Nyårsfyrverkerier skrämde slag på hästar – en häst föll ihop och dog

2022 01 03

– Strax efter tolvslaget dog Acce.

Det berättar Bo Götesson som fick en skräcknatt på nyårsafton på grund av fyrverkerier nära hans lilla hästgård på Öland.

Älskade Acce förlorade livet

– Jag vet att det hör nyår till att skjuta raketer men skulle önska att vi alla tänker till och försöker bryta den traditionen, förklarar Bo Götesson på Öland på sin Facebooksida där han lagt upp en en bild av sin älskade häst Acce som förlorade livet.

Kämpar vid nyårsafton

På grund av nyårsraketer och fyrverkerier blir alltid nyårsafton en kamp för många som har hästar, hundar och andra djur runt om i Sveriges avlånga land.

– Vi alla kämpar vid nyårsafton, sån är branschen oavsett vilket djur, säger Bo Götesson, till KvP. Han är van vid att nyårshelgen är tuff för han och hans sambo på gården på Öland där de även har hhöns, katter och hundar.

Hästarna drabades av panik

I år var det extra många ute vid sina fritidshus på Öland och redan två timmar före tolvslaget var läget allvarligt på gården. Fyrverkerierna var närmare och kraftigare än vanligt.

Hästarna hade drabbats av panik på grund av all fyrverkeri som var både närgången och högljud. Fyrverkerierna skrämde slag på hästarna som sprang allt vad de kunde över åkern.

Trillar ihop

Inför tolvslaget var 21-åriga hästen Acce och alla hans hästkompisar livrädda.

– Då dånade det som värst. Alla sprang upp till ena hörnet, sen kom de tillbaka i galopp. Acce springer förbi mig och trillar ihop. Jag upplever det som att han snubblar och drar omkull i leran, säger Bo till KvP.

Knådar hans bröst

– Jag blir helt hysterisk, jag knådar hans bröst, men han dör precis framför mig, säger Bo.

Sorgen är stort på gården på Öland.

– Det är ingen som fattar vad ett djur betyder om man inte har själv. Han betydde jättemycket, säger Bo som haft Acce i många år.

Mär ännu sämre inomhus

Han valde att ha hästarna utomhus eftersom de mår ännu sämre inomhus av raketerna.

– Inne har vi boxar och vi har testat att ha dem där men upplevde att de hade ännu mer panik då. Hade det inte varit för raketerna hade vi kanske fått några år till, framhåller Bo som inte kan vara helt säker på att Acce dog av fyrverkerierna.

Mitt i paniken

– Jag kan inte säga att det var just raketerna.  Han kanske hade något skört blodkärl och att något skedde mitt i paniken, eller att nacken skadades när han rullade runt.

Folk bör ta större ansvar

Han tycker att folk bör ta större ansvar när det gäller att skjuta fyrverkerier vid bebyggelse.

– Vi lever ju på en glesbygd, man kan åka till hamnen eller kanske bara komma och fråga på förhand. Om vi djurägare gör vad vi kan, varför kan inte de visa hänsyn och gå i väg några hundra meter. Det kan inte bara vara våran uppgift att ta ansvar, säger han till KvP. 

Fått fler år tillsammans

– Utan raketer hade vi förmodligen fått ytterligare några år tillsammans, skriver Bo på sin Facebooksida där hela texten finns publicerad.

Foto: Bo Göransson, Montage

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen