Oväntat förslag om att vabba stöds av många

2024 10 14

Många vill utöka rätten att vabba på ett oväntat sätt.

Att ”vabba”, alltså att vara hemma med sjukt barn och få ersättning för det, är någonting som de flesta ser som en viktig möjlighet för att få familjepusslet att gå ihop.

Men vissa anser att man inte bara bör få vara hemma med sitt sjuka barn – utan också med sitt sjuka husdjur.

En ny undersökning visar att många stödjer förslaget – åtminstone bland djurägare, rapporterar SR.

”Moderna lösningar”

Den nya undersökningen har gjorts av Ipsos på uppdrag av Hedvig Djurförsäkring.

Den visar att 60 procent av svenska djurägare anser att man borde få ”vabba” för sjuka husdjur. 1000 svenska djurägare har tillfrågats i undersökningen. Ingen som inte är djurägare har dock tillfrågats.

Från Hedvigs Djurförsäkring menar man att företag kan bli bättre arbetsgivare genom att hjälpa djurägare att få vardagen att gå ihop.

– Vi tror att det skulle gynna företag att ha lite mer moderna lösningar i sin företagspolicy, som möjliggör för folk att ha ett lite mer flexibelt liv så att livspusslet går ihop, säger Fia Ramström, skadechef för Hedvigs Djurförsäkring, till radiokanalen.

VAH – vård av husdjur

Vissa anser på allvar att man ska ha rätt till VAH – vård av sjukt husdjur. Det har bland annat motionerats om det förslaget hos fackförbundet Vision, rapporterade tidningen Vision 2021. Förslaget röstades dock ned.

Idag finns det ingen rättighet, i vare sig lag eller kollektivavtal, om att få ”vabba” med sitt sjuka husdjur, enligt fackförbundet.

Men på Hedvig Djurförsäkring framhåller man ändå att många djurägare behöver ha utökade möjligheter att ta hand om sina djur.

– Det är inte bara för att djuret blir sjukt, utan också för att vardagen ska funka när man har en hund, säger Fia Ramström.

Lika viktigt som barn

75 procent av de tillfrågade i undersökningen anser att det är lika viktigt att ta hand om ett sjukt husdjur som att ta hand om ett sjukt barn.

– De värderas nästan lika högt som barn, kan man säga, enligt den här undersökningen. Så det påverkar ju familjen lika mycket, man vill såklart ge hunden lika mycket vård och omvårdnad som behövs när den är sjuk, säger Fia Ramström till radiokanalen.

Många har dock kritiserat djurägares tendens att på olika sätt vilja ha samhällets stöd för att kunna ta hand om sina husdjur.

– Vabba med hunden, låta hemtjänsten ta hand om katten och ha med husdjuret i skyddsrummet. Det låter kanske bra. Men i praktiken innebär det att djurlösa tvingas bekosta djurägares fritidsintressen, skrev ledarskribenten Susanne Nyström i DN 2022.

Foto: P van Eijk

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen