NYTT KNEP: Så ska man få skåningar att säga ja till vindkraft

2022 12 26

Nu går vindkraftsbolaget Kustvind ut med ett nytt sockrat bud för att få ja till 30 vindkraftverk i Skåne.

Så här långt har politikerna i Trelleborg och Skurup sagt nej till den stora vindkraftsparken som Kustvind vill anlägga 8 till 15 kilometer utanför Beddingestrand och Abbekås.

Bra affär för invånarna

Men nu vill Kustvind erbjuda lokalinvånarna ett sockrat bud rapporterar Trelleborgs Allehanda.

– Ett pristak, uppger tidningen.

Bolaget hoppas kunna få ett ökat stöd från den skånska befolkningen och samtidigt ett ja från politiker som hittills varit negativt inställda.

Och jämfört med de höga priser som rått i Sverige under hösten och vintern är tanken att det ska bli en riktigt bra affär för invånarna.

Pristak i 10 års tid

Pristaket ligger nämligen klart under det pris som elkonsumenterna beräknas betala i genomsnitt.

– Ett pristak på 89 öre per kilowattimme, rapporterar Sveriges Radio.

Och pristaket ska inte bara gälla några veckor eller månader utan betydligt längre än så.

– 10 år efter att vindkraftparken tagits i drift.

Motstånd överallt

Kustvinds vd Magnus Jiborn förklarar hur han resonerar.

Han understryker att elproduktionen behöver byggas ut överallt i Sverige men att det samtidigt finns ett motstånd överallt.

– Jag tror att en nyckel till en lyckad utökning utav förnybar eller fossilfri elproduktion i Sverige kräver att man jobbar för att se till att lokalsamhället får en rejäl del utav nyttan, säger han.

Hela 34 000 kronor per villa

Pristaket på 89 öre skulle innebära rejält med klirr i kassan till en villa i Trelleborg eller Skurup enligt Sverige Radio.

Det handlar om omkring 34 000 kronor lägre pris sett till årskostnaden för elen.

Kustvinds vd betonar att chansen ökar för att allmänheten ser nyttan med vindkraftssatsningarna om man tjänar pengar på vindkraften.

Han framhåller att det blir ett helt annat läge om invånarna själva får ta del av vinsten om man etablerar den planerade vindkraftparken utanför Skånes sydkust.

Ekonomisk morot

Han uppger nu för Sveriges Radio att politikerna borde påverkas av den ekonomiska moroten och han hoppas nu att politikerna kommer att ändra sig och säga ja.

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen