Nytt förbud kan införas på flygplan – många stör sig på det

2025 01 14

Ett omdiskuterat störningsmoment bland flygplanspassagerare kan komma att förbjudas.

Frågan har egentligen varit uppe på dagordningen under en längre tid.

Men nu har debatten tagit fart igen och går därmed ett steg fram mot ett kommande förbud, efter att klagomålen accelererat.

Det gäller möjligheten att fälla tillbaka sin stol, som framöver kan bli ett minne blott.

Omdiskuterat i branschen

Enligt USA Today är ämnet ett av de hetaste inom flygbranschen just nu.

Detta efter att en ny undersökning gjord av The Harris Poll på uppdrag av möbelföretaget La-Z-Boy visat att 41 procent är positiva till att ta bort funktionen.

Det är främst yngre och äldre som vill ha kvar möjligheten att fälla tillbaka sätet.

– Att luta sig tillbaka på flygplan är ett polariserande ämne, säger Christy Hoskins från La-Z-Boy till USA Today.

Uppmärksammas även i Sverige

Ämnet har periodvis diskuterats även här hemma i Sverige.

Reseplattformen ETIC Hotels konstaterar att det är en känslig fråga där både komfort och respekt för andra resenärer måste beaktas.

– Att luta tillbaka sitt säte på ett flygplan är en vanlig praxis bland passagerare som vill öka sin komfort under en flygning. Men denna åtgärd kan ibland leda till konflikter och diskuteras ofta angående flygplansetikett.

Allt mindre accepterat

Sofia Larsson, på Svenska Dagbladets “Uppförandekoden”, har också framhävt att fenomenet med nedfällda säten blir allt mindre accepterat.

I Europa framgick det för inte så länge sedan att 59 procent tycker att det är helt oacceptabelt att fälla ned sätet, enligt en undersökning från Yougov.

Reseföretaget Momondo gjorde en liknande studie där 72 procent av tillfrågade svenskar dock tyckte det var okej under vissa omständigheter, till exempel om man frågar personen som sitter bakom eller om det är en väldigt lång flygning.

– Jag tycker att det är rimligt att vara sparsam med att fälla sitt säte och fundera på om man verkligen måste. Det skapas ju ofta en dominoeffekt – fäller en ned sätet fäller alla bakom den också ned sitt, framhöll Sofia Larsson i tidningen.

Foto: Gerrie van der Walt

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)