Ohållbar situation i Grekland – portar tusentals turister

2023 09 05

Turisterna har hittat till Grekland igen efter pandemin.

Medelhavslandet kryllar vanligtvis av turister från hela världen året om, men framför allt under sommaren.

Både fastlandet och de omkringliggande paradisöarna lockar mängder av besökare.

Under pandemin sjönk besöksantalen av förklarliga skäl, men i takt med att världen öppnat upp flockas turisterna igen.

På vissa håll har det dock blivit en alldeles ohållbar ketchupeffekt för grekerna.

Förbjuder delvis turister

Därför bestämmer nu Grekland att ett av landets mest populära turistmål måste dra ned på antalet besökare, rapporterar CNN.

Turister kommer därmed delvis att förbjudas.

Det handlar om den arkeologiska platsen Akropolis i Aten vars besöksantal måste ned till högst 20 000 per dag.

– En bokningssajt ska hålla reda på antalet besökare och tillämpa ett tidsystem, framhåller den amerikanska tv-kanalen.

"Obehagliga förhållanden"

Redan i augusti flaggade Greklands kulturminister Lina Mendoni för att besöksantalet, som då låg på 23 000 om dagen, var ett “stort antal”.

Situationen blev framför allt ohållbar på grund av att majoriteten av besökarna valde att anlända till Akropolis på morgonen.

– Vilket skapar obehagliga förhållanden för besökare och personal som försöker ta emot denna stora mängd människor, uttryckte den grekiska ministern till radiokanalen Real FM förra månaden.

Gäller från och med nu

Den nya förändringen med ett begränsat antal besökare gäller från och med den här veckan.

Under den närmaste tiden kommer systemet att testas. Fungerar det väl träder det sannolikt i kraft även permanent från och med april nästa år.

Med det hoppas Grekland kunna hantera folkströmmen samtidigt som man garanterar säkerheten och livslängden för Akropolis monument.

Grekiskt arv

Akropolis är en antik del av Aten som byggdes redan på 400-talet före Kristus.

Det är hem till såväl historiska ruiner och byggnader som artefakter.

Mest berömd är sannolikt Parthenontemplet som tillägnades gudinnan Athena.

– Platsen och dess monument bildar det största arkitektoniska och konstnärliga komplexet som världen ärvt av den grekiska antiken, framhäver Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur.

Foto: A. Ischnopoulos

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen