Orkar inte vänta på Löfven – Dessa aktörer inför vaccinkrav redan nu

2021 09 03

Svenska Kyrkans kyrkokör i Simrishamn och Långholmens Dansfestival i Stockholm kräver full vaccinering med två doser annars får man inte vara med.

S-MP-regeringen får tilltagande kritik för att dröja med svar på om det ska införas nationella vaccinpass eller inte och flera aktörer har nu tröttnat på att vänta och har redan infört kraven på egen hand.

Kyrkokören i Simrishamn

För att vara med och sjunga i Svenska Kyrkans kyrkokör i Simrishamn krävs det nu två doser vaccin enligt beslut av

kyrkorådets arbetsutskott.

– För att minska risken för smittspridning. Det är av omsorg om våra körmedlemmar, säger kyrkorådets ordförande Gertie Ågren till SVT.

Ingen mänsklig rättighet

Men två medlemmar blev sura och har nu anmält Simrishamns församling till Diskrimineringsombudsmannen. Kyrkan står dock på sig. Lunds Stifts jurist Anders Eriksson ser inga hinder för beslutet.

– Det är faktiskt inte en mänsklig rättighet att få sjunga i en viss kör, säger han.

Likadant på dansmusikfestival

Vid den elektroniska dansmusikfestivalen ”Department Långholmen edition” i Stockholm tänker man likadant. För att få gå på festivalen krävs bevis för att man tagit båda doserna och är fullt vaccinerad alternativ har ett färskt negativt pcr- eller antigentest.

Vägen framåt

-Vi verkar inom en bransch som indirekt belagts med yrkesförbud under 18 månader och för oss är det här ett sätt att visa på en väg framåt, säger Karl Törnros på Department Långholmen till SVT.

Även i Blekinge

Även Blekinges Näringslivsgala Guldeken kräver att besökarna visar upp ett covidpass i entrén.

– Vi har ett gemensamt ansvar att bidra till vaccinering, säger Jan Lennartsson, projektledare för Guldekengalan till Blekinge Läns Tidning, BLT.
ANALYS

Detta är bara början. 85-90% av svenska folket kommer sannolikt inte acceptera att i längden hållas tillbaka av 10-15 % som hoppar över vaccinet.

Det är svagt av S-MP-regeringen att ta så pass lång tid på sig i denna fråga som alla har kunnat förutse under många månader och som en rad andra länder hanterat för länge sedan.

81 % vill ha vaccinpass

Så många branscher går på knäna – kultur, idrott, musik och nöjesbranscherna är i skrikande behov att att kunna köra igång igen. Samtidigt behövs det ur smittspridningssäkerhetssynpunkt fler som vaccineras.

Hela 81 % av svenska folket vill att det införs vaccinpass enligt Sifo.

Foto: Simrishamns Församling

[yop_poll id="582"]

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen