Oroväckande uppgifter om unga som haft Covid-19

2024 06 29

Nu kommer alarmerande uppgifter om unga som har haft Covid-19.

I Norge var det ovanligt många unga som dog av sjukdom under förra året.

378 norrmän i åldern 1-39 år dog i olika sjukdomar under 2023, vilket är en överdödlighet på över 50 procent jämfört med perioden 2010 till 2019, rapporterar NRK.

Det handlar bland annat om sjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar, men den största överdödligheten skedde inom kategorin ”alla andra sjukdomar”, enligt uppgifter från norska Folkhälsoinstitutet som kanalen återger.

Forskare tror att överdödligheten bland unga kan vara kopplad till Covid-19.

Oroad över konsekvenser

Det är bland annat forskaren och statistikern Richard White vid FHI som slår larm om siffrorna.

Han tror att överdödligheten (jämfört med förväntade siffror) kan förklaras av att många unga har haft Covid-19 tidigare, och att det har eftereffekter som har försämrat ungas hälsa.

– Jag är oroad över att konsekvenserna av covid-19 inte utvärderas tillräckligt av de norska myndigheterna. I regeringens strategi nämns inte seneffekterna av covid-19, säger Richard White till kanalen.

”Spelar en förklarande roll”

Richard White menar alltså att Covid-19 kan ha mer långtgående effekter än väntat.

Därför är det farligt om befolkningen utsätts för viruset upprepade gånger, anser han.

– En omfattande rapport drar slutsatsen att sjukdomen kan orsaka skador på kroppens alla organ, säger White, som dock understryker att det här är hans egna uppfattningar och inte nödvändigtvis FHI:s.

Han menar att det har skett en kraftig ökning av sjukdom och dödsfall i Norge jämfört med före pandemin, och att man måste titta på helheten och se hur det hänger ihop.

– Jag tycker att det är tydligt att covid-19 spelar en förklarande roll bakom alla dessa trender, säger Richard White till NRK.

Alla håller inte med

Richard White får medhåll av vissa experter, men också mothugg.

Bland annat så menar Preben Aavitsland vid FHI att det inte alls finns mycket som talar för att sena effekter av Covid-19 leder till överdödlighet bland unga.

Foto: Engin Akyurt

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen