OVÄNTAT: Iranska vapen ges till Ukraina

2023 10 04

Ukraina kommer att få stora leveranser av vapen – från den fientliga diktaturen Iran.

Men islamistiska Iran – som tillsammans med Belarus är ett av de två länder som ger störst aktivt stöd till Rysslands brutala krig mot Ukraina – står inte bakom vapenleveransen.

Tack vare USA

Detta uppger nu CNN i en exklusiv rapportering.

Att leveranserna trots islamistdiktaturens motvilja ändå kan genomföras beror på operationer genomförda av USA.

– USA har redan överfört mer än en miljon paket beslagtagna iranska ammunitionspaket till Ukrainas Väpnade Styrkor, avslöjar USA:s Central Command för CNN.

Kan hjälpa Ukraina

Utöver ammunitionen kommer USA även att sända betydande mängder iranska vapen till Ukraina.

– Det kan hjälpa Ukraina att hantera en del av den kritiska brist som råder hos Ukrainas militär som inväntar mer pengar och utrustning från USA och dess allierade.

Det framhåller amerikanska myndighetskällor.

I Jemen

Den oväntade överföringen av iranska vapen sker efter att islamistdiktaturen fått stora mängder vapen beslagtagna av USA:s flotta.

Beslagen skall ha gjorts i det krigshärjade landet Jemen.

– Regeringen erhöll ägandeskap av ammunitionen den 23 juli 2023 genom justitiedepartementets civila beslagtagande gentemot Irans Islamiska Revolutionsgarde, uppger USA:s Central Command.

Inte som diktatorn tänkt sig

Iran bröt mot FN:s Säkerhetsråds resolution 2215 när de försökte skicka vapnen till houtisidan i Jemenkriget.

Beslaget skedde i december 2022.

Och nu kommer de iranska vapnen att använda i krig trots allt – men inte alls på det sätt som Irans diktator hade tänkt sig.

Övervägt länge

Regeringen Biden har länge övervägt hur man på ett lagenligt sätt ska kunna sända vapnen från Mellanöstern till Ukraina och nu är uppdraget klart.

– Det senaste året har USA:s Flotta beslagtagit tusentals iranska gevär och mer än en miljon paket ammunition från fartyg som Iran använder för att smuggla vapen till houtisidan i Jemen, uppger CNN.

– Detta är inte en lösning på allt som Ukrainas militär behöver.

– Men det utgör i alla fall kritiskt stöd.

Det säger Jonathan Lord vid Mellanösternprogrammet för säkerhet vid Center for a New American Security.

Foto: STNGR LCC

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen