GASLÄCKAN: Överraskande beskedet – blockerar utredning

2022 10 14

Den planerade utredningen av Nord Stream-läckorna skulle genomföras av ett antal länder, men nu nobbas planerna.

Sverige skulle tillsammans med Danmark och Tyskland upprätta en gemensam utredning av läckorna på Nord Stream 1 och 2.

Nu kommer uppgifter om att Sverige meddelat att man inte vill ha en gemensam utredning och hoppar av gruppen, enligt Reuters.

Av säkerhetsskäl

Anledningen till avhoppet är att Sverige bedömer att landet av säkerhetsskäl inte kan dela med sig av undersökningen till andra länder.

Även Danmark hoppade av den gemensamma utredningen och nu återstår för varje land att fortsätta med sin egen utredning, uppger Spiegel.

Rysk insyn

Den ryska regeringen krävde i oktober att såväl ryska myndigheter som gasjätten Gazprom ska få insyn i utredningen om läckorna.

Någonting som nekades av Magdalena Andersson (S) som fått medhåll av flera europeiska toppnamn.

Tyskland färdiga med undersökningen

Den federala polisen i Tyskland har färdigställt sin utredning av händelserna och lämnat över sina resultat, uppger en talesperson för inrikesministern.

Ryssland skyller läckorna på väst medan europeiska länder uppger att det handlar om sabotage, utan att förtydliga vilket land som är skyldigt.

Riktad attack

Gasläckan på ledningen till Nord Stream 2 utanför Bornholm upptäcktes först den 26 september genom ett plötsligt tryckfall, och några timmar senare föll även trycket på Nord Stream 1.

Internationell uppmärksamhet riktades mot händelserna och den tyska regeringen var snabba med att förklara det med att det skulle handla om en riktad attack.

“Europas energisäkerhet hotat”

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kommenterade sedan händelsen och hävdade att Europas energisäkerhet hotats efter sabotaget.

– Den här situationen har aldrig skådats tidigare. Kritisk infrastruktur skadades som ett resultat av incidenten, sade han enligt den ryska statliga nyhetsbyrån RIA.

Foto: Kustbevakningen

Text: Redaktionen

JUST NU: Nytt körkort införs – men inte för bilar

2025 12 04

Från och med den 1 januari skärps reglerna för en omstridd farkost.

Det handlar om drönare, som blivit allt populärare i Sverige.

Vid årsskiftet blir det straffbart att flyga farkosterna utan ett så kallat drönarkort. Den som använder drönare utan giltig licens riskerar böter på mellan 30–150 dagsböter.

I de allvarligaste fallen kan straffet bli fängelse i upp till sex månader.

– Det är många som ska samsas i vårt gemensamma luftrum. Där behöver vi förhålla oss till trafikregler – precis som på vägen eller till sjöss. Det är viktigt att vi alla bidrar till att behålla säkerheten när trafiken i luftrummet ökar, säger Karl-Axel Edén, flyginspektör på Transportstyrelsen.

Flera incidenter

Beslutet fattas under en känslig tid. Transportstyrelsen har noterat en kraftig ökning av antalet inrapporterade händelser med drönare. Det handlar bland annat om att drönare flyger för nära flygplatser och folksamlingar, i restriktionsområden eller på för hög höjd.

– De flesta som flyger drönare är noga med att följa regler och flyger på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Men i de fall man bryter mot reglerna kan det få allvarliga konsekvenser, både för säkerheten och för andra människors trygghet, säger Karl-Axel Edén.

– Bättre kunskap hos drönarpiloter bidrar till att öka säkerheten i luften. Genom att fler tar drönarkort får också fler den kunskap som krävs för att flyga tryggt och lagligt, tillägger han.

LÄS MER: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Har mer än fördubblats

Antalet säkerhetsincidenter kopplat till drönarflygningar har mer än fördubblats sedan 2020.

I synnerhet har antalet drönare i närheten av flygplatser ökat kraftigt.

Under årets första sex månader har 35 händelser rapporterats, uppger SVT med hänvisning till statistik från Transportstyrelsen.

LÄS OCKSÅ: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland hotar med nytt krig

2025 12 04

JEU-kommissionen föreslår att ryska frysta tillgångar ska användas som säkerhet i nya miljardlån till Ukraina.

De ryska statstillgångarna som finns frysta i Europa kan således för första gången användas för att stödja Ukraina.

Nu går Kreml i taket.

Rysslands ex-president Dmitrij Medvedev varnar för att beslutet kommer att leda till krig.

Om EU använder de frysta ryska tillgångarna kommer Kreml betrakta det som en handling som rättfärdigar ett krig, uppger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

– Om det galna EU försöker stjäla ryska tillgångar som frysts i Belgien under täckmantel av ett så kallat "kompensationslån", kan Ryssland mycket väl komma att betrakta åtgärden som en casus belli, med alla följder det kan få för Bryssel och enskilda EU-länder, säger han enligt Reuters.

Känt uttryck

Casus belli är latin och betyder bokstavligen ”anledning till krig” eller ”krigsorsak”.

Begreppet används för att beskriva en händelse eller handling som rättfärdigar ett krig.

LÄS MER: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Putin: Vi är redo för krig

Medvedevs utspel kommer kort efter att Rysslands diktator Vladimir Putin sagt att hans land är redo för krig mot EU-länderna.

– Vi planerar inte att gå i krig med Europa, jag har sagt det hundra gånger. Men om Europa plötsligt vill slåss mot oss och startar, är vi redo redan nu. Det kan inte råda något tvivel om det, sade den ryske ledaren på tisdagskvällen.

Enligt Putin står Europa i vägen för ett fredsavtal i Ukraina, som han menar att Ryssland och USA är nära att komma överens om.

– Om Europa plötsligt vill starta ett krig med oss och gör det, då skulle en situation mycket snabbt kunna uppstå där vi inte har någon att förhandla med, hävdar diktatorn.

LÄS OCKSÅ: F16-plan har kraschat

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen