Nytt krav i besiktningen på gång – gäller alla bilar över tio år

2025 04 30

EU förbereder en “omfattande översyn av EU:s regler för trafiksäkerheten”.

Alldeles för många äldre fordon är inblandade i olyckor, dödsfall och skador.

Det anser EU-kommissionen som nu går fram med en rad förslag för att förbättra säkerheten i trafiken inom hela unionen, därmed också Sverige.

– De nya reglerna kommer att ta hänsyn till den växande närvaron av elfordon och anpassa sig till ny teknik, framhåller kommissionen i ett uttalande.

Ska besiktigas varje år

Förändringarna bedöms kunna rädda drygt 7 000 liv och förhindra omkring 65 000 allvarliga skador.

Bland de nya reglerna finns bland annat ett krav om att alla personbilar över tio år ska besiktigas varje år.

Idag gäller var fjortonde månad för bilar äldre än fem år i Sverige.

– De föreslagna ändringarna återspeglar EU:s engagemang för säker och hållbar rörlighet samtidigt som fri rörlighet för människor och varor säkerställs, understryker EU.

LÄS MER: Ändrat krav i besiktningen – nytt för i år

Ska upptäcka fusk

EU föreslår också krav på bättre kontroller av bilens assistanssystem, att det ska bli lättare att besiktiga bilen utomlands om man för tillfället bor i ett annat EU-land samt hårdare kontroll av mätarställningen för att upptäcka fusk.

Det sistnämnda problemet handlar om att mätarställningen “rullas” tillbaka för att det ska framstå som att fordonet har kört mindre än vad som är fallet.

– För att bekämpa detta bedrägeri krävs uppdaterade regler, konstaterar EU.

Förslaget går ut på att registrera bilarnas mätarställning i en databas vid såväl besiktning som service eller reparation.

LÄS MER: Kraftigt bakslag för Volvo – anställda kommer förlora jobbet

Transportstyrelsen ska granska

Redan i slutet av förra året talades det om att nya besiktningsregler i förhållande till bilens ålder var på gång. Det handlade då om att ta bort regeln som innebär att fordon äldre än 50 år i vissa fall kan befrias från besiktning.

Just den diskussionen har dock inget med EU:s nuvarande förslag att göra.

Transportstyrelsen har ännu inte tagit ställning till kommissionens utkast på nya regler.

– Vi har inte hunnit titta på förslaget mer ingående ännu men om direktivet ändras är det naturligtvis tänkbart att även svensk reglering ska ändras, säger Anders Gunneriusson som är utredare på myndigheten till Vi Bilägare.

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen