Nytt krav i besiktningen på gång – gäller alla bilar över tio år

2025 04 30

EU förbereder en “omfattande översyn av EU:s regler för trafiksäkerheten”.

Alldeles för många äldre fordon är inblandade i olyckor, dödsfall och skador.

Det anser EU-kommissionen som nu går fram med en rad förslag för att förbättra säkerheten i trafiken inom hela unionen, därmed också Sverige.

– De nya reglerna kommer att ta hänsyn till den växande närvaron av elfordon och anpassa sig till ny teknik, framhåller kommissionen i ett uttalande.

Ska besiktigas varje år

Förändringarna bedöms kunna rädda drygt 7 000 liv och förhindra omkring 65 000 allvarliga skador.

Bland de nya reglerna finns bland annat ett krav om att alla personbilar över tio år ska besiktigas varje år.

Idag gäller var fjortonde månad för bilar äldre än fem år i Sverige.

– De föreslagna ändringarna återspeglar EU:s engagemang för säker och hållbar rörlighet samtidigt som fri rörlighet för människor och varor säkerställs, understryker EU.

LÄS MER: Ändrat krav i besiktningen – nytt för i år

Ska upptäcka fusk

EU föreslår också krav på bättre kontroller av bilens assistanssystem, att det ska bli lättare att besiktiga bilen utomlands om man för tillfället bor i ett annat EU-land samt hårdare kontroll av mätarställningen för att upptäcka fusk.

Det sistnämnda problemet handlar om att mätarställningen “rullas” tillbaka för att det ska framstå som att fordonet har kört mindre än vad som är fallet.

– För att bekämpa detta bedrägeri krävs uppdaterade regler, konstaterar EU.

Förslaget går ut på att registrera bilarnas mätarställning i en databas vid såväl besiktning som service eller reparation.

LÄS MER: Kraftigt bakslag för Volvo – anställda kommer förlora jobbet

Transportstyrelsen ska granska

Redan i slutet av förra året talades det om att nya besiktningsregler i förhållande till bilens ålder var på gång. Det handlade då om att ta bort regeln som innebär att fordon äldre än 50 år i vissa fall kan befrias från besiktning.

Just den diskussionen har dock inget med EU:s nuvarande förslag att göra.

Transportstyrelsen har ännu inte tagit ställning till kommissionens utkast på nya regler.

– Vi har inte hunnit titta på förslaget mer ingående ännu men om direktivet ändras är det naturligtvis tänkbart att även svensk reglering ska ändras, säger Anders Gunneriusson som är utredare på myndigheten till Vi Bilägare.

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen