Olämpligt och omänskligt mottagande av ukrainska flyktingar

2022 03 09

Storbritanniens flyktingmottagande möts av skarp kritik.

Den brittiska regeringen kritiseras för sitt mottagande av ukrainska flyktingar. Deras nyligen tillkännagivna Ukraina Family Scheme-visum system beskrivs som komplext och långdraget av flyktingar som kommit i kontakt med systemet.

Vad går systemet ut på?

Enligt systemet kan människor ansöka om att få följa med en brittisk familj över gränsen till Storbritannien. Om de beviljas visum kan de bo, arbeta och studera i Storbritannien, samt få tillgång till offentliga medel.

Svårt att sig över gränsen

Vissa flyktingar som har tagit sig till den franska hamnstaden Calais i hopp om att resa vidare till Storbritannien uppmanas nu att resa vidare till möten i Paris eller Bryssel – som ligger 20 respektive 30 mil bort – som en del av det administrativa förfarandet.

Olämpligt och omänskligt

Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin skrev i lördags till sin brittiska motsvarighet Patel i ett brev som CNN erhållit.

– Med hänsyn till den nöd som dessa människor lider, verkar detta svar vara totalt olämpligt och omänskligt, skrev han.

Vill undvika trängsel

På frågan om varför det inte finns något bearbetningscenter för flyktingarna i Calais, säger den brittiske inrikesministern Priti Patel att regeringen inrättar ett centrum långt borta från hamnen för att undvika så kallade "choke points".

300 visum har utfärdats 

Det brittiska inrikeskontoret sa i måndags att det har utfärdat 300 visum som en del av sitt familjeprogram i Ukraina, av 8 900 inlämnade ansökningar och 17 700 påbörjade ansökningar.

Stor skillnad jämfört med EU

Som jämförelse tillåter EU:s "Temporary Protection Directive", som tillkännagavs den 2 mars, människor från Ukraina att komma in i blocket utan visum och de kan sedan själva bestämma vilket land de ska åka till. De kommer sedan att få en skyddsstatus under ett år, med chans till förlängning.

Så ser det ut i andra länder

Tyskland sa till exempel på tisdagen att över 64 000 flyktingar från Ukraina hade anlänt sedan början av den ryska invasionen den 24 februari. En talesperson för inrikesministeriet sa att antalet kan vara betydligt högre eftersom det inte finns några gränskontroller. Samtidigt har uppskattningsvis 5 000 ukrainare hittills anlänt till Frankrike, och fler anländer varje dag, sade medborgarskapsminister Marlene Schiappa.

Så arbetar USA

Till och med USA som ligger betydligt längre bort har hittills tagit emot nästan 700 flyktingar från Ukraina.

Av de nästan 6 500 flyktingar som har släppts in i USA sedan oktober, var 692 av dem från Ukraina den 28 februari, enligt de senaste uppgifterna från USA:s utrikesdepartement.

Foto: A Marinkovic 

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen