Otroliga upptäckten – tusentals delfiner simmade tillsammans

2025 01 29

En massiv delfinflock har observerats.

Vanligtvis simmar delfiner i grupper på mellan tio och trettio individer.

Vid Kaliforniens kust har dock någonting oväntat observerats - 1 500 delfiner som simmade tillsammans i samma grupp.

Det rapporterar The Guardian.

1 500 delfiner

Ett kilometerlångt kluster av delfiner har filmats när de hoppar och glider över Carmel Bay utanför Kaliforniens centrala kust och bildar en ovanlig ”superpod” med mer än 1 500 individer.

– De var vid horisonten så långt jag kunde se, säger kapten Evan Brodsky från Monterey Bay Whale Watch, som filmade den enorma samlingen med drönare.

“Hade kul”

Colleen Talty, en marinbiolog som var med på resan för att följa den årliga migrationen av gråvalar som är på väg till avelslagunerna utanför Mexikos Baja California-kust, beskrev det som ”ganska fantastiskt” att se mer än 1 500 delfiner tumla runt runt deras båt.

– De hade bara jättekul. De rörde sig överallt, slog med fenorna och kom rakt över till båten. De såg ut som om de hade en stor fest, säger hon.

Fakta delfiner

De allra flesta delfinarter lever i haven, ofta längs kusterna. 

Flasknosdelfiner (kallas också öresvin) som man ofta ser på delfinarier, kan bli 30-45 år gamla. 

De blir inte könsmogna förrän vid 10-12 års ålder och honan kan få som mest åtta kalvar under sin levnadstid. 

– Flasknosdelfiner, liksom de flesta andra delfiner äter olika sorters fisk, bläckfisk och kräftdjur som de fångar på bottnen eller i de fria vattenmassorna, oftast på mindre än hundra meters djup, förklarar WWF.

Mindre grupper

Kustnära arter bildar ofta mindre grupper än de som lever längre ut till havs. Flockarna är ganska löst sammanhållna och kan ändra sammansättning ofta.

– Många delfiner uppvisar ett beteende med höga luftsprång och komplicerade krumbukter ovanför vattnet, fortsätter WWF.

– En av de mest akrobatiska delfinarterna är spinnaren (Stenella longirostris), som kan hoppa upp och vrida kroppen ett helt varv runt sin egen axel innan den dyker i vattnet igen.

Foto: R. Uezu

Text: Redaktionen


9 feb 2026

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen. 

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen