Ovanlig uppmaning till hundägare – forskare varnar för pandemi

2024 12 09

En för säsongen oväntad uppmaning riktas nu till svenska hundägare.

Många hundägare är vana vid att se upp för sjukdomar som borrelia och TBE under sommarhalvåret när fästingarna är aktiva och biter fast i djuren.

Betydligt färre räknar med att faran består under vintern.

Men på grund av de milda vintrarna i framför allt södra Sverige har situationen förändrats, konstaterar forskningscentret Station Linné på Öland.

Varnar för "pandemi"

Fästingarna vaknar till redan vid en temperatur på fyra grader.

Av det skälet uppmanas nu hundägare, och övriga som promenerar i naturen, att hålla utkik efter fästingar även i december.

Dave Karlsson, en av forskarna på Station Linné, varnar till och med för en “fästingpandemi” i Sverige, rapporterar P4 Kalmar.

– Det har gått från 60-talet, då vi inte såg fästingar mer än kanske någon lokal i Skåne, till att de har blivit supervanliga i hela södra Sverige och nu långt upp i Norrland. Och det har börjat komma in andra arter från öst, ryska fästingar till exempel, så fler fästingar har vi nog definitivt att se fram emot om den här klimatförändringen fortsätter, säger forskaren till radion.

LÄS MER: Farlig fästing upptäckt i Sverige – uppmanar hela befolkningen

Symtomen dröjer ofta

Fästingar är ett problem som tas på stort allvar både bland djurägare, myndigheter och veterinärer.

Om hunden infekterats av den fästingburna bakterien som orsakar borrelia dröjer det ofta ett tag innan sjukdomssymtom uppträder.

– De allra flesta hundar blir inte sjuka även om en fästing överfört smitta till dem. Symtomen är nedsatt allmäntillstånd, feber, trötthet, ömma, stela leder och hälta som ibland förflyttar sig mellan olika ben, så kallad vandrande hälta, förklara Malin Mattsson, legitimerad veterinär hos Evidensia.

Varmast någonsin

Tidigare idag stod det klart att EU:s Copernicus redan kan konstatera att 2024 kommer att bli det varmaste året som någonsin uppmätts.

Och färre snöfria dagar är att vänta.

– Vi ser att det har blivit varmare och att den utvecklingen fortsätter. Det kommer att vara uppenbart för alla att det inte kommer att bli som det varit förut, har Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI, tidigare sagt till SVT.

LÄS MER: Så stor är chansen för en vit jul där du bor

Foto: B. Cervera

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen