för hushåll och företag”.

– Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent, framhöll regeringen i mars tidigare i år.

Möter kritik

Höjningen vid årsskiftet är på blott 0,2 öre per kilowattimme. I de nordligaste kommunerna med nedsatt energiskatt kommer skattenivån att bli ännu lägre, 26,6 öre per kilowattimme.

Ändå väcker förändringen kritik. Motståndet riktas framför allt mot själva systemet, där elskatten automatiskt räknas upp i takt med inflationen.

– De successiva uppräkningarna av energiskatten på el gör att Sverige fortsätter ligga bland de länder i Europa med högst energiskatt på el, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, i ett uttalande.

Han tillägger:

– Det är nu angeläget att en tillträdande regering tar vidare det remissförslag som presenterades i våras om att slopa den årliga uppindexeringen av energiskatten på el, inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen för elkunderna.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Även C vill slopa indexeringen

Under ett sammanträde i riksdagen förra året kallade Oscar Sjöstedt (SD) indexeringen för “hopplös”.

– Kommer statsministern även framöver att vara beredd att, tillsammans med Sverigedemokraterna såklart, gå fram med ytterligare sänkningar av just elskatten? Och framför allt: Kommer statsministern att vara beredd att ta bort den hopplösa automatiska indexeringen av elskatten, som slår till just när det är som kallast och folk behöver som mest el för sin uppvärmning? sade Sjöstedt vid tillfället.

Även Centerpartiet är kritiska till den automatiska indexeringen.

– Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Man bör därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme, anförde Anders Ådahl (C) under ett yttrande i riksdagens skatteutskott våren 2025.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Henrik Nyström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11 nov 2026

Tvärvändning om elpriset – då får hushållen jubla

2026 11 12

Elpriset kommer att ändras totalt nästa vinter.

Det råder rekorddyra elpriser i södra Sverige. Riktigt dyrt väntas det bli även i december.

Men redan nästa december kan det bli så mycket som 75 procent billigare, menar Claes Hemberg, energiekonom på Nibe.

– Nästa vinter kan vi nog komma ned till normala priser igen, det vill säga i december var det förra året 65 öre, vi kanske kan komma ned dit igen istället för 265 som det ser ut att bli just nu, säger experten till SR.

Blir betydligt billigare

Anledningen till de höga elpriserna stavas gas. Gaspriset har ökat i Europa som en konsekvens av konflikten vid Hormuzsundet. Men då europeiska länder istället sökt alternativa leverantörer, till exempel från Norge och USA, kommer de nya avtalen att leda till kraftigt sjunkande elpriser.

Då spelar det knappt någon roll vad som händer i Hormuzsundet.

– Samtidigt ser vi att vi bygger mycket vindkraft och solenergi i Europa och det kommer också hjälpa till att priserna fortsätter ned, säger Claes Hemberg.

Läs också: Pausa genast – de rödgröna uppmanas

Jubel redan i januari

Hushållen behöver dock förhoppningsvis inte vänta ett helt år innan det vänder. Redan i januari kan elpriset dyka kraftigt, åtminstone om väderfenomenet El Niño ser till att värma upp Europa.

– Förväntningarna är att början av vintern kommer vara mildare än vanligt, vilket kommer göra att efterfrågan på gas i Europa inte blir lika hög, säger Elin Akinci, elmarknadsanalytiker vid ELS Analysis, till SvD.

Hon poängterar att den senare delen av vintern kan bli blåsigare, vilket är positivt för vindkraften.

– Visserligen tenderar det att bli kallare under andra halvan av vintern, men början väntas som sagt bli mildare.  

Läs mer: S jublar – stor miljardsatsning i Sverige

Foto: A. Piacquadio resp Tomas Ärlemo/Svenska Kraftnät

Text: Redaktionen