Ohållbar situation i Grekland – portar tusentals turister

2023 09 05

Medelhavslandet kryllar vanligtvis av turister från hela världen året om, men framför allt under sommaren.

Både fastlandet och de omkringliggande paradisöarna lockar mängder av besökare.

Under pandemin sjönk besöksantalen av förklarliga skäl, men i takt med att världen öppnat upp flockas turisterna igen.

På vissa håll har det dock blivit en alldeles ohållbar ketchupeffekt för grekerna.

Förbjuder delvis turister

Därför bestämmer nu Grekland att ett av landets mest populära turistmål måste dra ned på antalet besökare, rapporterar CNN.

Turister kommer därmed delvis att förbjudas.

Det handlar om den arkeologiska platsen Akropolis i Aten vars besöksantal måste ned till högst 20 000 per dag.

– En bokningssajt ska hålla reda på antalet besökare och tillämpa ett tidsystem, framhåller den amerikanska tv-kanalen.

"Obehagliga förhållanden"

Redan i augusti flaggade Greklands kulturminister Lina Mendoni för att besöksantalet, som då låg på 23 000 om dagen, var ett “stort antal”.

Situationen blev framför allt ohållbar på grund av att majoriteten av besökarna valde att anlända till Akropolis på morgonen.

– Vilket skapar obehagliga förhållanden för besökare och personal som försöker ta emot denna stora mängd människor, uttryckte den grekiska ministern till radiokanalen Real FM förra månaden.

Gäller från och med nu

Den nya förändringen med ett begränsat antal besökare gäller från och med den här veckan.

Under den närmaste tiden kommer systemet att testas. Fungerar det väl träder det sannolikt i kraft även permanent från och med april nästa år.

Med det hoppas Grekland kunna hantera folkströmmen samtidigt som man garanterar säkerheten och livslängden för Akropolis monument.

Grekiskt arv

Akropolis är en antik del av Aten som byggdes redan på 400-talet före Kristus.

Det är hem till såväl historiska ruiner och byggnader som artefakter.

Mest berömd är sannolikt Parthenontemplet som tillägnades gudinnan Athena.

– Platsen och dess monument bildar det största arkitektoniska och konstnärliga komplexet som världen ärvt av den grekiska antiken, framhäver Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur.

Foto: A. Ischnopoulos

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran.

Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post.

Kina hjälper Iran

Amerikanska underrättelsetjänster bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen.

Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet.

– Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

MANPADS kan skickas

Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan.

Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung.

– Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN.

Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman.

Kina förnekar uppgifterna

Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt.

– Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”.

Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt.

Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd.

Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: A Luengo

Text: Redaktionen