OFATTBAR ONDSKA: Fasansfulla uppgifter om ryska grymheter i Ukraina

2022 05 06

Allt fler förfärliga vittnesuppgifter kommer nu om hur ryska soldater torterar civila i Ukraina.

Varning – denna text innehåller obehaglig information. Samtidigt är det mycket viktigt att omvärlden får kunskap om den ryska arméns brutalitet och härjningar i Ukraina.

Putinregimens soldater

Vanliga invånare i ukrainska samhällen som intogs av ryska soldater har utsatts för fruktansvärd behandling. En del lyckades trots allt överleva och berättar nu mer och mer om vad Putinregimens soldater gjort sig skyldiga till.

Försökte inta Kyiv

Åklagarmyndigheter i Kyiv utreder övergrepp som begicks i samhällen norr om Ukraina i samband med ryska arméns misslyckade försök att omringa och inta Ukrainas huvudstad.

En del av offren har nu talat med media.

Svårt sargade kroppar

Samhället Motyzhyn med sina omkring 1 200 invånare är en av de orter som drabbades då ryska veteraner från Syrienkriget rullade in i området.

Till exempel greps 50-åriga Olga Sukhenko och hennes familj av ryska soldater. När kropparna hittades hade de märken av extremt svår tortyr, konstaterar The Guardians utsända.

Skjutits i knäna

– Armarna hade brutits av, de hade skjutits i händerna eller i knäna för att orsaka maximal smärta. Och sedan hade de skjutits igen i magen innan de slutligen dödats med en kula i bakhuvudet, rapporterar korrespondenterna.

Ofta berusade

Den sadistiska tortyren var vanlig berättar lokala invånare som överlevt och de ryska soldaterna var ofta berusade under tortyren.

Oleh Bondarenko är en annan av invånarna i ukrainska samhället Motyzhyn som drabbades. Han lyckades dock överleva de fasansfulla övergreppen.

Skenavrättades

Han förlorade flera tänder och har många ärr på kroppen efter tortyren men har nu kunnat berätta hur de ryska soldaterna betedde sig.

De upprättade ett tortyrläger dit de förde vanliga civila invånare.

Oleh blev slagen och skenavrättad i sitt hem av soldaterna innan de satte på honom ögonbindel och körde honom på en jeep till tortyrlägret som utgjordes av en ladugård.

Soldaterna åt samtidigt

Ryssarna hade skapat grymma rutiner som genomfördes varje dag, avslöjar The Guardian.

– Det var systematiskt. Soldaterna åt och drack samtidigt som de torterade offren, berättar Oleh Bondarenko.

Tortyren skedde på gräsmattan och därefter genomfördes avrättningarna  i ett intilliggande sönderbombat hus och sedan slängdes offren i massgravar i skogen.

Soldaterna skröt

Enda orsaken till att Oleh Bondarenko greps av ryssarna var att han var ukrainare. Han hölls tidvis bunden i en källare och kunde då höra vad soldaterna sa och hur de skröt om att fick tjänstgöra i Ukraina.

– De sa att det var som en saga efter [tjänstgöringen] i Syrien. Detta var en välbärgad ort och det fanns mycket att stjäla.

Namnen ska offentliggöras

Ukrainska åklagarmyndigheter har gjort omfattande insatser för att identifiera de ryska soldaterna som torterade och mördade civila.

– Vi är nära att identifiera dem och deras namn kommer offentliggöras snart, säger Oleh Tkhalenko vid Kyivs åklagarmyndighet, till The Observer.

Bad om snabbare död

Eftersom ukrainare kan ryska har tortyroffren i Ukraina till skillnad från i Syrien kunnat förstå vad de ryska soldaterna sagt vilket nu underlättar i jakten på förövarna.

Från källaren kunde Oleh höra soldaternas torterande och mördande.

– Jag kunde höra hur de höll på att döda en man i en och en halv timme. Jag [knäppte händer och] bad om att de skulle döda honom snabbare.

Skräckslagna yngre soldater

Det var totalt 60 ryska soldater som härjade i samhället och alla var inte Syrienveteraner. En del var vanliga värnpliktiga och nyligen komna från Ryssland. De hade först inte förstått att de var i Ukraina.

De tvingades bära fram mat och vatten till sina befälhavare samtidigt som de var skräckslagna över den pågående tortyren berättar vittnen.

Ber för dem

Efter all misshandel och efter fångenskapen i källaren släpptes Oleh ut av andra ryska soldater som bad honom be för dem.

– De var inte anhängare av något av det som hänt. De var själva chockade och jag ber fortfarande för dem. De räddade mitt liv, säger han till The Guardian.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 30

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen