Nytt förbud kan införas på flygplan – många stör sig på det

2025 01 14

Ett omdiskuterat störningsmoment bland flygplanspassagerare kan komma att förbjudas.

Frågan har egentligen varit uppe på dagordningen under en längre tid.

Men nu har debatten tagit fart igen och går därmed ett steg fram mot ett kommande förbud, efter att klagomålen accelererat.

Det gäller möjligheten att fälla tillbaka sin stol, som framöver kan bli ett minne blott.

Omdiskuterat i branschen

Enligt USA Today är ämnet ett av de hetaste inom flygbranschen just nu.

Detta efter att en ny undersökning gjord av The Harris Poll på uppdrag av möbelföretaget La-Z-Boy visat att 41 procent är positiva till att ta bort funktionen.

Det är främst yngre och äldre som vill ha kvar möjligheten att fälla tillbaka sätet.

– Att luta sig tillbaka på flygplan är ett polariserande ämne, säger Christy Hoskins från La-Z-Boy till USA Today.

Uppmärksammas även i Sverige

Ämnet har periodvis diskuterats även här hemma i Sverige.

Reseplattformen ETIC Hotels konstaterar att det är en känslig fråga där både komfort och respekt för andra resenärer måste beaktas.

– Att luta tillbaka sitt säte på ett flygplan är en vanlig praxis bland passagerare som vill öka sin komfort under en flygning. Men denna åtgärd kan ibland leda till konflikter och diskuteras ofta angående flygplansetikett.

Allt mindre accepterat

Sofia Larsson, på Svenska Dagbladets “Uppförandekoden”, har också framhävt att fenomenet med nedfällda säten blir allt mindre accepterat.

I Europa framgick det för inte så länge sedan att 59 procent tycker att det är helt oacceptabelt att fälla ned sätet, enligt en undersökning från Yougov.

Reseföretaget Momondo gjorde en liknande studie där 72 procent av tillfrågade svenskar dock tyckte det var okej under vissa omständigheter, till exempel om man frågar personen som sitter bakom eller om det är en väldigt lång flygning.

– Jag tycker att det är rimligt att vara sparsam med att fälla sitt säte och fundera på om man verkligen måste. Det skapas ju ofta en dominoeffekt – fäller en ned sätet fäller alla bakom den också ned sitt, framhöll Sofia Larsson i tidningen.

Foto: Gerrie van der Walt

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen