OFATTBAR ONDSKA: Fasansfulla uppgifter om ryska grymheter i Ukraina

2022 05 06

Allt fler förfärliga vittnesuppgifter kommer nu om hur ryska soldater torterar civila i Ukraina.

Varning – denna text innehåller obehaglig information. Samtidigt är det mycket viktigt att omvärlden får kunskap om den ryska arméns brutalitet och härjningar i Ukraina.

Putinregimens soldater

Vanliga invånare i ukrainska samhällen som intogs av ryska soldater har utsatts för fruktansvärd behandling. En del lyckades trots allt överleva och berättar nu mer och mer om vad Putinregimens soldater gjort sig skyldiga till.

Försökte inta Kyiv

Åklagarmyndigheter i Kyiv utreder övergrepp som begicks i samhällen norr om Ukraina i samband med ryska arméns misslyckade försök att omringa och inta Ukrainas huvudstad.

En del av offren har nu talat med media.

Svårt sargade kroppar

Samhället Motyzhyn med sina omkring 1 200 invånare är en av de orter som drabbades då ryska veteraner från Syrienkriget rullade in i området.

Till exempel greps 50-åriga Olga Sukhenko och hennes familj av ryska soldater. När kropparna hittades hade de märken av extremt svår tortyr, konstaterar The Guardians utsända.

Skjutits i knäna

– Armarna hade brutits av, de hade skjutits i händerna eller i knäna för att orsaka maximal smärta. Och sedan hade de skjutits igen i magen innan de slutligen dödats med en kula i bakhuvudet, rapporterar korrespondenterna.

Ofta berusade

Den sadistiska tortyren var vanlig berättar lokala invånare som överlevt och de ryska soldaterna var ofta berusade under tortyren.

Oleh Bondarenko är en annan av invånarna i ukrainska samhället Motyzhyn som drabbades. Han lyckades dock överleva de fasansfulla övergreppen.

Skenavrättades

Han förlorade flera tänder och har många ärr på kroppen efter tortyren men har nu kunnat berätta hur de ryska soldaterna betedde sig.

De upprättade ett tortyrläger dit de förde vanliga civila invånare.

Oleh blev slagen och skenavrättad i sitt hem av soldaterna innan de satte på honom ögonbindel och körde honom på en jeep till tortyrlägret som utgjordes av en ladugård.

Soldaterna åt samtidigt

Ryssarna hade skapat grymma rutiner som genomfördes varje dag, avslöjar The Guardian.

– Det var systematiskt. Soldaterna åt och drack samtidigt som de torterade offren, berättar Oleh Bondarenko.

Tortyren skedde på gräsmattan och därefter genomfördes avrättningarna  i ett intilliggande sönderbombat hus och sedan slängdes offren i massgravar i skogen.

Soldaterna skröt

Enda orsaken till att Oleh Bondarenko greps av ryssarna var att han var ukrainare. Han hölls tidvis bunden i en källare och kunde då höra vad soldaterna sa och hur de skröt om att fick tjänstgöra i Ukraina.

– De sa att det var som en saga efter [tjänstgöringen] i Syrien. Detta var en välbärgad ort och det fanns mycket att stjäla.

Namnen ska offentliggöras

Ukrainska åklagarmyndigheter har gjort omfattande insatser för att identifiera de ryska soldaterna som torterade och mördade civila.

– Vi är nära att identifiera dem och deras namn kommer offentliggöras snart, säger Oleh Tkhalenko vid Kyivs åklagarmyndighet, till The Observer.

Bad om snabbare död

Eftersom ukrainare kan ryska har tortyroffren i Ukraina till skillnad från i Syrien kunnat förstå vad de ryska soldaterna sagt vilket nu underlättar i jakten på förövarna.

Från källaren kunde Oleh höra soldaternas torterande och mördande.

– Jag kunde höra hur de höll på att döda en man i en och en halv timme. Jag [knäppte händer och] bad om att de skulle döda honom snabbare.

Skräckslagna yngre soldater

Det var totalt 60 ryska soldater som härjade i samhället och alla var inte Syrienveteraner. En del var vanliga värnpliktiga och nyligen komna från Ryssland. De hade först inte förstått att de var i Ukraina.

De tvingades bära fram mat och vatten till sina befälhavare samtidigt som de var skräckslagna över den pågående tortyren berättar vittnen.

Ber för dem

Efter all misshandel och efter fångenskapen i källaren släpptes Oleh ut av andra ryska soldater som bad honom be för dem.

– De var inte anhängare av något av det som hänt. De var själva chockade och jag ber fortfarande för dem. De räddade mitt liv, säger han till The Guardian.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen