NYTT KNEP: Så ska man få skåningar att säga ja till vindkraft

2022 12 26

Så här långt har politikerna i Trelleborg och Skurup sagt nej till den stora vindkraftsparken som Kustvind vill anlägga 8 till 15 kilometer utanför Beddingestrand och Abbekås.

Bra affär för invånarna

Men nu vill Kustvind erbjuda lokalinvånarna ett sockrat bud rapporterar Trelleborgs Allehanda.

– Ett pristak, uppger tidningen.

Bolaget hoppas kunna få ett ökat stöd från den skånska befolkningen och samtidigt ett ja från politiker som hittills varit negativt inställda.

Och jämfört med de höga priser som rått i Sverige under hösten och vintern är tanken att det ska bli en riktigt bra affär för invånarna.

Pristak i 10 års tid

Pristaket ligger nämligen klart under det pris som elkonsumenterna beräknas betala i genomsnitt.

– Ett pristak på 89 öre per kilowattimme, rapporterar Sveriges Radio.

Och pristaket ska inte bara gälla några veckor eller månader utan betydligt längre än så.

– 10 år efter att vindkraftparken tagits i drift.

Motstånd överallt

Kustvinds vd Magnus Jiborn förklarar hur han resonerar.

Han understryker att elproduktionen behöver byggas ut överallt i Sverige men att det samtidigt finns ett motstånd överallt.

– Jag tror att en nyckel till en lyckad utökning utav förnybar eller fossilfri elproduktion i Sverige kräver att man jobbar för att se till att lokalsamhället får en rejäl del utav nyttan, säger han.

Hela 34 000 kronor per villa

Pristaket på 89 öre skulle innebära rejält med klirr i kassan till en villa i Trelleborg eller Skurup enligt Sverige Radio.

Det handlar om omkring 34 000 kronor lägre pris sett till årskostnaden för elen.

Kustvinds vd betonar att chansen ökar för att allmänheten ser nyttan med vindkraftssatsningarna om man tjänar pengar på vindkraften.

Han framhåller att det blir ett helt annat läge om invånarna själva får ta del av vinsten om man etablerar den planerade vindkraftparken utanför Skånes sydkust.

Ekonomisk morot

Han uppger nu för Sveriges Radio att politikerna borde påverkas av den ekonomiska moroten och han hoppas nu att politikerna kommer att ändra sig och säga ja.

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen