GASLÄCKAN: Överraskande beskedet – blockerar utredning

2022 10 14

Den planerade utredningen av Nord Stream-läckorna skulle genomföras av ett antal länder, men nu nobbas planerna.

Sverige skulle tillsammans med Danmark och Tyskland upprätta en gemensam utredning av läckorna på Nord Stream 1 och 2.

Nu kommer uppgifter om att Sverige meddelat att man inte vill ha en gemensam utredning och hoppar av gruppen, enligt Reuters.

Av säkerhetsskäl

Anledningen till avhoppet är att Sverige bedömer att landet av säkerhetsskäl inte kan dela med sig av undersökningen till andra länder. 

Även Danmark hoppade av den gemensamma utredningen och nu återstår för varje land att fortsätta med sin egen utredning, uppger Spiegel.

Rysk insyn

Den ryska regeringen krävde i oktober att såväl ryska myndigheter som gasjätten Gazprom ska få insyn i utredningen om läckorna.

Någonting som nekades av Magdalena Andersson (S) som fått medhåll av flera europeiska toppnamn.

Tyskland färdiga med undersökningen

Den federala polisen i Tyskland har färdigställt sin utredning av händelserna och lämnat över sina resultat, uppger en talesperson för inrikesministern. 

Ryssland skyller läckorna på väst medan europeiska länder uppger att det handlar om sabotage, utan att förtydliga vilket land som är skyldigt.

Riktad attack

Gasläckan på ledningen till Nord Stream 2 utanför Bornholm upptäcktes först den 26 september genom ett plötsligt tryckfall, och några timmar senare föll även trycket på Nord Stream 1. 

Internationell uppmärksamhet riktades mot händelserna och den tyska regeringen var snabba med att förklara det med att det skulle handla om en riktad attack. 

“Europas energisäkerhet hotat”

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kommenterade sedan händelsen och hävdade att Europas energisäkerhet hotats efter sabotaget.

– Den här situationen har aldrig skådats tidigare. Kritisk infrastruktur skadades som ett resultat av incidenten, sade han enligt den ryska statliga nyhetsbyrån RIA.

Foto: Kustbevakningen

Text: Redaktionen


25 sep 26

USA säger ja – jubel i Ukraina

2026 09 25

Ukraina har länge vädjat om att USA:s president Donald Trump ska ge landet tillstånd att tillverka robotar till luftvärnsystemet Patriot.

Ett sådant beslut har beskrivits som avgörande för Ukrainas framtida försvarsförmåga mot luftattacker.

Nu uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Trump gett klartecken.

– Vid vårt senaste möte underströk president Trump att han nu har fattat ett slutgiltigt beslut. Ukraina kommer att få licenser för att tillverka Patriotrobotar, säger Zelelenskyj enligt AP.

Efter gårdagens glädjebesked

Beskedet kommer kort efter att Ukraina fått grönt ljus för en ny leverans av Patriotrobotar.

Under torsdagen bekräftade Zelenskyj att Ukraina snart kommer att få de eftertraktade robotarna. Han uppgav inte vilket land som kommer att leverera dem.

– Det är ett viktigt beslut, ett mycket viktigt sådant. Vi har uppnått ett mål, sade Zelenskyj enligt ukrainska medier.

Samtal med Trump

De efterlängtade beskeden når Ukraina efter att Zelenskyj och Trump träffats i samband med öppnandet av FN:s generalförsamling i New York.

De två ledarna uppges ha diskuterat Ukrainas akuta behov av fler Patriotrobotar inför vintern.

President Zelenskyj har tidigare framhållit att Ukraina behöver fem procent av de Patriotrobotar som USA har i lager för att ”ta sig igenom vintern”.

Läs mer: 65 procent av hushållen gör likadant – kan bli dyrt 

FAKTA: Luftvärnssystemet Patriot

- Patriot, eller Luftvärnssystem 103 som är den svenska benämningen, innehåller världens mest avancerade luftvärnsrobotar.

- Det består av radarstationer som söker efter och följer fientliga plan och robotar, stridsledningscentraler, fordon och lavetter samt robotar.

- Det är utrustat med en datalänk som gör att flygplan, fartyg och markfordon kan dela på taktiska bilder och kartor med väldigt liten fördröjning.

- Man kan också skicka textmeddelanden, bildinformation och tala över två olika röstkanaler.

Källa: Försvarsmakten

Läs också: PENSIONSBESKED: Flera tusenlappar mer i månaden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


24 sep 26

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som kör dieselbil

2026 09 25

Dieselpriset har stigit kraftigt runt om i Europa till följd av kriget mellan USA och Iran.

Störningar av trafiken genom Hormuzsundet har bidragit till att priserna ökat markant vid pump.

Nu blir det ännu dyrare.

Det uppger energiekonomen Claes Hemberg i en krönika hos Transportnytt.

Han hänvisar dels till situationen i Mellanöstern, dels till omfattande nedstängningar av raffinaderier i Europa efter prognoser om en kraftigt minskad efterfrågan på diesel.

”Även i Sverige”

Hemberg konstaterar att Europa inte längre är självförsörjande på diesel, utan är beroende av leveranser från ”konfliktdrabbade producenter och mellanhänder”.

På grund av blockeringarna i Hormuzsundet och Röda havet transporteras dieseln nu med tankfartyg runt den afrikanska kontinenten.  

– Det innebär att enorma mängder diesel hela tiden befinner sig till sjöss, vilket gör leveranskedjan extremt sårbar för minsta lilla störning. Med andra ord kan vi räkna med fortsatt dyra och ännu dyrare dieselpriser även i Sverige under hela 2027, skriver Hemberg.

Sverige befinner sig visserligen i ett bättre läge än många andra europeiska länder, eftersom norsk olja används till svensk bensin och diesel.

Trots det bedömer Hemberg att dieselpriset kommer att stiga kraftigt i Sverige.

– Våra priser åker ändå med upp i en ny europeisk olje- och dieselfrossa.

Läs mer: Bokningarna rusar – Ryanair sätter in ny direktlinje

Tillfälliga sänkningar försvinner

Bränslepriserna i Sverige beräknas stiga redan nästa vecka.  

Torsdagen den 1 oktober löper den första av regeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel ut. Det innebär att skatten höjs med motsvarande cirka en krona litern för bensin och 40 öre per liter för diesel.

Två månader senare, den 1 december, löper den andra tillfälliga skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med cirka tre kronor per liter.

Läs också: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen