Olämpligt och omänskligt mottagande av ukrainska flyktingar

2022 03 09

Storbritanniens flyktingmottagande möts av skarp kritik.

Den brittiska regeringen kritiseras för sitt mottagande av ukrainska flyktingar. Deras nyligen tillkännagivna Ukraina Family Scheme-visum system beskrivs som komplext och långdraget av flyktingar som kommit i kontakt med systemet.

Vad går systemet ut på?

Enligt systemet kan människor ansöka om att få följa med en brittisk familj över gränsen till Storbritannien. Om de beviljas visum kan de bo, arbeta och studera i Storbritannien, samt få tillgång till offentliga medel.

Svårt att sig över gränsen

Vissa flyktingar som har tagit sig till den franska hamnstaden Calais i hopp om att resa vidare till Storbritannien uppmanas nu att resa vidare till möten i Paris eller Bryssel – som ligger 20 respektive 30 mil bort – som en del av det administrativa förfarandet.

Olämpligt och omänskligt

Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin skrev i lördags till sin brittiska motsvarighet Patel i ett brev som CNN erhållit.

– Med hänsyn till den nöd som dessa människor lider, verkar detta svar vara totalt olämpligt och omänskligt, skrev han.

Vill undvika trängsel

På frågan om varför det inte finns något bearbetningscenter för flyktingarna i Calais, säger den brittiske inrikesministern Priti Patel att regeringen inrättar ett centrum långt borta från hamnen för att undvika så kallade "choke points".

300 visum har utfärdats 

Det brittiska inrikeskontoret sa i måndags att det har utfärdat 300 visum som en del av sitt familjeprogram i Ukraina, av 8 900 inlämnade ansökningar och 17 700 påbörjade ansökningar.

Stor skillnad jämfört med EU

Som jämförelse tillåter EU:s "Temporary Protection Directive", som tillkännagavs den 2 mars, människor från Ukraina att komma in i blocket utan visum och de kan sedan själva bestämma vilket land de ska åka till. De kommer sedan att få en skyddsstatus under ett år, med chans till förlängning.

Så ser det ut i andra länder

Tyskland sa till exempel på tisdagen att över 64 000 flyktingar från Ukraina hade anlänt sedan början av den ryska invasionen den 24 februari. En talesperson för inrikesministeriet sa att antalet kan vara betydligt högre eftersom det inte finns några gränskontroller. Samtidigt har uppskattningsvis 5 000 ukrainare hittills anlänt till Frankrike, och fler anländer varje dag, sade medborgarskapsminister Marlene Schiappa.

Så arbetar USA

Till och med USA som ligger betydligt längre bort har hittills tagit emot nästan 700 flyktingar från Ukraina.

Av de nästan 6 500 flyktingar som har släppts in i USA sedan oktober, var 692 av dem från Ukraina den 28 februari, enligt de senaste uppgifterna från USA:s utrikesdepartement.

Foto: A Marinkovic 

Text: Redaktionen


”Ge upp vapen” – USA ställer massivt krav på Ukraina

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.  

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen 

Donbas i blickfånget 

Kreml har tidigare krävt att hela Donbasregionen i östra Ukraina ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats 

Foto: 

Text: Redaktionen


19nov25

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 19

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025 4,6
2024 5,0
2023 4,1
2022 1,7
2021 1,4
2020 1,9
2019 1,9
2018 1,1
2017 0,8
2016 0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl 

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen