Nytt fusk lurar fartkameror – folk slipper böter

2024 12 19

Ett nytt sätt att runda fartkameror har börjat få fäste i Sverige.

Fenomenet har nyligen fått stor uppmärksamhet i Storbritannien.

Bilister undviker att fastna i fartkamerorna genom att montera en slags “osynlig” registreringsskylt på bilarna, rapporterar brittiska medier.

Skylten maskeras genom en reflekterande tejp som gör att kameran, på grund av en överexponering i kamerans blixt, inte kan fånga nummerplåten på bild.

– Dessa oseriösa förare undviker böter med så kallade “spökskyltar” som inte kan upptäckas av hastighetskameror, framhåller bland annat den brittiska tidningen Express.

"Häpnadsväckande enkelt"

Polisen i Storbritannien har nu börjat ta i med hårdhandskarna för att upptäcka lagbrytarna.

Enligt en högt uppsatt tjänsteman med ansvar för Storbritanniens automatiska igenkänningssystem för nummerplåtar har omkring en av 15 bilister överlistat tekniken.

Åtgärden beskrivs dessutom som “häpnadsväckande enkelt” av professorn Fraser Sampson, som även tjänstgjort 19 år som polis.

Sampson själv har uppmärksammat den tidigare transportministern Mark Harper om problemet.

– Alla bilister kan förvänta sig att betala böter om de upptäcks använda dessa olagliga metoder för att undvika kameror och taxichaufförer licensierade av Wolverhampton kan få sitt körkort indraget eller återkallat, varnar professorn.

LÄS MER: Svensk bilist fast i fartkameran – ursäkten väcker rubriker utomlands

Svenska polisen: Är förbjudet

Fusket är naturligtvis förbjudet även i Sverige.

Enligt polisen måste registreringsskyltar vara väl synliga från alla vinklar och får inte vara oläsbar på grund av skador, smuts, is, snö eller någonting annat.

– De får inte vara vinklade eller sprejade med reflexsprej, ligga dolda i fönstret eller ha ändrade siffror och bokstäver. Det är olagligt att köra ett fordon med en svårläst registreringsskylt. All form av försämring av läsbarheten är ett lagbrott, oavsett om det sker avsiktligt eller inte.

Det understryker polisen på sin hemsida.

LÄS MER: Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

Pågår även i Sverige

I Sverige har tidigare ett av de mest etablerade fusken varit att fälla ned solskyddet och förneka att man satt bakom ratten.

Nu visar det sig att tejpbedrägeriet pågår även här.

– Jag har själv sett det här i ett skarpt läge med tejpen. Om man gör det så föranleder det böter, säger trafikpolisen Petter Magnusson till Carup.

Exakt i vilken omfattning fusket pågår är dock oklart.

Redan för några år sedan diskuterades liknande olagliga metoder på forumet Flashback där användare tipsade varandra om hur man undviker att fastna i fartkameran.

Reflekterande tejp nämndes då som ett av flera exempel.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Foto: Trafikverket resp Holger Ellgaard

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen