OVÄNTAT: Iranska vapen ges till Ukraina

2023 10 04

Ukraina kommer att få stora leveranser av vapen – från den fientliga diktaturen Iran.

Men islamistiska Iran – som tillsammans med Belarus är ett av de två länder som ger störst aktivt stöd till Rysslands brutala krig mot Ukraina – står inte bakom vapenleveransen.

Tack vare USA

Detta uppger nu CNN i en exklusiv rapportering.

Att leveranserna trots islamistdiktaturens motvilja ändå kan genomföras beror på operationer genomförda av USA.

– USA har redan överfört mer än en miljon paket beslagtagna iranska ammunitionspaket till Ukrainas Väpnade Styrkor, avslöjar USA:s Central Command för CNN.

Kan hjälpa Ukraina

Utöver ammunitionen kommer USA även att sända betydande mängder iranska vapen till Ukraina.

– Det kan hjälpa Ukraina att hantera en del av den kritiska brist som råder hos Ukrainas militär som inväntar mer pengar och utrustning från USA och dess allierade.

Det framhåller amerikanska myndighetskällor.

I Jemen

Den oväntade överföringen av iranska vapen sker efter att islamistdiktaturen fått stora mängder vapen beslagtagna av USA:s flotta.

Beslagen skall ha gjorts i det krigshärjade landet Jemen.

– Regeringen erhöll ägandeskap av ammunitionen den 23 juli 2023 genom justitiedepartementets civila beslagtagande gentemot Irans Islamiska Revolutionsgarde, uppger USA:s Central Command.

Inte som diktatorn tänkt sig

Iran bröt mot FN:s Säkerhetsråds resolution 2215 när de försökte skicka vapnen till houtisidan i Jemenkriget.

Beslaget skedde i december 2022.

Och nu kommer de iranska vapnen att använda i krig trots allt – men inte alls på det sätt som Irans diktator hade tänkt sig.

Övervägt länge

Regeringen Biden har länge övervägt hur man på ett lagenligt sätt ska kunna sända vapnen från Mellanöstern till Ukraina och nu är uppdraget klart.

– Det senaste året har USA:s Flotta beslagtagit tusentals iranska gevär och mer än en miljon paket ammunition från fartyg som Iran använder för att smuggla vapen till houtisidan i Jemen, uppger CNN.

– Detta är inte en lösning på allt som Ukrainas militär behöver.

– Men det utgör i alla fall kritiskt stöd.

Det säger Jonathan Lord vid Mellanösternprogrammet för säkerhet vid Center for a New American Security.

Foto: STNGR LCC

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen