NYTT KNEP: Så ska man få skåningar att säga ja till vindkraft

2022 12 26

Nu går vindkraftsbolaget Kustvind ut med ett nytt sockrat bud för att få ja till 30 vindkraftverk i Skåne.

Så här långt har politikerna i Trelleborg och Skurup sagt nej till den stora vindkraftsparken som Kustvind vill anlägga 8 till 15 kilometer utanför Beddingestrand och Abbekås.

Bra affär för invånarna

Men nu vill Kustvind erbjuda lokalinvånarna ett sockrat bud rapporterar Trelleborgs Allehanda.

– Ett pristak, uppger tidningen.

Bolaget hoppas kunna få ett ökat stöd från den skånska befolkningen och samtidigt ett ja från politiker som hittills varit negativt inställda.

Och jämfört med de höga priser som rått i Sverige under hösten och vintern är tanken att det ska bli en riktigt bra affär för invånarna.

Pristak i 10 års tid

Pristaket ligger nämligen klart under det pris som elkonsumenterna beräknas betala i genomsnitt.

– Ett pristak på 89 öre per kilowattimme, rapporterar Sveriges Radio.

Och pristaket ska inte bara gälla några veckor eller månader utan betydligt längre än så.

– 10 år efter att vindkraftparken tagits i drift.

Motstånd överallt

Kustvinds vd Magnus Jiborn förklarar hur han resonerar.

Han understryker att elproduktionen behöver byggas ut överallt i Sverige men att det samtidigt finns ett motstånd överallt.

– Jag tror att en nyckel till en lyckad utökning utav förnybar eller fossilfri elproduktion i Sverige kräver att man jobbar för att se till att lokalsamhället får en rejäl del utav nyttan, säger han.

Hela 34 000 kronor per villa

Pristaket på 89 öre skulle innebära rejält med klirr i kassan till en villa i Trelleborg eller Skurup enligt Sverige Radio.

Det handlar om omkring 34 000 kronor lägre pris sett till årskostnaden för elen.

Kustvinds vd betonar att chansen ökar för att allmänheten ser nyttan med vindkraftssatsningarna om man tjänar pengar på vindkraften.

Han framhåller att det blir ett helt annat läge om invånarna själva får ta del av vinsten om man etablerar den planerade vindkraftparken utanför Skånes sydkust.

Ekonomisk morot

Han uppger nu för Sveriges Radio att politikerna borde påverkas av den ekonomiska moroten och han hoppas nu att politikerna kommer att ändra sig och säga ja.

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen