Nyttiga maten som sjunker i pris – rekommenderas för hälsan

2024 09 13

En av våra nyttigaste maträtter har sjunkit i pris, vilket experter tycker är bra för folkhälsan.

Matpriser och vår egen ekonomiska situation påverkar våra matvanor.

De senaste åren har inflationen fått många svenskar att skära ned på sin konsumtion – och undvika vissa varor trots att de är nyttiga.

Det gäller bland annat fisk.

Men på senare tid har priset på fisk börjat gå ned, rapporterar SR.

Det är bra eftersom fisk anses vara väldigt bra för hälsan.

– Man äter olika beroende på hur mycket man har i plånboken, och fisk är faktiskt ofta en sådan sak som får stryka på foten, säger Elisabeth Strömblad, dietist på region Jämtland-Härjedalen, till radiokanalen.

Flera gånger i veckan

Fisk innehåller en rad ämnen som är nyttiga för oss, och svenskar skulle behöva äta mer fisk än vad vi gör idag, enligt experten.

Bara tre av tio svenskar äter fisk så ofta som rekommenderas, rapporterar radiokanalen.

– Om man äter fisk 2-3 gånger i veckan så får man lättare i sig en del näringsämnen som ibland kan vara lite svåra att få till, till exempel D-vitamin, jod och silen. Sedan är det klart har vi de feta fiskarna, de innehåller omega 3, säger Elisabeth Strömblad.

Det finns även en annan fördel med att äta fisk ett par gånger i veckan:

Det leder till att vi äter mindre kött. Att äta för mycket kött kan nämligen också vara dåligt.

– Äter du en fiskmåltid mer så äter du liksom en korvmiddag mindre, och det vet vi också är hälsosamt, säger hon till radiokanalen.

Man bör dock inte äta fisk alltför ofta, eftersom det bland annat kan innehålla en del tungmetaller.

Rekommenderas av Livsmedelsverket

Men de flesta svenskar skulle alltså behöva äta mer fisk.

Det bekräftas även av Livsmedelsverket, som understryker att fisk innehåller mycket nyttigheter.

– Fisk är så nyttigt att det är bra att äta två till tre gånger i veckan. Bland annat innehåller det mycket av näringsämnen som är svårt att få tillräckligt av, uppger Livsmedelsverket på sin hemsida.

Om man konsumerar på ett någorlunda medvetet sett är fisk också ett bra val ur hållbarhetssynpunkt.

– Att äta fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan är hållbart för miljön, men välj fisk som påverkar så lite som möjligt. Köp alltid miljömärkt fisk. Välj gärna olika arter av fisk. Då sprids belastningen på många arter i stället för på några få, rekommenderar Livsmedelsverket.

Foto: J Briscoe

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 27

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml väntas lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen