Oväntad upptäckt: Supervanligt livsmedel ska undvikas första tre åren i livet

2024 11 05

En unik studie visar att ett mycket vanligt livsmedel bör undvikas under ett barns första tre år i livet.

Studien är ovanlig eftersom den utgår ifrån vad som kan beskrivas som ett ”naturligt experiment”.

Under Andra världskriget ransonerades tillgången till socker i Storbritannien. Ransoneringen upphörde i september 1953.

Forskare har därför kunnat studera effekten av dessa sockerrestriktioner tidigt i livet.

Man har använt sig av data från U.K. Biobank för att kunna jämföra människor som föddes strax före och strax efter att ransoneringen upphörde 1953.

Studien gjordes av forskare vid McGill University i Kanada och University of California i USA.

Gav tydliga resultat

Tack vare sockerransoneringen har forskare alltså kunnat studera hur hälsan påverkas av sockerkonsumtion tidigt i livet. Sockerintaget under ransoneringens sista tid var cirka 40 gram per dag i genomsnitt. När ransoneringen upphörde ökade det snabbt till 80 gram per dag.

Resultaten av studien, som har publicerats i tidskriften Science, visar att barn vars sockerintag var begränsat av ransoneringen under de första 1000 dagarna i livet löpte upp till 35 procent lägre risk att utveckla Typ 2-diabetes.

Risken för högt blodtryck i vuxen ålder var 20 procent lägre.

Lägre sockerintag av mamman före födseln räckte för att minska risken, men sockerrestriktioner även efter födseln gav ytterligare fördelar.

Svårt att studera

De som ändå drabbades av Typ 2-diabetes eller högt blodtryck, blev i genomsnitt sjuka fyra respektive två år senare om de hade levt sina första 1000 dagar under sockerransoneringen.

Studien visar alltså att sockerintag under de första tre åren efter befruktningen har en stor inverkan på barnets hälsa under resten av livet.

Möjligheten att studera ett ”naturligt experiment” har varit viktig för att få fram dessa resultat, understryker forskarna.

– Att studera de långsiktiga effekterna av tillsatt socker på hälsan är utmanande. Det är svårt att hitta situationer där människor slumpmässigt exponeras för olika näringsmiljöer tidigt i livet och följa dem i 50 till 60 år. Slutet på ransoneringen gav oss ett nytt naturligt experiment för att övervinna dessa problem, säger studiens författare Tadeja Gracner i ett uttalande.

Foto: M Bar Haim

Text: Redaktionen

Stort oväder på väg – då brakar det loss

2026 11 09

Ett omfattande lågtryck rör sig mot Sverige.

Det varnar SMHI för i sin senaste prognos.

Enligt myndigheten kan ovädret slå på bred front. Regn, snö och starka vindar väntas i stora delar av landet från och med torsdag.

– På torsdag och fredag väntas ostadigare väder då ett omfattande lågtryck med tillhörande regn, snö och blåst drar in västerifrån, framhåller SMHI.

Prognosen är fortfarande något osäker, men ovädret ser ut att drabba stora delar av Sverige.

– Exakt bana på det här lågtrycket är ännu osäkert men i nuläget ser en stor del av landet ut att beröras, uppger SMHI.

Snö långt söderut

När lågtrycket drar in pressas kallare luft från norr söderut över Sverige.

Snö kan falla i stora delar av landet, även i de sydligaste landskapen.

– Det kan bli snö långt ner i Götaland, framhåller SMHI.

Flaggar för ruskhelg

Det ostadiga vädret ser ut att hålla i sig under helgen, uppger SMHI.

Prognosen är dock osäker. SMHI har ännu inte publicerat sin prognos för lördag och söndag.

Uppmanar: Byt till vinterdäck nu

När kylan drar in ökar risken för frost och halka vägarna.

Från och med den 1 december måste bilister ha vinterdäck.

Men det kan vara klokt att byta däck redan nu, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

– Kom ihåg att halkan inte följer kalendern! Även om vinterdäckskravet börjar gälla först den 1 december kan vinterväglaget komma betydligt tidigare, framhåller han i ett uttalande.

Läs också: SD toppar ny lista – V inte långt efter

Meteorologen går även ut med flera tips för att köra säkert på hala vägar:

- Håll koll på väderprognosen: Var särskilt uppmärksam när temperaturen närmar sig noll grader.

- Byt till vinterdäck i tid: Vänta inte tills den första snön faller eller halkan slår till.

- Kontrollera mönsterdjupet: Se till att vinterdäcken har tillräckligt bra mönsterdjup för ett bra väggrepp.

- Kör försiktigt: Sänk hastigheten vid behov och håll extra stort avstånd till framförvarande fordon

Andra läser: Stor bilhandlare i konkurs – halva försäljningen borta

Foto: A. Fastovets

Text: Redaktionen

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen