NYTT KNEP: Så ska man få skåningar att säga ja till vindkraft

2022 12 26

Så här långt har politikerna i Trelleborg och Skurup sagt nej till den stora vindkraftsparken som Kustvind vill anlägga 8 till 15 kilometer utanför Beddingestrand och Abbekås.

Bra affär för invånarna

Men nu vill Kustvind erbjuda lokalinvånarna ett sockrat bud rapporterar Trelleborgs Allehanda.

– Ett pristak, uppger tidningen.

Bolaget hoppas kunna få ett ökat stöd från den skånska befolkningen och samtidigt ett ja från politiker som hittills varit negativt inställda.

Och jämfört med de höga priser som rått i Sverige under hösten och vintern är tanken att det ska bli en riktigt bra affär för invånarna.

Pristak i 10 års tid

Pristaket ligger nämligen klart under det pris som elkonsumenterna beräknas betala i genomsnitt.

– Ett pristak på 89 öre per kilowattimme, rapporterar Sveriges Radio.

Och pristaket ska inte bara gälla några veckor eller månader utan betydligt längre än så.

– 10 år efter att vindkraftparken tagits i drift.

Motstånd överallt

Kustvinds vd Magnus Jiborn förklarar hur han resonerar.

Han understryker att elproduktionen behöver byggas ut överallt i Sverige men att det samtidigt finns ett motstånd överallt.

– Jag tror att en nyckel till en lyckad utökning utav förnybar eller fossilfri elproduktion i Sverige kräver att man jobbar för att se till att lokalsamhället får en rejäl del utav nyttan, säger han.

Hela 34 000 kronor per villa

Pristaket på 89 öre skulle innebära rejält med klirr i kassan till en villa i Trelleborg eller Skurup enligt Sverige Radio.

Det handlar om omkring 34 000 kronor lägre pris sett till årskostnaden för elen.

Kustvinds vd betonar att chansen ökar för att allmänheten ser nyttan med vindkraftssatsningarna om man tjänar pengar på vindkraften.

Han framhåller att det blir ett helt annat läge om invånarna själva får ta del av vinsten om man etablerar den planerade vindkraftparken utanför Skånes sydkust.

Ekonomisk morot

Han uppger nu för Sveriges Radio att politikerna borde påverkas av den ekonomiska moroten och han hoppas nu att politikerna kommer att ändra sig och säga ja.

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen