OVÄNTAT: SD och Centern överens om hela åtta förslag

2022 01 31

Allianspartierna och Sverigedemokraterna har enats om åtta förslag som har utformats för att göra det svårare att befinna sig illegalt i Sverige.

I förra veckan introducerade Moderaterna tio förslag för att bekämpa skuggsamhället. Enligt Moderaterna är det idag många som stannar kvar i Sverige trots att de fått avslag på sin asylansökan.

Enade om åtta förslag

Åtta av Moderaternas förslag får nu stöd från resten av partierna inklusive Centern och Sverigedemokraterna och läggs fram som ett utskottsinitiativ uppger SVT.

Sekretess avskaffas

Ett av dessa åtta förslag handlar om att avskaffa sekretessen mellan myndigheter vilket kommer göra det enklare för myndigheter att dela relevant information med varandra.

C och SD överens

Att Centerpartiet och SD är överens handlar om att regeringen gör för lite, säger Jonny Cato, migrationspolitisk talesperson för Centerpartiet till SVT Nyheter.

– Det finns en rad olika frågor som jag tycker att regeringen behöver återkomma till, bland annat hur vi kan få till ett bättre återvändande. Och det är beklagligt att inte regeringen prioriterar de frågorna.

Men S tycker annorlunda

Socialdemokraterna konstaterar att de har lagt fram många förslag på området. Bland annat en utredning om sekretess mellan myndigheter.

Regeringen är positiv

Anders Ygeman, migrations- och integrationsminister, säger att regeringen är positiv till flera av förslagen.

– Jag välkomnar om det finns en bred uppslutning i riksdagen för att stärka informationsutbytet.

De åtta förslag som partierna har enats om:

◾Nya verktyg för att övervaka personer med utvisningsbeslut

Exempelvis om en rörelserestriktion – till exempel genom krav på anmälan flera gånger om dagen eller att inställa sig på boendet under vissa klockslag. Även elektronisk övervakning, till exempel genom elektronisk fotboja.

◾Slopad sekretess mellan myndigheterna

Berörda myndigheter ska alltid kunna dela relevant information med varandra. Det kommer underlätta myndigheternas arbete med att bekämpa skuggsamhället.

◾Stopp för bidrag till personer som befinner sig illegalt i Sverige

Inför ett förbud för kommuner att ge ekonomiskt stöd till personer som vistas i Sverige utan tillstånd.

◾Förlängd preskriptionstid för av- och utvisningsbeslut

I nuläget preskriberas ett beslut om avvisning och utvisning efter fyra år. Den bör vara betydligt längre.

◾ Fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer

Sverige behöver fler avtal med länder där de förbinder sig till att ta emot sina egna medborgare.

◾En ny informationsplikt mellan myndigheterna

Kommuner och andra myndigheter ska ha en plikt att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de påträffar en person utan tillstånd.

◾DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring

DNA-analys ska användas som huvudregel när någon ansöker om uppehållstillstånd och åberopar biologiskt släktskap.

◾Anmälningsplikt för asylsökande

En asylsökande ska vara skyldig att vara tillgänglig för Migrationsverket. Den som inte följer sin anmälningsplikt ska förlora sin rätt till dagpenning och boendeersättning.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen