Nyårsfyrverkerier skrämde slag på hästar – en häst föll ihop och dog

2022 01 03

– Strax efter tolvslaget dog Acce.

Det berättar Bo Götesson som fick en skräcknatt på nyårsafton på grund av fyrverkerier nära hans lilla hästgård på Öland.

Älskade Acce förlorade livet

– Jag vet att det hör nyår till att skjuta raketer men skulle önska att vi alla tänker till och försöker bryta den traditionen, förklarar Bo Götesson på Öland på sin Facebooksida där han lagt upp en en bild av sin älskade häst Acce som förlorade livet.

Kämpar vid nyårsafton

På grund av nyårsraketer och fyrverkerier blir alltid nyårsafton en kamp för många som har hästar, hundar och andra djur runt om i Sveriges avlånga land.

– Vi alla kämpar vid nyårsafton, sån är branschen oavsett vilket djur, säger Bo Götesson, till KvP. Han är van vid att nyårshelgen är tuff för han och hans sambo på gården på Öland där de även har hhöns, katter och hundar.

Hästarna drabades av panik

I år var det extra många ute vid sina fritidshus på Öland och redan två timmar före tolvslaget var läget allvarligt på gården. Fyrverkerierna var närmare och kraftigare än vanligt.

Hästarna hade drabbats av panik på grund av all fyrverkeri som var både närgången och högljud. Fyrverkerierna skrämde slag på hästarna som sprang allt vad de kunde över åkern.

Trillar ihop

Inför tolvslaget var 21-åriga hästen Acce och alla hans hästkompisar livrädda.

– Då dånade det som värst. Alla sprang upp till ena hörnet, sen kom de tillbaka i galopp. Acce springer förbi mig och trillar ihop. Jag upplever det som att han snubblar och drar omkull i leran, säger Bo till KvP.

Knådar hans bröst

– Jag blir helt hysterisk, jag knådar hans bröst, men han dör precis framför mig, säger Bo.

Sorgen är stort på gården på Öland.

– Det är ingen som fattar vad ett djur betyder om man inte har själv. Han betydde jättemycket, säger Bo som haft Acce i många år.

Mär ännu sämre inomhus

Han valde att ha hästarna utomhus eftersom de mår ännu sämre inomhus av raketerna.

– Inne har vi boxar och vi har testat att ha dem där men upplevde att de hade ännu mer panik då. Hade det inte varit för raketerna hade vi kanske fått några år till, framhåller Bo som inte kan vara helt säker på att Acce dog av fyrverkerierna.

Mitt i paniken

– Jag kan inte säga att det var just raketerna. Han kanske hade något skört blodkärl och att något skedde mitt i paniken, eller att nacken skadades när han rullade runt.

Folk bör ta större ansvar

Han tycker att folk bör ta större ansvar när det gäller att skjuta fyrverkerier vid bebyggelse.

– Vi lever ju på en glesbygd, man kan åka till hamnen eller kanske bara komma och fråga på förhand. Om vi djurägare gör vad vi kan, varför kan inte de visa hänsyn och gå i väg några hundra meter. Det kan inte bara vara våran uppgift att ta ansvar, säger han till KvP.

Fått fler år tillsammans

– Utan raketer hade vi förmodligen fått ytterligare några år tillsammans, skriver Bo på sin Facebooksida där hela texten finns publicerad.

Foto: Bo Göransson, Montage

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen