OMVÄRLDENS REAKTIONER: Stort fokus på SD efter valresultatet

2022 09 15

Riksdagsvalet är över. Det står klart att det blir ett maktskifte i Sverige, vilket har skapat rubriker i hela världen.

Större delen av rapporteringen handlar om Sverigedemokraternas framgång och partiets högerextrema bakgrund.

– Efter att ha växt fram bland våldsamma och nynazistiska grupperingar i slutet av 80-talet har SD gjort ihärdiga och upprepade ansträngningar för att utesluta rasister och extremister från leden, och framställa sig som ett socialkonservativt parti som vill försvara svenska traditioner och svensk kultur. Men invandringsstopp från icke-europeiska länder är en central del av partiets politik och nyckeln till dess valframgång, skriver brittiska The Guardian.

Tyska Der Spiegeil beskriver valresultatet som ”Stockholmssyndromet” eftersom borgerligheten tvingas förhålla sig till Sverigedemokraterna.

”Betydelsefull vändpunkt”

BBC News framhåller att valresultatet är en ”betydelsefull vändpunkt i svensk politik”.

– Sverigedemokraterna behandlades en gång som paria av politiska partier, men har nu fått runt 20 % av rösterna, skriver nyhetskanalen och tillägger att valresultatet är ett ”enormt bakslag” för Socialdemokraterna.

”En vattendelare”

CNN beskriver valresultatet som en ”vattendelare” i svensk politik med hänvisning till att Sverigedemokraterna för första gången kommer att få ett stort inflytande.

Tidningen Politico konstaterar att Ulf Kristersson (M) står inför en tuff uppgift.

– Den väntade statsministern står inför en ny utmaning. Han ska sy ihop en fungerande regering av den olikartade grupp som stöder honom, skriver Politico.

– Kristersson måste bedöma hur långt han kan böja sig för SD:s krav utan att stöta bort mer moderata element inom det egna partiet och potentiella koalitionspartnern Kristdemokraterna, understryker tidningen.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen


2 okt 2026

Nya däckregler införs i Sverige – börjar gälla i vinter

2026 10 03

Den meteorologiska hösten har på flera håll dröjt längre än vanligt och det kan kännas långt till vintern.

Men sedan igår, den 1 oktober, är det tillåtet att köra med vinterdäck och dubbdäck på bilen. De flesta väljer den senare varianten, enligt statistik från Trafikverket kör 54 procent av Sveriges bilister med dubbdäck.

Den som vill fortsätta med det bör göra sig medveten om att det i år införs nya regler för dubbdäck. Nu måste däcken kunna kombinera hög greppnivå med att påverka väg och miljö i mindre utsträckning.

– Dubbdäcken står inför sitt största teknikskifte på många år, säger Nils Svärd, däckexpert på bilmagasinet Vi Bilägare, till samma tidning.

Ytterligare regler 2027

De nya reglerna kallas för A+ och gäller även i Sveriges grannländer. Sedan januari 2026 måste tillverkare därför beviljas ett tillstånd för att få släppa nya dubbdäck.

Från och med januari 2027 införs dessutom ytterligare en dos av reglerna. Då måste samtliga nytillverkade däck uppfylla de nya hårda kraven.

Konkret handlar det om att tillverkarna måste anpassa konstruktion, materialval och dubbteknik. Annars kommer man inte att nå nivåerna som krävs.

– Den nya A+-regleringen markerar ett viktigt skifte för dubbdäck i Norden. För oss handlar det om att hitta rätt balans mellan trafiksäkerhet och hänsynen till vägslitage och miljö, säger Continentals däckexpert Per Linder till Däckavisen.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Blir dyrare, men säkrare

Det stora syftet är att få säkrare och bättre däck på bilarna. Sannolikt kommer det dock ske till ett högre pris för kunderna.

– Så är det alltid när det kommer nya regler och krav på tillverkarna, det kommer att slå tillbaka mot kunderna som får högre priser. Men samtidigt får vi bättre däck och ibland kanske det kan vara värt en liten livförsäkring när det är halt ute, säger en däcktekniker som nättidningen Carup talat med.

Det kommer vara tillåtet att sälja äldre däck som redan producerats fram till 2029.

Andra läser: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Damir K resp E. Efre

Text: Redaktionen


3 okt 2026

Moskva omringat – kommer från flera håll

2026 10 04

Moskva är under attack.

Flera kraftiga explosioner har hörts i Moskva-regionen under lördagen.

Ryska myndigheter uppger att luftförsvaret har skjutit ned drönare som kommit från flera håll över regionen, rapporterar RBC Ukraine.

Kraftiga explosioner hörs

Under lördagen har flera kraftiga explosioner hörts i Moskva-regionen i samband med en ny attack som Ukraina uppges ligga bakom.

Lokalbor har filmat det ryska luftförsvaret när det försökt skjuta ned luftmål och därefter publicerat filmerna på sociala medier.

– Explosioner hörs i Moskva-regionen. Det ryska luftförsvaret försöker skjuta ner något, skriver en lokalbo på Telegramkanalen Exilenova Plus.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Skjuter ned drönare

Enligt RBC-Ukraine är det ännu oklart exakt vilka vapen som har använts i attacken mot Moskva-regionen. Det är därför inte känt om Ukraina har använt robotar eller drönare i vågen av attacker som omringat staden.

– Hitills har ryska myndigheter inte kommenterat Ukrainas försvarsmakts nya attack mot regionen, uppger RBC Ukraine.

Det ryska luftförsvaret har samtidigt varit aktivt över regionen för att fånga upp drönaranfall som kommit in från flera olika håll.

Rysslands försvarsdepartement bekräftar att totalt 218 drönare hahar förstörts.

De andra regionerna som fått försvara sig mot ukrainska vapen är bland annat Belgorod, Brjansk, Voronezj, Kaluga, Kursk, Orjol, Rostov, Rjazan, Smolensk och Tula.

Flera delar av Ryssland attackerade

Attackerna har inte varit begränsade till Moskva-regionen.

Under natten uppgav Ryssland att drönare hade upptäckts och bekämpats över ett stort antal regioner samt över Krasnodar kraj, det ockuperade Krym och delar av Svarta havet och Azovska sjön.

Viktiga oljedepåer uppges även ha slagits ut på Krym  av Ukrainas försvarsstyrkor under dagen. På sociala medier har bilder och videor på kraftiga bränder och rökmoln publicerats efter attacken.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: N Ermilov

Text: Redaktionen