Olämpligt och omänskligt mottagande av ukrainska flyktingar

2022 03 09

Storbritanniens flyktingmottagande möts av skarp kritik.

Den brittiska regeringen kritiseras för sitt mottagande av ukrainska flyktingar. Deras nyligen tillkännagivna Ukraina Family Scheme-visum system beskrivs som komplext och långdraget av flyktingar som kommit i kontakt med systemet.

Vad går systemet ut på?

Enligt systemet kan människor ansöka om att få följa med en brittisk familj över gränsen till Storbritannien. Om de beviljas visum kan de bo, arbeta och studera i Storbritannien, samt få tillgång till offentliga medel.

Svårt att sig över gränsen

Vissa flyktingar som har tagit sig till den franska hamnstaden Calais i hopp om att resa vidare till Storbritannien uppmanas nu att resa vidare till möten i Paris eller Bryssel – som ligger 20 respektive 30 mil bort – som en del av det administrativa förfarandet.

Olämpligt och omänskligt

Frankrikes inrikesminister Gérald Darmanin skrev i lördags till sin brittiska motsvarighet Patel i ett brev som CNN erhållit.

– Med hänsyn till den nöd som dessa människor lider, verkar detta svar vara totalt olämpligt och omänskligt, skrev han.

Vill undvika trängsel

På frågan om varför det inte finns något bearbetningscenter för flyktingarna i Calais, säger den brittiske inrikesministern Priti Patel att regeringen inrättar ett centrum långt borta från hamnen för att undvika så kallade "choke points".

300 visum har utfärdats 

Det brittiska inrikeskontoret sa i måndags att det har utfärdat 300 visum som en del av sitt familjeprogram i Ukraina, av 8 900 inlämnade ansökningar och 17 700 påbörjade ansökningar.

Stor skillnad jämfört med EU

Som jämförelse tillåter EU:s "Temporary Protection Directive", som tillkännagavs den 2 mars, människor från Ukraina att komma in i blocket utan visum och de kan sedan själva bestämma vilket land de ska åka till. De kommer sedan att få en skyddsstatus under ett år, med chans till förlängning.

Så ser det ut i andra länder

Tyskland sa till exempel på tisdagen att över 64 000 flyktingar från Ukraina hade anlänt sedan början av den ryska invasionen den 24 februari. En talesperson för inrikesministeriet sa att antalet kan vara betydligt högre eftersom det inte finns några gränskontroller. Samtidigt har uppskattningsvis 5 000 ukrainare hittills anlänt till Frankrike, och fler anländer varje dag, sade medborgarskapsminister Marlene Schiappa.

Så arbetar USA

Till och med USA som ligger betydligt längre bort har hittills tagit emot nästan 700 flyktingar från Ukraina.

Av de nästan 6 500 flyktingar som har släppts in i USA sedan oktober, var 692 av dem från Ukraina den 28 februari, enligt de senaste uppgifterna från USA:s utrikesdepartement.

Foto: A Marinkovic 

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen