Ohållbar situation i Grekland – portar tusentals turister

2023 09 05

Medelhavslandet kryllar vanligtvis av turister från hela världen året om, men framför allt under sommaren.

Både fastlandet och de omkringliggande paradisöarna lockar mängder av besökare.

Under pandemin sjönk besöksantalen av förklarliga skäl, men i takt med att världen öppnat upp flockas turisterna igen.

På vissa håll har det dock blivit en alldeles ohållbar ketchupeffekt för grekerna.

Förbjuder delvis turister

Därför bestämmer nu Grekland att ett av landets mest populära turistmål måste dra ned på antalet besökare, rapporterar CNN.

Turister kommer därmed delvis att förbjudas.

Det handlar om den arkeologiska platsen Akropolis i Aten vars besöksantal måste ned till högst 20 000 per dag.

– En bokningssajt ska hålla reda på antalet besökare och tillämpa ett tidsystem, framhåller den amerikanska tv-kanalen.

"Obehagliga förhållanden"

Redan i augusti flaggade Greklands kulturminister Lina Mendoni för att besöksantalet, som då låg på 23 000 om dagen, var ett “stort antal”.

Situationen blev framför allt ohållbar på grund av att majoriteten av besökarna valde att anlända till Akropolis på morgonen.

– Vilket skapar obehagliga förhållanden för besökare och personal som försöker ta emot denna stora mängd människor, uttryckte den grekiska ministern till radiokanalen Real FM förra månaden.

Gäller från och med nu

Den nya förändringen med ett begränsat antal besökare gäller från och med den här veckan.

Under den närmaste tiden kommer systemet att testas. Fungerar det väl träder det sannolikt i kraft även permanent från och med april nästa år.

Med det hoppas Grekland kunna hantera folkströmmen samtidigt som man garanterar säkerheten och livslängden för Akropolis monument.

Grekiskt arv

Akropolis är en antik del av Aten som byggdes redan på 400-talet före Kristus.

Det är hem till såväl historiska ruiner och byggnader som artefakter.

Mest berömd är sannolikt Parthenontemplet som tillägnades gudinnan Athena.

– Platsen och dess monument bildar det största arkitektoniska och konstnärliga komplexet som världen ärvt av den grekiska antiken, framhäver Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur.

Foto: A. Ischnopoulos

Text: Redaktionen

Trump övertygad: “Då hoppar Putin av – han har inget val”

2025 09 19

Förra veckan meddelade republikanen att han var redo att införa “massiva” sanktioner mot Putinregimen.

Men det villkoras av att Natoländerna upphör att köpa rysk olja.

Där ligger lösningen för att få slut på kriget, enligt Trump. Presidenten understryker att oljeintäkterna är avgörande för Rysslands ekonomi.

– Mycket enkelt, om oljepriset sjunker kommer Putin att hoppa av. Han kommer inte att ha något val. Han kommer att hoppa av kriget, säger Trump på en pressträff med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, enligt Bloomberg.

Säger ja på ett villkor

Ungern och Slovakien är de länder i Nato som står för majoriteten av oljeimporten från Ryssland. I veckan hotade USA de två länderna med “konsekvenser” om de inte slutar med importen.

Det kommer Ungern och Slovakien enbart att gå med på om ett villkor uppfylls, framhåller nu de två Natomedlemmarna.

Och det är om EU först säkrar upp tillräckligt med alternativ energiförsörjning, uppger Bloomberg.

– Innan vi kan åta oss allt måste vi ha rätt förutsättningar på plats, annars riskerar vi att allvarligt skada vår industri och ekonomi, säger Slovakiens finansminister Denisa Sakova.

Ungerska företrädare uttalar sig i liknande termer.

– Jag tror att ni känner till vår position. Vi är ett av få länder i regionen som bara har en landgräns. Vår position har alltid vägletts av Ungerns energisäkerhet, säger landets klimatminister Aniko Raisz, enligt Reuters.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

"Det kan man inte göra"

Enligt Trump borde den ökning av den inhemska produktionen i USA som inlett bidra till att sänka oljepriserna globalt.

Han varnar Europa för att fortsätta köpa rysk olja.

– Det kan man inte göra, det kan man inte göra. Det är inte att agera rättvist mot USA, säger Trump enligt European Pravda.

LÄS MER: Trump frustrerad – “Han har verkligen svikit mig”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen