Orkar inte vänta på Löfven – Dessa aktörer inför vaccinkrav redan nu

2021 09 03

Svenska Kyrkans kyrkokör i Simrishamn och Långholmens Dansfestival i Stockholm kräver full vaccinering med två doser annars får man inte vara med.

S-MP-regeringen får tilltagande kritik för att dröja med svar på om det ska införas nationella vaccinpass eller inte och flera aktörer har nu tröttnat på att vänta och har redan infört kraven på egen hand.

Kyrkokören i Simrishamn

För att vara med och sjunga i Svenska Kyrkans kyrkokör i Simrishamn krävs det nu två doser vaccin enligt beslut av

kyrkorådets arbetsutskott.

– För att minska risken för smittspridning. Det är av omsorg om våra körmedlemmar, säger kyrkorådets ordförande Gertie Ågren till SVT.

Ingen mänsklig rättighet

Men två medlemmar blev sura och har nu anmält Simrishamns församling till Diskrimineringsombudsmannen. Kyrkan står dock på sig. Lunds Stifts jurist Anders Eriksson ser inga hinder för beslutet.

– Det är faktiskt inte en mänsklig rättighet att få sjunga i en viss kör, säger han.

Likadant på dansmusikfestival

Vid den elektroniska dansmusikfestivalen ”Department Långholmen edition” i Stockholm tänker man likadant. För att få gå på festivalen krävs bevis för att man tagit båda doserna och är fullt vaccinerad alternativ har ett färskt negativt pcr- eller antigentest.

Vägen framåt

-Vi verkar inom en bransch som indirekt belagts med yrkesförbud under 18 månader och för oss är det här ett sätt att visa på en väg framåt, säger Karl Törnros på Department Långholmen till SVT.

Även i Blekinge

Även Blekinges Näringslivsgala Guldeken kräver att besökarna visar upp ett covidpass i entrén.

– Vi har ett gemensamt ansvar att bidra till vaccinering, säger Jan Lennartsson, projektledare för Guldekengalan till Blekinge Läns Tidning, BLT.
ANALYS

Detta är bara början. 85-90% av svenska folket kommer sannolikt inte acceptera att i längden hållas tillbaka av 10-15 % som hoppar över vaccinet.

Det är svagt av S-MP-regeringen att ta så pass lång tid på sig i denna fråga som alla har kunnat förutse under många månader och som en rad andra länder hanterat för länge sedan.

81 % vill ha vaccinpass

Så många branscher går på knäna – kultur, idrott, musik och nöjesbranscherna är i skrikande behov att att kunna köra igång igen. Samtidigt behövs det ur smittspridningssäkerhetssynpunkt fler som vaccineras.

Hela 81 % av svenska folket vill att det införs vaccinpass enligt Sifo.

Foto: Simrishamns Församling

[yop_poll id="582"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen