Oväntad upptäckt: Vi åldras i två hastiga steg

2024 08 16

Ny forskning visar att människan åldras dramatiskt i två snabba ryck.

När vi tänker på åldrande så föreställer vi oss i regel en ständigt pågående, stabil process som är jämnt fördelad över tid.

Men ny forskning ger en helt annan bild av hur människors åldrande går till.

En amerikansk studie visar att åldrandet snarare sker i två snabba ryck då vi plötsligt åldras väldigt snabbt och intensivt, rapporterar The Guardian.

”Förändras inte bara gradvis”

Dessa två snabba ”utbrott” av åldrande sker vid 44 och 60 års ålder i genomsnitt, enligt studien, som publicerats i tidskriften Nature.

I studien har man spårat tusentals molekyler i människor mellan 25 och 75 år, och kunnat konstatera att åldrandet sker ganska dramatiskt i två hastiga steg.

– Vi förändras inte bara gradvis över tid. Det sker vissa väldigt dramatiska förändringar, säger professor Michael Snyder, genetiker vid Stanford University, enligt tidningen.

– Det visar sig att mitten av 40-årsåldern är en tid av dramatisk förändring, liksom tidiga 60-årsåldern. Och det är sant oavsett vilken typ av molekyler man tittar på, säger han.

Det förvånar forskarna

Upptäckten kan bland annat förklara varför vissa sjukdomar och hälsoproblem tenderar att plötsligt öka inom vissa åldersgrupper.

Många har säkert också upptäckt att förekomsten av exempelvis rynkor i ansiktet kan öka väldigt plötsligt.

Forskarna är dock förvånade över att det sker en så tydlig våg av åldrande runt 44 års ålder. Förändringen sker hos både kvinnor och män, och kan alltså inte bara förklaras av klimakterieförändringar hos kvinnor.

Så påverkas kroppen

I den första vågen av åldrande, runt 44 års ålder, sker förändringar bland annat i molekyler kopplade till hjärt- och kärlsjukdomar, rapporterar Svenska Yle. Även vår förmåga att omsätta koffein, alkohol och fetter påverkas.

I den andra vågen, alltså i tidiga 60-årsåldern, sker förändringar kopplade till bland annat immunförsvaret, njurarna och omsättningen av kolhydrater, rapporterar kanalen.

Foto: Huy Phan

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 03

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen