Olämpligt och omänskligt mottagande av ukrainska flyktingar

2022 03 09

Storbritanniens flyktingmottagande möts av skarp kritik.

Den brittiska regeringen kritiseras för sitt mottagande av ukrainska flyktingar. Deras nyligen tillkännagivna Ukraina Family Scheme-visum system beskrivs som komplext och långdraget av flyktingar som kommit i kontakt med systemet.

Vad går systemet ut på?

Enligt systemet kan människor ansöka om att få följa med en brittisk familj över gränsen till Storbritannien. Om de beviljas visum kan de bo, arbeta och studera i Storbritannien, samt få tillgång till offentliga medel.

Svårt att sig över gränsen

Vissa flyktingar som har tagit sig till den franska hamnstaden Calais i hopp om att resa vidare till Storbritannien uppmanas nu att resa vidare till möten i Paris eller Bryssel – som ligger 20 respektive 30 mil bort – som en del av det administrativa förfarandet.

Olämpligt och omänskligt

Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin skrev i lördags till sin brittiska motsvarighet Patel i ett brev som CNN erhållit.

– Med hänsyn till den nöd som dessa människor lider, verkar detta svar vara totalt olämpligt och omänskligt, skrev han.

Vill undvika trängsel

På frågan om varför det inte finns något bearbetningscenter för flyktingarna i Calais, säger den brittiske inrikesministern Priti Patel att regeringen inrättar ett centrum långt borta från hamnen för att undvika så kallade "choke points".

300 visum har utfärdats 

Det brittiska inrikeskontoret sa i måndags att det har utfärdat 300 visum som en del av sitt familjeprogram i Ukraina, av 8 900 inlämnade ansökningar och 17 700 påbörjade ansökningar.

Stor skillnad jämfört med EU

Som jämförelse tillåter EU:s "Temporary Protection Directive", som tillkännagavs den 2 mars, människor från Ukraina att komma in i blocket utan visum och de kan sedan själva bestämma vilket land de ska åka till. De kommer sedan att få en skyddsstatus under ett år, med chans till förlängning.

Så ser det ut i andra länder

Tyskland sa till exempel på tisdagen att över 64 000 flyktingar från Ukraina hade anlänt sedan början av den ryska invasionen den 24 februari. En talesperson för inrikesministeriet sa att antalet kan vara betydligt högre eftersom det inte finns några gränskontroller. Samtidigt har uppskattningsvis 5 000 ukrainare hittills anlänt till Frankrike, och fler anländer varje dag, sade medborgarskapsminister Marlene Schiappa.

Så arbetar USA

Till och med USA som ligger betydligt längre bort har hittills tagit emot nästan 700 flyktingar från Ukraina.

Av de nästan 6 500 flyktingar som har släppts in i USA sedan oktober, var 692 av dem från Ukraina den 28 februari, enligt de senaste uppgifterna från USA:s utrikesdepartement.

Foto: A Marinkovic 

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen