OFATTBAR ONDSKA: Fasansfulla uppgifter om ryska grymheter i Ukraina

2022 05 06

Allt fler förfärliga vittnesuppgifter kommer nu om hur ryska soldater torterar civila i Ukraina.

Varning – denna text innehåller obehaglig information. Samtidigt är det mycket viktigt att omvärlden får kunskap om den ryska arméns brutalitet och härjningar i Ukraina.

Putinregimens soldater

Vanliga invånare i ukrainska samhällen som intogs av ryska soldater har utsatts för fruktansvärd behandling. En del lyckades trots allt överleva och berättar nu mer och mer om vad Putinregimens soldater gjort sig skyldiga till.

Försökte inta Kyiv

Åklagarmyndigheter i Kyiv utreder övergrepp som begicks i samhällen norr om Ukraina i samband med ryska arméns misslyckade försök att omringa och inta Ukrainas huvudstad.

En del av offren har nu talat med media.

Svårt sargade kroppar

Samhället Motyzhyn med sina omkring 1 200 invånare är en av de orter som drabbades då ryska veteraner från Syrienkriget rullade in i området.

Till exempel greps 50-åriga Olga Sukhenko och hennes familj av ryska soldater. När kropparna hittades hade de märken av extremt svår tortyr, konstaterar The Guardians utsända.

Skjutits i knäna

– Armarna hade brutits av, de hade skjutits i händerna eller i knäna för att orsaka maximal smärta. Och sedan hade de skjutits igen i magen innan de slutligen dödats med en kula i bakhuvudet, rapporterar korrespondenterna.

Ofta berusade

Den sadistiska tortyren var vanlig berättar lokala invånare som överlevt och de ryska soldaterna var ofta berusade under tortyren.

Oleh Bondarenko är en annan av invånarna i ukrainska samhället Motyzhyn som drabbades. Han lyckades dock överleva de fasansfulla övergreppen.

Skenavrättades

Han förlorade flera tänder och har många ärr på kroppen efter tortyren men har nu kunnat berätta hur de ryska soldaterna betedde sig.

De upprättade ett tortyrläger dit de förde vanliga civila invånare.

Oleh blev slagen och skenavrättad i sitt hem av soldaterna innan de satte på honom ögonbindel och körde honom på en jeep till tortyrlägret som utgjordes av en ladugård.

Soldaterna åt samtidigt

Ryssarna hade skapat grymma rutiner som genomfördes varje dag, avslöjar The Guardian.

– Det var systematiskt. Soldaterna åt och drack samtidigt som de torterade offren, berättar Oleh Bondarenko.

Tortyren skedde på gräsmattan och därefter genomfördes avrättningarna i ett intilliggande sönderbombat hus och sedan slängdes offren i massgravar i skogen.

Soldaterna skröt

Enda orsaken till att Oleh Bondarenko greps av ryssarna var att han var ukrainare. Han hölls tidvis bunden i en källare och kunde då höra vad soldaterna sa och hur de skröt om att fick tjänstgöra i Ukraina.

– De sa att det var som en saga efter [tjänstgöringen] i Syrien. Detta var en välbärgad ort och det fanns mycket att stjäla.

Namnen ska offentliggöras

Ukrainska åklagarmyndigheter har gjort omfattande insatser för att identifiera de ryska soldaterna som torterade och mördade civila.

– Vi är nära att identifiera dem och deras namn kommer offentliggöras snart, säger Oleh Tkhalenko vid Kyivs åklagarmyndighet, till The Observer.

Bad om snabbare död

Eftersom ukrainare kan ryska har tortyroffren i Ukraina till skillnad från i Syrien kunnat förstå vad de ryska soldaterna sagt vilket nu underlättar i jakten på förövarna.

Från källaren kunde Oleh höra soldaternas torterande och mördande.

– Jag kunde höra hur de höll på att döda en man i en och en halv timme. Jag [knäppte händer och] bad om att de skulle döda honom snabbare.

Skräckslagna yngre soldater

Det var totalt 60 ryska soldater som härjade i samhället och alla var inte Syrienveteraner. En del var vanliga värnpliktiga och nyligen komna från Ryssland. De hade först inte förstått att de var i Ukraina.

De tvingades bära fram mat och vatten till sina befälhavare samtidigt som de var skräckslagna över den pågående tortyren berättar vittnen.

Ber för dem

Efter all misshandel och efter fångenskapen i källaren släpptes Oleh ut av andra ryska soldater som bad honom be för dem.

– De var inte anhängare av något av det som hänt. De var själva chockade och jag ber fortfarande för dem. De räddade mitt liv, säger han till The Guardian.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR.

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen.

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen