NYA UPPGIFTER: Så stor del av Rysslands styrka är i Ukraina

2022 03 05

Ryssland uppger nu att man tillåter två humanitära korridorer i Ukraina. Samtidigt är nästan hela Rysslands invasionsstyrka inne i Ukraina.

Det bekräftar en högt uppsatt amerikansk tjänsteman, som informerat journalister om hur Pentagon ser på de viktigaste händelserna under den nionde dagen av Rysslands invasion, rapporterar CNN.

Stor del av militären på plats

Hela 92 procent av Rysslands förinställda stridskraft är nu på plats i Ukraina, enligt uppgifterna från Pentagon som även konstaterar följande:

Ryska militären har avfyrat 500 missiler sedan invasionen startade.

Luftrummet över Ukraina är fortfarande inte under något lands kontroll.

Två humanitära korridorer

Ryssland uppger nu på lördagsmorgonen att man tillåter två humanitära korridorer, som ska möjliggöra för drabbade invånare att lämna städerna Mariupol och Volnovakha. Samtidigt kan detta även utnyttjas av Ryssland som kan få lättare att avancera därefter.

Frammarsch mot Kyiv

Putinregimens soldaters främsta frammarsch mot Kyiv fortsätter. Styrkorna befinner sig 25 kilometer utanför staden.

Ryska styrkor är cirka 10 kilometer från stadskärnan i städerna Charkiv och Chernihiv.

Hårda strider i söder

I södra delen av landet observeras fortfarande hårda strider i staden Cherson, som enligt uppgift är under rysk kontroll. Uppgifter som amerikanska tjänstemän inte kan dementera.

Det pågår just nu intensiva strider i staden Mykolaiv, nordost om Odesa.

Ryssarna tänker omringa

Samtidigt uppger USA att ryssarna planerar att omringa staden Mariupol från norr och från kusten. Inga ryska soldater ska dock befinna sig inne i staden, enligt amerikanska uppgifter.

Attacken på kärnkraftverket

Attacken på kärnkraftverket i Zaporizjzja visar ”vårdslösheten” i den ryska invasionen. Än så länge finns det inga tecken på något radioaktivt läckage, enligt amerikanska bedömningar.

Flyktingkatastrof

Omkring 1,2 miljoner av Ukrainas totalt 44 miljoner stora befolkning har lämnat landet i den flyktingström som förvärras för varje timme. Mer än hälften har flytt till grannlandet Polen enligt FN:s flyktingkommissionär.

Även Ungern tar emot många flyktingar liksom Moldavien, Slovakien och Rumänien.

4 miljoner flyktingar

– Många fler är på flykt inom landet. De är i behov av skydd. Då situationen fortsätter kan uppskattningsvis 4 miljoner människor komma att fly Ukraina, säger kommissionären uppger BBC News.

Arkivfoto: K. Schmidt

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen