Ohållbar situation i Grekland – portar tusentals turister

2023 09 05

Medelhavslandet kryllar vanligtvis av turister från hela världen året om, men framför allt under sommaren.

Både fastlandet och de omkringliggande paradisöarna lockar mängder av besökare.

Under pandemin sjönk besöksantalen av förklarliga skäl, men i takt med att världen öppnat upp flockas turisterna igen.

På vissa håll har det dock blivit en alldeles ohållbar ketchupeffekt för grekerna.

Förbjuder delvis turister

Därför bestämmer nu Grekland att ett av landets mest populära turistmål måste dra ned på antalet besökare, rapporterar CNN.

Turister kommer därmed delvis att förbjudas.

Det handlar om den arkeologiska platsen Akropolis i Aten vars besöksantal måste ned till högst 20 000 per dag.

– En bokningssajt ska hålla reda på antalet besökare och tillämpa ett tidsystem, framhåller den amerikanska tv-kanalen.

"Obehagliga förhållanden"

Redan i augusti flaggade Greklands kulturminister Lina Mendoni för att besöksantalet, som då låg på 23 000 om dagen, var ett “stort antal”.

Situationen blev framför allt ohållbar på grund av att majoriteten av besökarna valde att anlända till Akropolis på morgonen.

– Vilket skapar obehagliga förhållanden för besökare och personal som försöker ta emot denna stora mängd människor, uttryckte den grekiska ministern till radiokanalen Real FM förra månaden.

Gäller från och med nu

Den nya förändringen med ett begränsat antal besökare gäller från och med den här veckan.

Under den närmaste tiden kommer systemet att testas. Fungerar det väl träder det sannolikt i kraft även permanent från och med april nästa år.

Med det hoppas Grekland kunna hantera folkströmmen samtidigt som man garanterar säkerheten och livslängden för Akropolis monument.

Grekiskt arv

Akropolis är en antik del av Aten som byggdes redan på 400-talet före Kristus.

Det är hem till såväl historiska ruiner och byggnader som artefakter.

Mest berömd är sannolikt Parthenontemplet som tillägnades gudinnan Athena.

– Platsen och dess monument bildar det största arkitektoniska och konstnärliga komplexet som världen ärvt av den grekiska antiken, framhäver Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur.

Foto: A. Ischnopoulos

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Nato ger efter – Trump får sin vilja igenom

2026 05 04

Ilskan har bland annat tagit avstamp i att exempelvis Spanien och Italien förnekat USA att använda flygbaser för att attackera mål i Mellanöstern.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! dundrade Trump tidigare i april.

Nu har Nato lyssnat på kritiken.

Och ger till vissa delar efter för den, enligt alliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det har funnits viss besvikelse från amerikansk sida, men européerna har lyssnat, säger han enligt Sky News.

Beskedet: baserna ska få användas

Efter att Spanien gett rött ljus till USA att använda militärbaser på dess territorium öppnar istället andra Natomedlemmar dörren, säger Rutte.

Länder som Montenegro, Kroatien, Portugal, Frankrike, Tyskland och Storbritannien hör till allierade som genomför begäranden om användning av baser, men även annat stöd.

– De ser nu till att alla bilaterala basavtal genomförs, säger Rutte.

“Fler och fler” europeiska länder förbereder även tillgångar som minröjarfartyg nära Mexikanska golfen för att vara redo för “nästa fas”, enligt Natochefen.

Drar tillbaka trupper

Beskedet kommer kort efter att USA deklarerat att USA drar tillbaka 5 000 soldater från Tyskland, som av många tolkades som ett svar på den tyska förbundskanslern Friedrich Merz utspel om att amerikanerna “förödmjukas” i Iran.

Enligt EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas tog beslutet Europa på sängen.

– Detta visar att vi måste stärka Natos europeiska pelare, och vi måste verkligen göra mer, säger hon enligt Reuters.

LÄS MER: Explosion i Moskva nära Kreml

Merz: inget samband

Friedrich Merz har uttryckt att det inte finns något samband mellan hans dispyt med Trump och de hemkallade soldaterna.

– Det här kriget kostar oss mycket pengar. Det hämmar ekonomin och destabiliserar regionen, sade Merz förra veckan.

– Han vet inte vad han pratar om! Om Iran hade kärnvapen skulle hela världen hållas som gisslan. Jag gör något med Iran just nu som andra nationer, eller presidenter, borde ha gjort för länge sedan. Inte konstigt att Tyskland klarar sig så dåligt, både ekonomiskt och på andra sätt, löd svaret från Trump.

LÄS MER: Värsta läget på 17 år – mardröm för Putin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text. Redaktionen