NYA UPPGIFTER: Stor rysk offensiv väntas mot avgörande ukrainsk stad

2022 03 07

De ryska truppernas frammarsch i Ukraina har avstannat.

En daglig underrättelserapport från brittiska försvarsministeriet visar att de ryska styrkorna endast avancerat framåt i minimal utsträckning, rapporterar BBC.

Samtidigt uppges Ryssland ha ”samlat styrkorna” för att förbereda en stor offensiv. Hela 95 procent av den ryska invasionsstyrkan ska nu befinna sig i Ukraina, enligt amerikanska underrättelseuppgifter.

Här slår de till

Attacken förväntas att riktas mot huvudstaden Kyiv, uppger Ukrainas militär i ett uttalande på Telegram.

Enligt rapporterna avancerar en mängd ryska stridsvagnar och infanterifordon framåt. De ska befinna sig nära staden Irpin i Kyivs västra utkanter, där de ska samlas inför den stundande offensiven, rapporterar BBC.

Från öst

Rapporterna från ukrainska militären gör även gällande att flera ryska trupper även närmar sig huvudstaden från öster, via staden Boryspil.

Uppdateringen från militären tillägger att ryska befälhavare har försett sina styrkor med bränsle som fraktats från Belarus, via undantagszonen i Tjernobyl, uppger BBC.

Vill omringa städer

Frånsett huvudstaden Kyiv riktar sig den ryska militärmakten sina ansträngningar mot öster. Siktet är inställt på att omringa städerna Charkiv, Chernihiv, Sumy och den södra staden Mykolayiv.

Nya bombningar

Samtidigt kommer flera rapporter om nya ryska attacker under måndagsnatten. Både mot civila och militära mål. Flera ukrainska städer ska ha attackerats från luft, hav och land, rapporterar AFP.

Särskilt hårt utsatt är landets näst största stad Charkiv. Rapporter gör gällande att hård beskjutning har riktats mot bostadsområden och ett universitet.

Även hamnstaden Mariupol ska ha utsatts för hård rysk beskjutning under natten.

Kommer aldrig förlåta

– Gud kommer inte att förlåta. Inte i dag. Inte i morgon. Aldrig. Och i stället för förlåtelse kommer det att bli ett fördömande, säger Ukrainas president Volodymyr Zelensky i ett nytt uttalande från en video publicerad på Facebook.

Presidenten riktar anklagelser mot Ryssland för att planera ”avsiktliga mord” med sina attacker mot befolkningsrika områden.

Pik mot Väst

Under söndagen riktade presidenten hård kritig mot västvärlden och dess ledare. Han hävdade att han inte hört ett ljud från allierade i omvärlden under söndagen och fördömde tystnaden.

– Jag har inte hört någon reaktion från någon världsledare i dag. Inte från någon västerländsk politiker, sade han då.

Foto: Ux gun resp Ukraine President Office

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen