NYA UPPGIFTER: Så stor del av Rysslands styrka är i Ukraina

2022 03 05

Ryssland uppger nu att man tillåter två humanitära korridorer i Ukraina. Samtidigt är nästan hela Rysslands invasionsstyrka inne i Ukraina.

Det bekräftar en högt uppsatt amerikansk tjänsteman, som informerat journalister om hur Pentagon ser på de viktigaste händelserna under den nionde dagen av Rysslands invasion, rapporterar CNN.

Stor del av militären på plats

Hela 92 procent av Rysslands förinställda stridskraft är nu på plats i Ukraina, enligt uppgifterna från Pentagon som även konstaterar följande:

Ryska militären har avfyrat 500 missiler sedan invasionen startade.

Luftrummet över Ukraina är fortfarande inte under något lands kontroll.

Två humanitära korridorer

Ryssland uppger nu på lördagsmorgonen att man tillåter två humanitära korridorer, som ska möjliggöra för drabbade invånare att lämna städerna Mariupol och Volnovakha. Samtidigt kan detta även utnyttjas av Ryssland som kan få lättare att avancera därefter.

Frammarsch mot Kyiv

Putinregimens soldaters främsta frammarsch mot Kyiv fortsätter. Styrkorna befinner sig 25 kilometer utanför staden.

Ryska styrkor är cirka 10 kilometer från stadskärnan i städerna Charkiv och Chernihiv.

Hårda strider i söder

I södra delen av landet observeras fortfarande hårda strider i staden Cherson, som enligt uppgift är under rysk kontroll. Uppgifter som amerikanska tjänstemän inte kan dementera.

Det pågår just nu intensiva strider i staden Mykolaiv, nordost om Odesa.

Ryssarna tänker omringa

Samtidigt uppger USA att ryssarna planerar att omringa staden Mariupol från norr och från kusten. Inga ryska soldater ska dock befinna sig inne i staden, enligt amerikanska uppgifter.

Attacken på kärnkraftverket

Attacken på kärnkraftverket i Zaporizjzja visar ”vårdslösheten” i den ryska invasionen. Än så länge finns det inga tecken på något radioaktivt läckage, enligt amerikanska bedömningar.

Flyktingkatastrof

Omkring 1,2 miljoner av Ukrainas totalt 44 miljoner stora befolkning har lämnat landet i den flyktingström som förvärras för varje timme. Mer än hälften har flytt till grannlandet Polen enligt FN:s flyktingkommissionär.

Även Ungern tar emot många flyktingar liksom Moldavien, Slovakien och Rumänien.

4 miljoner flyktingar

– Många fler är på flykt inom landet. De är i behov av skydd. Då situationen fortsätter kan uppskattningsvis 4 miljoner människor komma att fly Ukraina, säger kommissionären uppger BBC News.

Arkivfoto: K. Schmidt

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen