Det konstaterar forskare vid Lunds universitet efter att ha genomfört en helt ny epidemiologisk studie på området som undersökt sambandet mellan tatueringar och lymfkörtelcancer.

– Efter att ha tagit höjd för andra faktorer som kan påverka sambandet, exempelvis rökning och ålder, visar vår forskning risken att drabbas av lymfom var 21 procent högre bland de som var tatuerade, säger Christel Nielsen, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, som är en av huvudförfattarna till studien, i en kommentar.

– Man ska ha komma ihåg att lymfom är en ovanlig sjukdom och att våra resultat gäller på gruppnivå, inte individnivå. Resultaten behöver nu verifieras och undersökas vidare i andra studier och sådan forskning pågår.

Oväntade fyndet: storleken spelar ingen roll

Den nya studien har överraskat forskarna.

Bland annat har man tvingats förkasta hypotesen att storleken på tatueringen skulle vara av betydelse för risken att drabbas av sjukdom. Till exempel att en helkroppstatuering skulle vara förenat med större risk än en “liten fjäril på axeln”.

Oväntat nog saknade det betydelse, konstaterar Lunds universitet.

– Vad det beror på vet vi ännu inte. Men man kan spekulera i att en tatuering, oberoende av storlek, startar en låggradig inflammation i kroppen, som i sin tur kan trigga cancer. Bilden är alltså mer komplex än vad vi initialt trodde, säger Christel Nielsen.

Var femte person tatuerad

Svenska folket är ett av de mest tatuerade i hela världen. Var femte person i Sverige är tatuerad och många skaffar sin tatuering redan i ung ålder och exponeras därför för tatueringsfärg och dess kemikalier i kroppen större delen av livet.

Trots det finns det mycket kvar att lära för forskarna om de långsiktiga hälsoeffekterna. Forskarna ska nu fortsätta undersöka om det går att hitta samband mellan tatueringar och cancer som drabbar andra organ i kroppen. Även eventuella kopplingar till andra inflammatoriska sjukdomar ska undersökas.

– Vi vet sedan tidigare att när tatueringsfärgen kommer in i huden, tolkar kroppen detta som något främmande som inte ska vara där och immunförsvaret triggas. En stor del av färgen transporteras bort från huden, till framför allt lymfkörtlarna där den lagras in, säger Christel Nielsen.

Så gjordes studien:

• Totalt omfattade hela studien ­­11 905 personer. Av dessa hade 2 938 personer haft lymfom då de var mellan 20 och 60 år. 
• I lymfomgruppen var det 1 398 personer som besvarade forskarnas enkät och 21 procent av dem var tatuerade (289 personer)
• I kontrollgruppen utan lymfomdiagnos var det 4 193 personer som besvarade enkäten och 18 procent av dem var tatuerade (735 personer).

Källa: Lunds universitet

Foto: L. Lenzi

Text: Redaktionen