Nyårsfyrverkerier skrämde slag på hästar – en häst föll ihop och dog

2022 01 03

– Strax efter tolvslaget dog Acce.

Det berättar Bo Götesson som fick en skräcknatt på nyårsafton på grund av fyrverkerier nära hans lilla hästgård på Öland.

Älskade Acce förlorade livet

– Jag vet att det hör nyår till att skjuta raketer men skulle önska att vi alla tänker till och försöker bryta den traditionen, förklarar Bo Götesson på Öland på sin Facebooksida där han lagt upp en en bild av sin älskade häst Acce som förlorade livet.

Kämpar vid nyårsafton

På grund av nyårsraketer och fyrverkerier blir alltid nyårsafton en kamp för många som har hästar, hundar och andra djur runt om i Sveriges avlånga land.

– Vi alla kämpar vid nyårsafton, sån är branschen oavsett vilket djur, säger Bo Götesson, till KvP. Han är van vid att nyårshelgen är tuff för han och hans sambo på gården på Öland där de även har hhöns, katter och hundar.

Hästarna drabades av panik

I år var det extra många ute vid sina fritidshus på Öland och redan två timmar före tolvslaget var läget allvarligt på gården. Fyrverkerierna var närmare och kraftigare än vanligt.

Hästarna hade drabbats av panik på grund av all fyrverkeri som var både närgången och högljud. Fyrverkerierna skrämde slag på hästarna som sprang allt vad de kunde över åkern.

Trillar ihop

Inför tolvslaget var 21-åriga hästen Acce och alla hans hästkompisar livrädda.

– Då dånade det som värst. Alla sprang upp till ena hörnet, sen kom de tillbaka i galopp. Acce springer förbi mig och trillar ihop. Jag upplever det som att han snubblar och drar omkull i leran, säger Bo till KvP.

Knådar hans bröst

– Jag blir helt hysterisk, jag knådar hans bröst, men han dör precis framför mig, säger Bo.

Sorgen är stort på gården på Öland.

– Det är ingen som fattar vad ett djur betyder om man inte har själv. Han betydde jättemycket, säger Bo som haft Acce i många år.

Mär ännu sämre inomhus

Han valde att ha hästarna utomhus eftersom de mår ännu sämre inomhus av raketerna.

– Inne har vi boxar och vi har testat att ha dem där men upplevde att de hade ännu mer panik då. Hade det inte varit för raketerna hade vi kanske fått några år till, framhåller Bo som inte kan vara helt säker på att Acce dog av fyrverkerierna.

Mitt i paniken

– Jag kan inte säga att det var just raketerna. Han kanske hade något skört blodkärl och att något skedde mitt i paniken, eller att nacken skadades när han rullade runt.

Folk bör ta större ansvar

Han tycker att folk bör ta större ansvar när det gäller att skjuta fyrverkerier vid bebyggelse.

– Vi lever ju på en glesbygd, man kan åka till hamnen eller kanske bara komma och fråga på förhand. Om vi djurägare gör vad vi kan, varför kan inte de visa hänsyn och gå i väg några hundra meter. Det kan inte bara vara våran uppgift att ta ansvar, säger han till KvP.

Fått fler år tillsammans

– Utan raketer hade vi förmodligen fått ytterligare några år tillsammans, skriver Bo på sin Facebooksida där hela texten finns publicerad.

Foto: Bo Göransson, Montage

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

FHM går ut med virusvarning – sätter upp skyltar i Sverige

2026 05 20

Folkhälsomyndigheten har på onsdagen fattat beslut om att gå ut med viktig information.

Världshälsoorganisationen, WHO, har utfärdat internationellt nödläge.

Detta efter att 600 fall av ebola konstaterats under det utbrott som pågår i Kongo-Kinshasa och Uganda.

Enligt UD befinner sig omkring 200 svenskar i länderna som drabbats, skriver DN.

Nu agerar Folkhälsomyndigheten.

Skyltar kommer att sättas upp på svenska flygplatser för att uppmana resenärer att söka vård omedelbart om man uppvisar symtom.

– Det går inte att helt utesluta importfall. Vid minsta symptom om man reser in från de här länderna ska man kontakta hälso- och sjukvården, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), till SR.

Följer utvecklingen

Det pågående utbrottet bedöms av WHO som ett regionalt hot. Folkhälsomyndigheten, som i måndags gick ut med att man följer utvecklingen och kontinuerligt tar del av information från WHO, betraktar därför skyltkampanjen som en säkerhetsåtgärd.

– Ebolavirus smittar framförallt vid mycket nära kontakt med en sjuk person som har tydliga symtom, förklarar myndigheten.

Inget vaccin

Virusvarianten som orsakat det senaste utbrottet är den så kallade Bundibugyo. Den upptäcktes 2007 och har tidigare orsakat två andra smittutbrott.

Det finns inget vaccin eller behandling.

Majoriteten av svenskarna i de drabbade områdena befinner sig i Kongo-Kinshasa och Ugandas huvudstäder, enligt UD.

Enligt Jakob Forssmed står Sverige rustat om viruset träffas på även på svensk mark.

– Vi är ett referenslaboratorium i Europa för ebola, vi har möjligheter till diagnostik dygnet runt och vi har också kapacitet på våra högisoleringsvård som finns i Sverige. Därför är det viktigt att ha den här informationen på plats på flygplatserna, säger ministern.

Ebolasmittan är inte luftburen utan sprids framför allt när en sjuk person vårdas i hemmet eller på sjukhus utan skyddsåtgärder.

– Insjuknandet sker snabbt i influensaliknande symtom som hög feber, huvudvärk, halsont, mag- och tarmsymtom samt muskelsmärtor. I slutet av sjukdomsförloppet kan blödningar uppstå på huden och i inre organ, uppger Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden är mellan 2-21 dagar.

Foto: Kjell-Olof Hedlund/Folkhälsomyndigheten resp C. Lendl

Text: Redaktionen