ÖB Micael Bydén: Här är största hotet mot Sverige

2023 09 18

Sverige är under press och påverkan.

Det konstaterar Sveriges överbefälhavare Micael Bydén.

"Missiler redo"

Ett krig pågår i Sveriges närområde.

Rysslands invasion av Ukraina har fått den svenska regeringen att lämna den historiska alliansfriheten och begära medlemskap i Nato.

Ansökningen har knappast gått Putinregimen förbi som gång på gång insinuerat att ett sådant inträde skulle få konsekvenser.

– Vi har missiler som vi kommer att sätta längs gränsen till Finland, Sverige, Polen och i Kaliningrad, sade bland annat Pyotr Tolstoy, vice ordförande för det ryska parlamentet, förra året. 

Största hotet

Men trots det spända säkerhetsläget är det inte det militära hotet som är det största mot Sverige, enligt Micael Bydén.

Istället handlar det om påverkanskampanjer, informationsoperationer och cyberattacker – och det ska inte underskattas.

Situationen beskrivs som ett “window of upportunity” för terrorister och organiserade brottslingar.

– Vi är under press och påverkan. Här behöver alla vara uppmärksamma på vad som händer för att förstå när normalbilden bryts, säger ÖB i en lång intervju med Göteborgs-Posten.

"Uppenbara kopplingar"

Enligt Sveriges ÖB finns det “uppenbara kopplingar till grupperingar och stater”. Han menar att fler än Försvarsmakten behöver stå redo.

Viktigt är också att hålla samman de relationer som Sverige har då han inte ser några tecken alls på att Putin sänkt sina ambitioner eller strategiska målsättningar.

– Vi är också en del av det kollektiva väst som är utpekad motståndare för Ryssland, säger ÖB.

Ökat anslag

För en vecka sedan presenterade regeringen ett ökat anslag till Försvarsmakten för att verka inom Natos åtgärder inom avskräckning och försvar.

700 miljoner kronor föreslås skjutas till försvaret, vilket gör att det sammanlagda anslaget till det militära försvaret ökar med 27 miljarder kronor till nästa år om budgetförslaget går igenom.

Det vore i så fall en ökning på 28 procent.

– Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut vilket kräver att Sverige har ett försvar som är redo att skydda svenskt territorium, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmatken

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny svensk stad kan bildas

2025 11 27

Tre orter kan komma att slås ihop till en stad.

Det är i Västra Götaland som förslaget nu har fått fart.

Moderaterna och Liberalerna i regionen har sedan tidigare föreslagit att de tre orterna Kinna, Skene och Örby i Marks kommun ska slås ihop till en stad.

En folkomröstning kan komma att bli aktuell för att nå fram till ett nytt namn på staden – som kan bli så enkelt som Mark, rapporterar Markbladet.

Nytt – men behåller

Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit ett beslut om att gå vidare med att marknadsföra vad som beskrivs som en “medelstor stad” bestående av Kinna, Skene och Örby.

Orterna ska behålla sina egna namn – men ett namn på den nya staden ska arbetas fram.

– Det finns en politisk majoritet för att försöka jobba med en marknadsföringskampanj för att sätta ett namn på den medelstora staden, säger kommunalrådet Ulf Dahlberg (S) till Markbladet.

– Det kan leda fram till en folkomröstning om vilket namn men vi kan inte byta namn på orterna.

Vid valet

Ett förslag som ligger på bordet är att helt enkelt döpa den nya staden till Mark.

Men det kan bli en folkomröstning som får avgöra i samband med valet i september nästa år.

– Om vi gör så är det väldigt effektivt att göra det i samband med allmänna val och det är också förslaget, säger Dahlberg.

Läs mer: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Stor förändring

I dag bor majoriteten av svenskarna i städer eller tätorter.

För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag. 

Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.

– Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.

Omvänt idag

Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet. 

Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.

– Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort, fortsätter Statistiska centralbyrån.

Läs mer: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är meningslöst” – Putin stänger dörren

2025 11 27

Rysslands diktator Vladimir Putin avfärdar möjligheten att underteckna ett fredsavtal så länge Ukrainas nuvarande regering sitter vid makten.

Det fastslår han under en pressträff i Kirgizistan.

– Det är meningslöst att underteckna dokument med det nuvarande ukrainska ledarskapet, säger Putin enligt Sky News.

Han kritiserar den ukrainska regeringen för att inte ha hållit val under kriget och påpekar att Ryssland annordnat val, trots att landet också ”befunnit sig i ett tillstånd av väpnad konflikt”.

– Ryssland vill komma överens med Ukraina så småningom, men det är juridiskt omöjligt nu. Ukraina behöver styras av friska människor som vill bygga en sund relation med Ryssland på lång sikt, säger Putin.

Inga val i krigstid

Ukrainas får inte anordna val under krigstid. Landets konstitution fastslår att inga val kan anordnas när det råder undantagstillstånd i landet.

– Senast 180 dagar efter att undantagstillståndet upphört bör fria och demokratiska val hållas för att säkerställa folkets vilja och den fria världens förtroende, förklarade Ukrainas ex-president Petro Porosjenko i ett inlägg på Facebook efter att USA uppmanat till nyval i Ukraina.

– Min stab är och har alltid varit orubbligt emot val under ett krig. Vi har sagt, och fortsätter att säga, att val endast kan äga rum efter en vapenvila och undertecknandet av ett fredsavtal med säkerhetsgarantier för Ukraina, fastslog Porosjenko.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Låtsatsval i Ryssland

Ryssland har annordnat ett riggat presidentval under kriget.

Putin ställde upp helt utan seriösa motkandidater och fick omkring 90 procent av rösterna.

LÄS OCKSÅ: Natochefen sätter ned foten – trotsar USA och Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen