Oroväckande uppgifter om Putins skräckvälde: ”Saknar motstycke”

2023 09 23

Förtrycket har ökat i Ryssland.

En ledande FN-expert går nu ut med ett oroväckande uttalande om utvecklingen i Ryssland.

Efter det att invasionen av Ukraina inleddes har förtrycket i landet ökat kraftigt, och ligger nu på nivåer som inte setts sedan tiden under Stalin.

FN:s korrespondent om människorättsfrågor i Ryssland Mariana Katzarova menar att myndigheterna har stängt civilsamhället i landet.

Det rapporterar Svenska Yle.

“Förtrycket sofistikerat”

När det kommer till förtrycket av det civila samhället, oberoende medier och oliktänkande delar av befolkningen är utvecklingen mycket problematisk.

Katzarova förklarar att det “saknar motstycke” i modern historia.

– Förtrycket är mycket sofistikerat, med nya lagar som presenteras praktiskt taget varje vecka. Alla former av kritik eller avvikande åsikter kvävs, säger Katzarova till Reuters.

Spionage och förräderi

I hennes rapport lyfter Katzarova fram den kraftiga ökningen av personer som åtalats i Ryssland sedan invasionen.

Man använder sig alltmer av anklagelser om spionage och förräderi gentemot bland annat journalister.

Katzarova kräver att Ryssland släpper flera fängslade aktivister som sitter inlåsta av godtyckliga skäl, däribland Aleksej Navalnyj.

“Inte realistiskt”

Under lördagen har Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov vid ett FN-möte uttryckt att Ukrainas planer för fred inte är realistiska.

Vidare riktade Lavrov kritik mot Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och anklagade honom för att söka pengar och uppmärksamhet världen över, rapporterar CNN.

Har presenterat plan

Lavrov menar att EU, Nato och USA gör fel i att stötta Ukraina.

Under ett G20-möte i Indonesien förra året presenterade Zelenskyj en tiostegsplan för fred.

Däribland fanns steg mot nukleär säkerhet och matsäkerhet.

På sistone har dock Zelenskyj uttryckt stark skepticism mot att mötas med Vladimir Putin.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen