Nytt förbud kan införas på flygplan – många stör sig på det

2025 01 14

Ett omdiskuterat störningsmoment bland flygplanspassagerare kan komma att förbjudas.

Frågan har egentligen varit uppe på dagordningen under en längre tid.

Men nu har debatten tagit fart igen och går därmed ett steg fram mot ett kommande förbud, efter att klagomålen accelererat.

Det gäller möjligheten att fälla tillbaka sin stol, som framöver kan bli ett minne blott.

Omdiskuterat i branschen

Enligt USA Today är ämnet ett av de hetaste inom flygbranschen just nu.

Detta efter att en ny undersökning gjord av The Harris Poll på uppdrag av möbelföretaget La-Z-Boy visat att 41 procent är positiva till att ta bort funktionen.

Det är främst yngre och äldre som vill ha kvar möjligheten att fälla tillbaka sätet.

– Att luta sig tillbaka på flygplan är ett polariserande ämne, säger Christy Hoskins från La-Z-Boy till USA Today.

Uppmärksammas även i Sverige

Ämnet har periodvis diskuterats även här hemma i Sverige.

Reseplattformen ETIC Hotels konstaterar att det är en känslig fråga där både komfort och respekt för andra resenärer måste beaktas.

– Att luta tillbaka sitt säte på ett flygplan är en vanlig praxis bland passagerare som vill öka sin komfort under en flygning. Men denna åtgärd kan ibland leda till konflikter och diskuteras ofta angående flygplansetikett.

Allt mindre accepterat

Sofia Larsson, på Svenska Dagbladets “Uppförandekoden”, har också framhävt att fenomenet med nedfällda säten blir allt mindre accepterat.

I Europa framgick det för inte så länge sedan att 59 procent tycker att det är helt oacceptabelt att fälla ned sätet, enligt en undersökning från Yougov.

Reseföretaget Momondo gjorde en liknande studie där 72 procent av tillfrågade svenskar dock tyckte det var okej under vissa omständigheter, till exempel om man frågar personen som sitter bakom eller om det är en väldigt lång flygning.

– Jag tycker att det är rimligt att vara sparsam med att fälla sitt säte och fundera på om man verkligen måste. Det skapas ju ofta en dominoeffekt – fäller en ned sätet fäller alla bakom den också ned sitt, framhöll Sofia Larsson i tidningen.

Foto: Gerrie van der Walt

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen