ÖB Micael Bydén: Här är största hotet mot Sverige

2023 09 18

Sverige är under press och påverkan.

Det konstaterar Sveriges överbefälhavare Micael Bydén.

"Missiler redo"

Ett krig pågår i Sveriges närområde.

Rysslands invasion av Ukraina har fått den svenska regeringen att lämna den historiska alliansfriheten och begära medlemskap i Nato.

Ansökningen har knappast gått Putinregimen förbi som gång på gång insinuerat att ett sådant inträde skulle få konsekvenser.

– Vi har missiler som vi kommer att sätta längs gränsen till Finland, Sverige, Polen och i Kaliningrad, sade bland annat Pyotr Tolstoy, vice ordförande för det ryska parlamentet, förra året. 

Största hotet

Men trots det spända säkerhetsläget är det inte det militära hotet som är det största mot Sverige, enligt Micael Bydén.

Istället handlar det om påverkanskampanjer, informationsoperationer och cyberattacker – och det ska inte underskattas.

Situationen beskrivs som ett “window of upportunity” för terrorister och organiserade brottslingar.

– Vi är under press och påverkan. Här behöver alla vara uppmärksamma på vad som händer för att förstå när normalbilden bryts, säger ÖB i en lång intervju med Göteborgs-Posten.

"Uppenbara kopplingar"

Enligt Sveriges ÖB finns det “uppenbara kopplingar till grupperingar och stater”. Han menar att fler än Försvarsmakten behöver stå redo.

Viktigt är också att hålla samman de relationer som Sverige har då han inte ser några tecken alls på att Putin sänkt sina ambitioner eller strategiska målsättningar.

– Vi är också en del av det kollektiva väst som är utpekad motståndare för Ryssland, säger ÖB.

Ökat anslag

För en vecka sedan presenterade regeringen ett ökat anslag till Försvarsmakten för att verka inom Natos åtgärder inom avskräckning och försvar.

700 miljoner kronor föreslås skjutas till försvaret, vilket gör att det sammanlagda anslaget till det militära försvaret ökar med 27 miljarder kronor till nästa år om budgetförslaget går igenom.

Det vore i så fall en ökning på 28 procent.

– Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut vilket kräver att Sverige har ett försvar som är redo att skydda svenskt territorium, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmatken

Text: Redaktionen


30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31 okt 2026

Miljardras mellan Sverige och USA

2026 10 31

Handeln mellan Sverige och USA störtdyker.

Sveriges export till USA har rasat med miljarder kronor.

Detta efter Donald Trumps nya tullar – och flera av landets viktigaste exportvaror har drabbats hårt, rapporterar SR.

29 miljarder kronor borta

Den svenska varuexporten till USA minskade med 15 procent under det första året efter att USA införde de nya tullarna våren 2025.

Det motsvarar ett tapp på hela 29 miljarder kronor, enligt en ny rapport från Stockholms Handelskammare som Ekot har tagit del av.

Nedgången innebär ett betydande bakslag för den svenska handeln med USA, som är en av Sveriges viktigaste handelspartner.

– Det är en betydande summa, säger Joakim Wirén, chefekonom på Stockholms Handelskammare, till SR.

Läs också: Ramaskri mot Willys-koncernen – tar in kritiserade varor

Fordon drabbas hårdast

Men nedgången är bredare än så. Enligt rapporten har samtliga tio största svenska varugrupper minskat sin försäljning till USA.

Särskilt hårt har exporten av fordon och fordonsdelar drabbats.

– Stål är en komponent som har minskat mest i procent, men störst effekt i kronor gäller för fordon och fordonskomponenter, säger Joakim Wirén.

Det är den varugrupp som står för det största tappet när svenska företag säljer till den amerikanska marknaden.

Det visar att exporttappet inte enbart handlar om en enskild bransch, utan att flera delar av det svenska näringslivet påverkas.

Trots det kraftiga exporttappet ser Stockholms Handelskammare inte någon anledning att ifrågasätta handelsrelationen med USA.

Chefekonomen Johan Wirén betonar att USA även framöver kommer att vara en viktig handelspartner för svenska företag, och beskriver den nuvarande utvecklingen som ett tillfälligt bakslag.

Företagen vänder USA ryggen

Samtidigt har svenska företags syn på USA som handelspartner försämrats kraftigt.

En rapport från Västsvenska Handelskammaren visar att 64 procent av företagen har en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent året innan.

Bara 20 procent planerar att öka sin närvaro i USA. I stället riktas blickarna mot Norden och EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, sade Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren, nyligen i ett uttalande.

Andra läser: 400 000 hushåll har fel avtal – uppmanas byta direkt 

Foto: Nato

Text: Redaktionen