Oväntad upptäckt: Supervanligt livsmedel ska undvikas första tre åren i livet

2024 11 05

En unik studie visar att ett mycket vanligt livsmedel bör undvikas under ett barns första tre år i livet.

Studien är ovanlig eftersom den utgår ifrån vad som kan beskrivas som ett ”naturligt experiment”.

Under Andra världskriget ransonerades tillgången till socker i Storbritannien. Ransoneringen upphörde i september 1953.

Forskare har därför kunnat studera effekten av dessa sockerrestriktioner tidigt i livet.

Man har använt sig av data från U.K. Biobank för att kunna jämföra människor som föddes strax före och strax efter att ransoneringen upphörde 1953.

Studien gjordes av forskare vid McGill University i Kanada och University of California i USA.

Gav tydliga resultat

Tack vare sockerransoneringen har forskare alltså kunnat studera hur hälsan påverkas av sockerkonsumtion tidigt i livet. Sockerintaget under ransoneringens sista tid var cirka 40 gram per dag i genomsnitt. När ransoneringen upphörde ökade det snabbt till 80 gram per dag.

Resultaten av studien, som har publicerats i tidskriften Science, visar att barn vars sockerintag var begränsat av ransoneringen under de första 1000 dagarna i livet löpte upp till 35 procent lägre risk att utveckla Typ 2-diabetes.

Risken för högt blodtryck i vuxen ålder var 20 procent lägre.

Lägre sockerintag av mamman före födseln räckte för att minska risken, men sockerrestriktioner även efter födseln gav ytterligare fördelar.

Svårt att studera

De som ändå drabbades av Typ 2-diabetes eller högt blodtryck, blev i genomsnitt sjuka fyra respektive två år senare om de hade levt sina första 1000 dagar under sockerransoneringen.

Studien visar alltså att sockerintag under de första tre åren efter befruktningen har en stor inverkan på barnets hälsa under resten av livet.

Möjligheten att studera ett ”naturligt experiment” har varit viktig för att få fram dessa resultat, understryker forskarna.

– Att studera de långsiktiga effekterna av tillsatt socker på hälsan är utmanande. Det är svårt att hitta situationer där människor slumpmässigt exponeras för olika näringsmiljöer tidigt i livet och följa dem i 50 till 60 år. Slutet på ransoneringen gav oss ett nytt naturligt experiment för att övervinna dessa problem, säger studiens författare Tadeja Gracner i ett uttalande.

Foto: M Bar Haim

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen