Nyårsfyrverkerier skrämde slag på hästar – en häst föll ihop och dog

2022 01 03

– Strax efter tolvslaget dog Acce.

Det berättar Bo Götesson som fick en skräcknatt på nyårsafton på grund av fyrverkerier nära hans lilla hästgård på Öland.

Älskade Acce förlorade livet

– Jag vet att det hör nyår till att skjuta raketer men skulle önska att vi alla tänker till och försöker bryta den traditionen, förklarar Bo Götesson på Öland på sin Facebooksida där han lagt upp en en bild av sin älskade häst Acce som förlorade livet.

Kämpar vid nyårsafton

På grund av nyårsraketer och fyrverkerier blir alltid nyårsafton en kamp för många som har hästar, hundar och andra djur runt om i Sveriges avlånga land.

– Vi alla kämpar vid nyårsafton, sån är branschen oavsett vilket djur, säger Bo Götesson, till KvP. Han är van vid att nyårshelgen är tuff för han och hans sambo på gården på Öland där de även har hhöns, katter och hundar.

Hästarna drabades av panik

I år var det extra många ute vid sina fritidshus på Öland och redan två timmar före tolvslaget var läget allvarligt på gården. Fyrverkerierna var närmare och kraftigare än vanligt.

Hästarna hade drabbats av panik på grund av all fyrverkeri som var både närgången och högljud. Fyrverkerierna skrämde slag på hästarna som sprang allt vad de kunde över åkern.

Trillar ihop

Inför tolvslaget var 21-åriga hästen Acce och alla hans hästkompisar livrädda.

– Då dånade det som värst. Alla sprang upp till ena hörnet, sen kom de tillbaka i galopp. Acce springer förbi mig och trillar ihop. Jag upplever det som att han snubblar och drar omkull i leran, säger Bo till KvP.

Knådar hans bröst

– Jag blir helt hysterisk, jag knådar hans bröst, men han dör precis framför mig, säger Bo.

Sorgen är stort på gården på Öland.

– Det är ingen som fattar vad ett djur betyder om man inte har själv. Han betydde jättemycket, säger Bo som haft Acce i många år.

Mär ännu sämre inomhus

Han valde att ha hästarna utomhus eftersom de mår ännu sämre inomhus av raketerna.

– Inne har vi boxar och vi har testat att ha dem där men upplevde att de hade ännu mer panik då. Hade det inte varit för raketerna hade vi kanske fått några år till, framhåller Bo som inte kan vara helt säker på att Acce dog av fyrverkerierna.

Mitt i paniken

– Jag kan inte säga att det var just raketerna.  Han kanske hade något skört blodkärl och att något skedde mitt i paniken, eller att nacken skadades när han rullade runt.

Folk bör ta större ansvar

Han tycker att folk bör ta större ansvar när det gäller att skjuta fyrverkerier vid bebyggelse.

– Vi lever ju på en glesbygd, man kan åka till hamnen eller kanske bara komma och fråga på förhand. Om vi djurägare gör vad vi kan, varför kan inte de visa hänsyn och gå i väg några hundra meter. Det kan inte bara vara våran uppgift att ta ansvar, säger han till KvP. 

Fått fler år tillsammans

– Utan raketer hade vi förmodligen fått ytterligare några år tillsammans, skriver Bo på sin Facebooksida där hela texten finns publicerad.

Foto: Bo Göransson, Montage

JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen