ÖB Micael Bydén: Här är största hotet mot Sverige

2023 09 18

Sverige är under press och påverkan.

Det konstaterar Sveriges överbefälhavare Micael Bydén.

"Missiler redo"

Ett krig pågår i Sveriges närområde.

Rysslands invasion av Ukraina har fått den svenska regeringen att lämna den historiska alliansfriheten och begära medlemskap i Nato.

Ansökningen har knappast gått Putinregimen förbi som gång på gång insinuerat att ett sådant inträde skulle få konsekvenser.

– Vi har missiler som vi kommer att sätta längs gränsen till Finland, Sverige, Polen och i Kaliningrad, sade bland annat Pyotr Tolstoy, vice ordförande för det ryska parlamentet, förra året.

Största hotet

Men trots det spända säkerhetsläget är det inte det militära hotet som är det största mot Sverige, enligt Micael Bydén.

Istället handlar det om påverkanskampanjer, informationsoperationer och cyberattacker – och det ska inte underskattas.

Situationen beskrivs som ett “window of upportunity” för terrorister och organiserade brottslingar.

– Vi är under press och påverkan. Här behöver alla vara uppmärksamma på vad som händer för att förstå när normalbilden bryts, säger ÖB i en lång intervju med Göteborgs-Posten.

"Uppenbara kopplingar"

Enligt Sveriges ÖB finns det “uppenbara kopplingar till grupperingar och stater”. Han menar att fler än Försvarsmakten behöver stå redo.

Viktigt är också att hålla samman de relationer som Sverige har då han inte ser några tecken alls på att Putin sänkt sina ambitioner eller strategiska målsättningar.

– Vi är också en del av det kollektiva väst som är utpekad motståndare för Ryssland, säger ÖB.

Ökat anslag

För en vecka sedan presenterade regeringen ett ökat anslag till Försvarsmakten för att verka inom Natos åtgärder inom avskräckning och försvar.

700 miljoner kronor föreslås skjutas till försvaret, vilket gör att det sammanlagda anslaget till det militära försvaret ökar med 27 miljarder kronor till nästa år om budgetförslaget går igenom.

Det vore i så fall en ökning på 28 procent.

– Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut vilket kräver att Sverige har ett försvar som är redo att skydda svenskt territorium, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmatken

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen