Olika besked till Sverige och Finland

2022 10 07

Turkiets president  Recep Tayyip Erdogan öppnar dörren för ett finskt inträde i Nato. Samtidigt fortsätter han att rikta skarp kritik mot Sverige.

På en pressträff i Prag, där Erdogan tillsammans med övriga ledare i Europa diskuterade en gemensam inställning till Ryssland och Belarus, fick presidenten frågor om Sveriges och Finlands pågående Natoansökningar.

Turkiet hotar att blockera ländernas inträde om de inte uppfyller det avtal som undertecknades på Natotoppmötet i Madrid.

Riktar kritik mot Sverige

Erdogan fortsatte att kritisera Sverige.

– Så länge som terrororganisationerna demonstrerar på Sveriges gator, och så länge terroristerna sitter i den svenska riksdagen, kommer Turkiet inte ha en positiv inställning till Sverige, sa presidenten, enligt Reuters.

Kan godkänna Finland

När Erdogan kommenterade relationen med Finland lät det annorlunda.

– Relationen med Finland är helt annorlunda än Sveriges och Turkiets. Finland är inte ett land där terrorister strövar fritt, sa presidenten och tillade:

– Nato kommer så småningom behöva fatta ett beslut. Om de fattar ett beslut till förmån för Finland kommer vi att göra allt som krävs av oss.

”Går in tillsammans”

Finlands statsminister Sanna Marin kommenterade Erdogans uttalande på en efterföljande pressträff.

Hon konstaterade att det är osannolikt att Finland skulle ansluta till Nato utan Sverige.

– Utifrån vårt perspektiv är det mycket viktigt att Finland och Sverige går in i Nato tillsammans eftersom vi tillhör den norra delen av Europa och  är från samma geopolitiska och säkerhetspolitiska sfär, sa statsministern.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

”Kan stänga ner Norge”

2026 04 24

Miljöpartiet i Norge vill att Europa ska utveckla sina egna molnlagringstjänster, meddelandetjänster och sociala medier.

Detta för att minska beroendet av USA, som i dag har ett enormt inflytande över Europa genom sina techjättar.

Såväl europeiska företag som myndigheter är helt beroende av tjänster från Amazon, Google och Microsoft.

Miljöpartiets ledare Arild Hermstad fruktar att Trumpadministrationen kan utnyttja situationen.

– De kan stänga ner det norska samhället. Det är en ohållbar situation, säger han till Dagbladet.

Hermstad hänvisar till den amerikanska regeringens hårda retorik och ställningstaganden mot Europa. Han tar upp hotet om att annektera Grönland som ett exempel.

–  Det är en dyster ny verklighet. Vi ser i Donald Trumps utrikespolitik, inklusive när han försökte "ta" Grönland, att den amerikanska regimen är villig att använda råstyrka mot oss för att få vad de vill ha. Ett av de största maktmedlen USA har i dag är vårt digitala beroende, varnar politikern.

”Väldigt lång tid”

Att göra sig oberoende av amerikanska techtjänster kommer att ta lång tid. Men omställningen är nödvändig, menar Arild Hermstad.

– Det kommer att ta väldigt lång tid. Det här är inte något man kan göra på några timmar eller några år. Men jag tror att vi måste börja med att inse problemet: amerikanerna har övertaget över båda ändarna av de digitala systemen i vårt land.

LÄS MER: Trump har fel – enligt USA:s underrättelsetjänst 

Danmark har varnat

Danska cyberexperter har tidigare gått ut med liknande varningar.

Jacob Herbst, ordförande i danska cybersäkerhetsrådet och CTO på företaget Dubex, är en av flera som slagit larm.

Han framhåller att danska företag och offentlig sektor är ”enormt beroende” av amerikanska molntjänster från till exempel Microsoft och Apple.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, säger Herbst till TV2.

LÄS OCKSÅ: Ungern och Slovakien viker sig – EU drämmer till mot Ryssland |

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen 

24 april 26

Smäll inför helgen – för alla som tankar bilen

2026 04 24

Drivmedelspriserna fortsätter att ticka uppåt.

Efter flera höjningar i rad är priserna vid pump de högsta på över en vecka, rapporterar sajten Carup.

I Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump, noteras flera höjningar.

Bensinpriset stiger med 25 öre till 19,19 kronor litern.

Samtidigt höjs dieseln med 30 öre till 22.14 kronor litern.

Skatten sänks

Snart kan dock drivmedelspriserna sjunka. Fredagen den 1 maj sänks skatten tillfälligt på bensin och diesel.

Det handlar om en temporär skattesänkning till den 30 september 2026.

Skaten på bensin sänks med 1 krona litern inklusive moms. Motsvarande sänkning för dieseln landar på 40 öre per liter inklusive moms.

– Den som behöver bilen ska kunna köra barnen till skolan och ta sig till jobbet, skriver statsminister Ulf Kristersson (M) på Facebook.

30 kronor litern

Samtidigt varnar experter för att energikrisen i Mellanöstern kan leda till ännu högre drivmedelspriser.

Christian Kopfer, råvaruanalytiker vid investmentbanken Arctic Securities, varnar för att priset på bensin vid pump kan nå 30 kronor per liter i början av sommaren. Han bedömer att det kan bli aktuellt med ransonering av olja, men framhåller samtidigt att situationen också kan lösa sig av sig själv.

– Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten, säger Kopfer till Dagens Arena.

LÄS MER: Miss i pensionssparandet kan kosta hundratusentals kronor

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 19,19 kr/l (+0,25)

- Miles 98: 20,49 kr/l (+0,25)

- Miles+ 98: 20,79 kr/l (+0,25)

- Miles Diesel 22,14 kr/l (+0,30)

- Miles+ Diesel 22,73 kr/l (+0,30)

- HVO100 30,09 kr/l (+0,30)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 15,94 kr/l (+0,40)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

LÄS OCKSÅ: Viktig Bank ID-varning går ut till hushållen 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen