Nyårsfyrverkerier skrämde slag på hästar – en häst föll ihop och dog

2022 01 03

– Strax efter tolvslaget dog Acce.

Det berättar Bo Götesson som fick en skräcknatt på nyårsafton på grund av fyrverkerier nära hans lilla hästgård på Öland.

Älskade Acce förlorade livet

– Jag vet att det hör nyår till att skjuta raketer men skulle önska att vi alla tänker till och försöker bryta den traditionen, förklarar Bo Götesson på Öland på sin Facebooksida där han lagt upp en en bild av sin älskade häst Acce som förlorade livet.

Kämpar vid nyårsafton

På grund av nyårsraketer och fyrverkerier blir alltid nyårsafton en kamp för många som har hästar, hundar och andra djur runt om i Sveriges avlånga land.

– Vi alla kämpar vid nyårsafton, sån är branschen oavsett vilket djur, säger Bo Götesson, till KvP. Han är van vid att nyårshelgen är tuff för han och hans sambo på gården på Öland där de även har hhöns, katter och hundar.

Hästarna drabades av panik

I år var det extra många ute vid sina fritidshus på Öland och redan två timmar före tolvslaget var läget allvarligt på gården. Fyrverkerierna var närmare och kraftigare än vanligt.

Hästarna hade drabbats av panik på grund av all fyrverkeri som var både närgången och högljud. Fyrverkerierna skrämde slag på hästarna som sprang allt vad de kunde över åkern.

Trillar ihop

Inför tolvslaget var 21-åriga hästen Acce och alla hans hästkompisar livrädda.

– Då dånade det som värst. Alla sprang upp till ena hörnet, sen kom de tillbaka i galopp. Acce springer förbi mig och trillar ihop. Jag upplever det som att han snubblar och drar omkull i leran, säger Bo till KvP.

Knådar hans bröst

– Jag blir helt hysterisk, jag knådar hans bröst, men han dör precis framför mig, säger Bo.

Sorgen är stort på gården på Öland.

– Det är ingen som fattar vad ett djur betyder om man inte har själv. Han betydde jättemycket, säger Bo som haft Acce i många år.

Mär ännu sämre inomhus

Han valde att ha hästarna utomhus eftersom de mår ännu sämre inomhus av raketerna.

– Inne har vi boxar och vi har testat att ha dem där men upplevde att de hade ännu mer panik då. Hade det inte varit för raketerna hade vi kanske fått några år till, framhåller Bo som inte kan vara helt säker på att Acce dog av fyrverkerierna.

Mitt i paniken

– Jag kan inte säga att det var just raketerna. Han kanske hade något skört blodkärl och att något skedde mitt i paniken, eller att nacken skadades när han rullade runt.

Folk bör ta större ansvar

Han tycker att folk bör ta större ansvar när det gäller att skjuta fyrverkerier vid bebyggelse.

– Vi lever ju på en glesbygd, man kan åka till hamnen eller kanske bara komma och fråga på förhand. Om vi djurägare gör vad vi kan, varför kan inte de visa hänsyn och gå i väg några hundra meter. Det kan inte bara vara våran uppgift att ta ansvar, säger han till KvP.

Fått fler år tillsammans

– Utan raketer hade vi förmodligen fått ytterligare några år tillsammans, skriver Bo på sin Facebooksida där hela texten finns publicerad.

Foto: Bo Göransson, Montage

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen