OFATTBAR ONDSKA: Fasansfulla uppgifter om ryska grymheter i Ukraina

2022 05 06

Allt fler förfärliga vittnesuppgifter kommer nu om hur ryska soldater torterar civila i Ukraina.

Varning – denna text innehåller obehaglig information. Samtidigt är det mycket viktigt att omvärlden får kunskap om den ryska arméns brutalitet och härjningar i Ukraina.

Putinregimens soldater

Vanliga invånare i ukrainska samhällen som intogs av ryska soldater har utsatts för fruktansvärd behandling. En del lyckades trots allt överleva och berättar nu mer och mer om vad Putinregimens soldater gjort sig skyldiga till.

Försökte inta Kyiv

Åklagarmyndigheter i Kyiv utreder övergrepp som begicks i samhällen norr om Ukraina i samband med ryska arméns misslyckade försök att omringa och inta Ukrainas huvudstad.

En del av offren har nu talat med media.

Svårt sargade kroppar

Samhället Motyzhyn med sina omkring 1 200 invånare är en av de orter som drabbades då ryska veteraner från Syrienkriget rullade in i området.

Till exempel greps 50-åriga Olga Sukhenko och hennes familj av ryska soldater. När kropparna hittades hade de märken av extremt svår tortyr, konstaterar The Guardians utsända.

Skjutits i knäna

– Armarna hade brutits av, de hade skjutits i händerna eller i knäna för att orsaka maximal smärta. Och sedan hade de skjutits igen i magen innan de slutligen dödats med en kula i bakhuvudet, rapporterar korrespondenterna.

Ofta berusade

Den sadistiska tortyren var vanlig berättar lokala invånare som överlevt och de ryska soldaterna var ofta berusade under tortyren.

Oleh Bondarenko är en annan av invånarna i ukrainska samhället Motyzhyn som drabbades. Han lyckades dock överleva de fasansfulla övergreppen.

Skenavrättades

Han förlorade flera tänder och har många ärr på kroppen efter tortyren men har nu kunnat berätta hur de ryska soldaterna betedde sig.

De upprättade ett tortyrläger dit de förde vanliga civila invånare.

Oleh blev slagen och skenavrättad i sitt hem av soldaterna innan de satte på honom ögonbindel och körde honom på en jeep till tortyrlägret som utgjordes av en ladugård.

Soldaterna åt samtidigt

Ryssarna hade skapat grymma rutiner som genomfördes varje dag, avslöjar The Guardian.

– Det var systematiskt. Soldaterna åt och drack samtidigt som de torterade offren, berättar Oleh Bondarenko.

Tortyren skedde på gräsmattan och därefter genomfördes avrättningarna  i ett intilliggande sönderbombat hus och sedan slängdes offren i massgravar i skogen.

Soldaterna skröt

Enda orsaken till att Oleh Bondarenko greps av ryssarna var att han var ukrainare. Han hölls tidvis bunden i en källare och kunde då höra vad soldaterna sa och hur de skröt om att fick tjänstgöra i Ukraina.

– De sa att det var som en saga efter [tjänstgöringen] i Syrien. Detta var en välbärgad ort och det fanns mycket att stjäla.

Namnen ska offentliggöras

Ukrainska åklagarmyndigheter har gjort omfattande insatser för att identifiera de ryska soldaterna som torterade och mördade civila.

– Vi är nära att identifiera dem och deras namn kommer offentliggöras snart, säger Oleh Tkhalenko vid Kyivs åklagarmyndighet, till The Observer.

Bad om snabbare död

Eftersom ukrainare kan ryska har tortyroffren i Ukraina till skillnad från i Syrien kunnat förstå vad de ryska soldaterna sagt vilket nu underlättar i jakten på förövarna.

Från källaren kunde Oleh höra soldaternas torterande och mördande.

– Jag kunde höra hur de höll på att döda en man i en och en halv timme. Jag [knäppte händer och] bad om att de skulle döda honom snabbare.

Skräckslagna yngre soldater

Det var totalt 60 ryska soldater som härjade i samhället och alla var inte Syrienveteraner. En del var vanliga värnpliktiga och nyligen komna från Ryssland. De hade först inte förstått att de var i Ukraina.

De tvingades bära fram mat och vatten till sina befälhavare samtidigt som de var skräckslagna över den pågående tortyren berättar vittnen.

Ber för dem

Efter all misshandel och efter fångenskapen i källaren släpptes Oleh ut av andra ryska soldater som bad honom be för dem.

– De var inte anhängare av något av det som hänt. De var själva chockade och jag ber fortfarande för dem. De räddade mitt liv, säger han till The Guardian.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen