Oväntad upptäckt: Supervanligt livsmedel ska undvikas första tre åren i livet

2024 11 05

En unik studie visar att ett mycket vanligt livsmedel bör undvikas under ett barns första tre år i livet.

Studien är ovanlig eftersom den utgår ifrån vad som kan beskrivas som ett ”naturligt experiment”.

Under Andra världskriget ransonerades tillgången till socker i Storbritannien. Ransoneringen upphörde i september 1953.

Forskare har därför kunnat studera effekten av dessa sockerrestriktioner tidigt i livet.

Man har använt sig av data från U.K. Biobank för att kunna jämföra människor som föddes strax före och strax efter att ransoneringen upphörde 1953.

Studien gjordes av forskare vid McGill University i Kanada och University of California i USA.

Gav tydliga resultat

Tack vare sockerransoneringen har forskare alltså kunnat studera hur hälsan påverkas av sockerkonsumtion tidigt i livet. Sockerintaget under ransoneringens sista tid var cirka 40 gram per dag i genomsnitt. När ransoneringen upphörde ökade det snabbt till 80 gram per dag.

Resultaten av studien, som har publicerats i tidskriften Science, visar att barn vars sockerintag var begränsat av ransoneringen under de första 1000 dagarna i livet löpte upp till 35 procent lägre risk att utveckla Typ 2-diabetes.

Risken för högt blodtryck i vuxen ålder var 20 procent lägre.

Lägre sockerintag av mamman före födseln räckte för att minska risken, men sockerrestriktioner även efter födseln gav ytterligare fördelar.

Svårt att studera

De som ändå drabbades av Typ 2-diabetes eller högt blodtryck, blev i genomsnitt sjuka fyra respektive två år senare om de hade levt sina första 1000 dagar under sockerransoneringen.

Studien visar alltså att sockerintag under de första tre åren efter befruktningen har en stor inverkan på barnets hälsa under resten av livet.

Möjligheten att studera ett ”naturligt experiment” har varit viktig för att få fram dessa resultat, understryker forskarna.

– Att studera de långsiktiga effekterna av tillsatt socker på hälsan är utmanande. Det är svårt att hitta situationer där människor slumpmässigt exponeras för olika näringsmiljöer tidigt i livet och följa dem i 50 till 60 år. Slutet på ransoneringen gav oss ett nytt naturligt experiment för att övervinna dessa problem, säger studiens författare Tadeja Gracner i ett uttalande.

Foto: M Bar Haim

Text: Redaktionen

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen