NYA UPPGIFTER: Så stor del av Rysslands styrka är i Ukraina

2022 03 05

Ryssland uppger nu att man tillåter två humanitära korridorer i Ukraina. Samtidigt är nästan hela Rysslands invasionsstyrka inne i Ukraina.

Det bekräftar en högt uppsatt amerikansk tjänsteman, som informerat journalister om hur Pentagon ser på de viktigaste händelserna under den nionde dagen av Rysslands invasion, rapporterar CNN.

Stor del av militären på plats

Hela 92 procent av Rysslands förinställda stridskraft är nu på plats i Ukraina, enligt uppgifterna från Pentagon som även konstaterar följande:

◾Ryska militären har avfyrat 500 missiler sedan invasionen startade.

◾Luftrummet över Ukraina är fortfarande inte under något lands kontroll.

Två humanitära korridorer

Ryssland uppger nu på lördagsmorgonen att man tillåter två humanitära korridorer, som ska möjliggöra för drabbade invånare att lämna städerna Mariupol och Volnovakha. Samtidigt kan detta även utnyttjas av Ryssland som kan få lättare att avancera därefter.

Frammarsch mot Kyiv

Putinregimens soldaters främsta frammarsch mot Kyiv fortsätter. Styrkorna befinner sig 25 kilometer utanför staden.

Ryska styrkor är cirka 10 kilometer från stadskärnan i städerna Charkiv och Chernihiv.

Hårda strider i söder

I södra delen av landet observeras fortfarande hårda strider i staden Cherson, som enligt uppgift är under rysk kontroll. Uppgifter som amerikanska tjänstemän inte kan dementera.

Det pågår just nu intensiva strider i staden Mykolaiv, nordost om Odesa.

Ryssarna tänker omringa

Samtidigt uppger USA att ryssarna planerar att omringa staden Mariupol från norr och från kusten. Inga ryska soldater ska dock befinna sig inne i staden, enligt amerikanska uppgifter.

Attacken på kärnkraftverket

Attacken på kärnkraftverket i Zaporizjzja visar ”vårdslösheten” i den ryska invasionen. Än så länge finns det inga tecken på något radioaktivt läckage, enligt amerikanska bedömningar.

Flyktingkatastrof

Omkring 1,2 miljoner av Ukrainas totalt 44 miljoner stora befolkning har lämnat landet i den flyktingström som förvärras för varje timme. Mer än hälften har flytt till grannlandet Polen enligt FN:s flyktingkommissionär.

Även Ungern tar emot många flyktingar liksom Moldavien, Slovakien och Rumänien.

4 miljoner flyktingar

– Många fler är på flykt inom landet. De är i behov av skydd. Då situationen fortsätter kan uppskattningsvis 4 miljoner människor komma att fly Ukraina, säger kommissionären uppger BBC News.

Arkivfoto: K. Schmidt

Text: Redaktionen


8 augusti 2026

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen