ÖB Micael Bydén: Här är största hotet mot Sverige

2023 09 18

Sverige är under press och påverkan.

Det konstaterar Sveriges överbefälhavare Micael Bydén.

"Missiler redo"

Ett krig pågår i Sveriges närområde.

Rysslands invasion av Ukraina har fått den svenska regeringen att lämna den historiska alliansfriheten och begära medlemskap i Nato.

Ansökningen har knappast gått Putinregimen förbi som gång på gång insinuerat att ett sådant inträde skulle få konsekvenser.

– Vi har missiler som vi kommer att sätta längs gränsen till Finland, Sverige, Polen och i Kaliningrad, sade bland annat Pyotr Tolstoy, vice ordförande för det ryska parlamentet, förra året. 

Största hotet

Men trots det spända säkerhetsläget är det inte det militära hotet som är det största mot Sverige, enligt Micael Bydén.

Istället handlar det om påverkanskampanjer, informationsoperationer och cyberattacker – och det ska inte underskattas.

Situationen beskrivs som ett “window of upportunity” för terrorister och organiserade brottslingar.

– Vi är under press och påverkan. Här behöver alla vara uppmärksamma på vad som händer för att förstå när normalbilden bryts, säger ÖB i en lång intervju med Göteborgs-Posten.

"Uppenbara kopplingar"

Enligt Sveriges ÖB finns det “uppenbara kopplingar till grupperingar och stater”. Han menar att fler än Försvarsmakten behöver stå redo.

Viktigt är också att hålla samman de relationer som Sverige har då han inte ser några tecken alls på att Putin sänkt sina ambitioner eller strategiska målsättningar.

– Vi är också en del av det kollektiva väst som är utpekad motståndare för Ryssland, säger ÖB.

Ökat anslag

För en vecka sedan presenterade regeringen ett ökat anslag till Försvarsmakten för att verka inom Natos åtgärder inom avskräckning och försvar.

700 miljoner kronor föreslås skjutas till försvaret, vilket gör att det sammanlagda anslaget till det militära försvaret ökar med 27 miljarder kronor till nästa år om budgetförslaget går igenom.

Det vore i så fall en ökning på 28 procent.

– Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut vilket kräver att Sverige har ett försvar som är redo att skydda svenskt territorium, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmatken

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


01 juni 26

Ryssar köar i timmar

2026 06 02

Vardagen för invånare på den ryskockuperade Krymhalvön har förändrats markant.

Efter intensiva ukrainska drönarattacker mot ryska oljeanläggningar är situationen på Krym kritisk.

Kreml har tvingats införa ransonering av bensin på halvön. Den akuta åtgärden har vidtagits med anledning av den omfattande bristen på bränsle.

Helt slut 

Nu tvingas miljontals ryssar på Krym att köa i timmar till bensinstationerna. När det är dags för tankning får varje fordon endast tankas med högst 20 liter bränsle per dag.

Samtidigt är bränslet helt slut hos flera mackar på halvön, rapporterar Reuters.

– Jag har väntat i tre timmar, och jag vet inte om bensinen räcker. Man får bara hoppas, säger Krymbon Aleksandr Andrijevskij till nyhetsbyrån.

Tatjana Pjatina, en annan invånare på ön, berättar att hon i princip slutat att köra bil på grund av bränslekrisen.

Hon ser ingen snabb lösning på situationen.  

– Om det inte finns några strategiska reserver på Krim kommer det här problemet naturligtvis inte att lösas inom de närmaste två veckorna, säger hon till Reuters.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Kan skära av halvön

Exporten av bränsle till Krym är beroende av landvägen från Rostovregionen i Ryssland och färjetrafik över Kertjsundet.

Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet, används inte av säkerhetsskäl.

Bränsleexporten försvåras dramatiskt av att Ukraina etablerat luftherravälde över motorvägen kring Mariupol – en viktig knutpunkt för logistiken från de ryskockuperade områdena i Donbas till Krim.

Enligt flera militärexperter är Ukraina på väg att skära av halvön.

– Jag skulle inte bli förvånad om det inom några månader inte finns mat på Krim, säger Johan Huovinen, lärare vid institutionen för krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till DN.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen