Oväntad upptäckt: Supervanligt livsmedel ska undvikas första tre åren i livet

2024 11 05

En unik studie visar att ett mycket vanligt livsmedel bör undvikas under ett barns första tre år i livet.

Studien är ovanlig eftersom den utgår ifrån vad som kan beskrivas som ett ”naturligt experiment”.

Under Andra världskriget ransonerades tillgången till socker i Storbritannien. Ransoneringen upphörde i september 1953.

Forskare har därför kunnat studera effekten av dessa sockerrestriktioner tidigt i livet.

Man har använt sig av data från U.K. Biobank för att kunna jämföra människor som föddes strax före och strax efter att ransoneringen upphörde 1953.

Studien gjordes av forskare vid McGill University i Kanada och University of California i USA.

Gav tydliga resultat

Tack vare sockerransoneringen har forskare alltså kunnat studera hur hälsan påverkas av sockerkonsumtion tidigt i livet. Sockerintaget under ransoneringens sista tid var cirka 40 gram per dag i genomsnitt. När ransoneringen upphörde ökade det snabbt till 80 gram per dag.

Resultaten av studien, som har publicerats i tidskriften Science, visar att barn vars sockerintag var begränsat av ransoneringen under de första 1000 dagarna i livet löpte upp till 35 procent lägre risk att utveckla Typ 2-diabetes.

Risken för högt blodtryck i vuxen ålder var 20 procent lägre.

Lägre sockerintag av mamman före födseln räckte för att minska risken, men sockerrestriktioner även efter födseln gav ytterligare fördelar.

Svårt att studera

De som ändå drabbades av Typ 2-diabetes eller högt blodtryck, blev i genomsnitt sjuka fyra respektive två år senare om de hade levt sina första 1000 dagar under sockerransoneringen.

Studien visar alltså att sockerintag under de första tre åren efter befruktningen har en stor inverkan på barnets hälsa under resten av livet.

Möjligheten att studera ett ”naturligt experiment” har varit viktig för att få fram dessa resultat, understryker forskarna.

– Att studera de långsiktiga effekterna av tillsatt socker på hälsan är utmanande. Det är svårt att hitta situationer där människor slumpmässigt exponeras för olika näringsmiljöer tidigt i livet och följa dem i 50 till 60 år. Slutet på ransoneringen gav oss ett nytt naturligt experiment för att övervinna dessa problem, säger studiens författare Tadeja Gracner i ett uttalande.

Foto: M Bar Haim

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

JUST NU: Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen