Otroliga upptäckten – tusentals delfiner simmade tillsammans

2025 01 29

En massiv delfinflock har observerats.

Vanligtvis simmar delfiner i grupper på mellan tio och trettio individer.

Vid Kaliforniens kust har dock någonting oväntat observerats - 1 500 delfiner som simmade tillsammans i samma grupp.

Det rapporterar The Guardian.

1 500 delfiner

Ett kilometerlångt kluster av delfiner har filmats när de hoppar och glider över Carmel Bay utanför Kaliforniens centrala kust och bildar en ovanlig ”superpod” med mer än 1 500 individer.

– De var vid horisonten så långt jag kunde se, säger kapten Evan Brodsky från Monterey Bay Whale Watch, som filmade den enorma samlingen med drönare.

“Hade kul”

Colleen Talty, en marinbiolog som var med på resan för att följa den årliga migrationen av gråvalar som är på väg till avelslagunerna utanför Mexikos Baja California-kust, beskrev det som ”ganska fantastiskt” att se mer än 1 500 delfiner tumla runt runt deras båt.

– De hade bara jättekul. De rörde sig överallt, slog med fenorna och kom rakt över till båten. De såg ut som om de hade en stor fest, säger hon.

Fakta delfiner

De allra flesta delfinarter lever i haven, ofta längs kusterna. 

Flasknosdelfiner (kallas också öresvin) som man ofta ser på delfinarier, kan bli 30-45 år gamla. 

De blir inte könsmogna förrän vid 10-12 års ålder och honan kan få som mest åtta kalvar under sin levnadstid. 

– Flasknosdelfiner, liksom de flesta andra delfiner äter olika sorters fisk, bläckfisk och kräftdjur som de fångar på bottnen eller i de fria vattenmassorna, oftast på mindre än hundra meters djup, förklarar WWF.

Mindre grupper

Kustnära arter bildar ofta mindre grupper än de som lever längre ut till havs. Flockarna är ganska löst sammanhållna och kan ändra sammansättning ofta.

– Många delfiner uppvisar ett beteende med höga luftsprång och komplicerade krumbukter ovanför vattnet, fortsätter WWF.

– En av de mest akrobatiska delfinarterna är spinnaren (Stenella longirostris), som kan hoppa upp och vrida kroppen ett helt varv runt sin egen axel innan den dyker i vattnet igen.

Foto: R. Uezu

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen