OMVÄRLDENS REAKTIONER: Stort fokus på SD efter valresultatet

2022 09 15

Större delen av rapporteringen handlar om Sverigedemokraternas framgång och partiets högerextrema bakgrund.

– Efter att ha växt fram bland våldsamma och nynazistiska grupperingar i slutet av 80-talet har SD gjort ihärdiga och upprepade ansträngningar för att utesluta rasister och extremister från leden, och framställa sig som ett socialkonservativt parti som vill försvara svenska traditioner och svensk kultur. Men invandringsstopp från icke-europeiska länder är en central del av partiets politik och nyckeln till dess valframgång, skriver brittiska The Guardian.

Tyska Der Spiegeil beskriver valresultatet som ”Stockholmssyndromet” eftersom borgerligheten tvingas förhålla sig till Sverigedemokraterna.

”Betydelsefull vändpunkt”

BBC News framhåller att valresultatet är en ”betydelsefull vändpunkt i svensk politik”.

– Sverigedemokraterna behandlades en gång som paria av politiska partier, men har nu fått runt 20 % av rösterna, skriver nyhetskanalen och tillägger att valresultatet är ett ”enormt bakslag” för Socialdemokraterna.

”En vattendelare”

CNN beskriver valresultatet som en ”vattendelare” i svensk politik med hänvisning till att Sverigedemokraterna för första gången kommer att få ett stort inflytande.

Tidningen Politico konstaterar att Ulf Kristersson (M) står inför en tuff uppgift.

– Den väntade statsministern står inför en ny utmaning. Han ska sy ihop en fungerande regering av den olikartade grupp som stöder honom, skriver Politico.

– Kristersson måste bedöma hur långt han kan böja sig för SD:s krav utan att stöta bort mer moderata element inom det egna partiet och potentiella koalitionspartnern Kristdemokraterna, understryker tidningen.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen