Oväntat besked om svenska resenärer – “En förunderlig förmåga”

2024 06 16

En ny undersökning pekar ut två saker som inte riktigt går ihop gällande svenska resenärer.

På senare år har bland annat Greta Thunberg-ledda rörelser för att rädda klimatet vuxit sig mycket stora.

Svenskarnas klimatmedvetenhet har debatterats hett och åtgärder för att minska på utsläppen och skydda klimatet har diskuterats kraftigt på allt från sociala medier till politiska toppmöten.

Nu visar en ny undersökning två saker om svenskarnas förhållningssätt till klimatpåverkan som inte går ihop.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

Oväntat besked

Insight Intelligence har mätt svenskarnas inställning till klimatfrågan.

I deras nya undersökning framgår att sex av tio svenskar är oroliga över klimatförändringarna, och att andelen som känner sig uppgivna om situationen har ökat från 18 till 31 procent från år 2019 till idag.

Samtidigt avtar viljan att göra uppoffringar för klimatets skull, däribland att flyga mindre.

“En förunderlig förmåga”

23 procent av svenskarna uppger att de är villiga att semestra mer hållbart och flyga mindre.

– Så fort frågorna om offervilja villkoras på minsta sätt i undersökningar så sjunker beredvilligheten med en gång, säger Sverker Carlsson Jagers, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till SvD.

– Vi har en förunderlig förmåga att glömma och förtränga.

Inte bara i Sverige

Det är dock inte bara i Sverige som intresset för att lämna hemmet och resa runt håller sig starkt.

En ny rapport från FN visar att turismen väntas öka världen över, och World Travel and Tourism Council förutspår ett rekordår för den internationella turismen i år.

– Tillgänglig data visar att flera destinationer, inklusive både stora, etablerade destinationer samt små och framväxande destinationer, rapporterar tvåsiffrig tillväxt i internationella ankomster 2023 jämfört med 2019.

– Fyra delregioner överträffade sina ankomstnivåer för 2019: Södra Medelhavsområdet, Karibien, Centralamerika och Nordafrika.

Stark återhämtning

Den globala turismen har gjort en stark återhämtning sedan pandemins effekter.

– De senaste uppgifterna från UNWTO understryker turismens motståndskraft och snabba återhämtning, med siffror som förväntas före pandemin i slutet av 2024, säger UNWTO:s generalsekreterare Zurab Pololikashvili.

– Återhämtningen har redan en betydande inverkan på ekonomier, jobb, tillväxt och möjligheter för samhällen överallt.

Foto: SAS Group

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen