NYA UPPGIFTER: Stor rysk offensiv väntas mot avgörande ukrainsk stad

2022 03 07

De ryska truppernas frammarsch i Ukraina har avstannat.

En daglig underrättelserapport från brittiska försvarsministeriet visar att de ryska styrkorna endast avancerat framåt i minimal utsträckning, rapporterar BBC.

Samtidigt uppges Ryssland ha ”samlat styrkorna” för att förbereda en stor offensiv. Hela 95 procent av den ryska invasionsstyrkan ska nu befinna sig i Ukraina, enligt amerikanska underrättelseuppgifter.

Här slår de till

Attacken förväntas att riktas mot huvudstaden Kyiv, uppger Ukrainas militär i ett uttalande på Telegram.

Enligt rapporterna avancerar en mängd ryska stridsvagnar och infanterifordon framåt. De ska befinna sig nära staden Irpin i Kyivs västra utkanter, där de ska samlas inför den stundande offensiven, rapporterar BBC.

Från öst

Rapporterna från ukrainska militären gör även gällande att flera ryska trupper även närmar sig huvudstaden från öster, via staden Boryspil.

Uppdateringen från militären tillägger att ryska befälhavare har försett sina styrkor med bränsle som fraktats från Belarus, via undantagszonen i Tjernobyl, uppger BBC.

Vill omringa städer

Frånsett huvudstaden Kyiv riktar sig den ryska militärmakten sina ansträngningar mot öster. Siktet är inställt på att omringa städerna Charkiv, Chernihiv, Sumy och den södra staden Mykolayiv.

Nya bombningar

Samtidigt kommer flera rapporter om nya ryska attacker under måndagsnatten. Både mot civila och militära mål. Flera ukrainska städer ska ha attackerats från luft, hav och land, rapporterar AFP.

Särskilt hårt utsatt är landets näst största stad Charkiv. Rapporter gör gällande att hård beskjutning har riktats mot bostadsområden och ett universitet.

Även hamnstaden Mariupol ska ha utsatts för hård rysk beskjutning under natten.

Kommer aldrig förlåta

– Gud kommer inte att förlåta. Inte i dag. Inte i morgon. Aldrig. Och i stället för förlåtelse kommer det att bli ett fördömande, säger Ukrainas president Volodymyr Zelensky i ett nytt uttalande från en video publicerad på Facebook.

Presidenten riktar anklagelser mot Ryssland för att planera ”avsiktliga mord” med sina attacker mot befolkningsrika områden.

Pik mot Väst

Under söndagen riktade presidenten hård kritig mot västvärlden och dess ledare. Han hävdade att han inte hört ett ljud från allierade i omvärlden under söndagen och fördömde tystnaden.

– Jag har inte hört någon reaktion från någon världsledare i dag. Inte från någon västerländsk politiker, sade han då.

Foto: Ux gun resp Ukraine President Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen