Överviktiga får nej av vården – ”grät och var helt förstörd”

2024 10 03

Över hälften av Sveriges befolkning (52 procent) lider av övervikt eller obesitas (kraftig övervikt).

Sjukvården har inte anpassat sig efter situationen.

Det anser Riksförbundet Obesitas Sverige som larmar om en problematisk utveckling inom vården. Enligt förbundet har det blivit allt vanligare att överviktiga personer nekas vård eftersom det saknas anpassad utrustning på kliniker.

En som drabbats är en kvinna i Örnsköldsvik som Sveriges Radio har intervjuat.

Hon berättar att hon nekats tandvård hos två kliniker på grund av hennes vikt.

– Jag satt och grät. Jag var helt förstörd, säger kvinnan till radion.

Kvinnan blev först nekad tandvård hos en klinik som ringde upp henne och meddelade att hon väger för mycket för deras tandläkarstolar.

– Jag blev ganska knäckt, säger kvinnan till radion.

Nekades igen

Efter beskedet testade kvinnan att boka en ny tid hos en annan klinik.

Hon möttes av samma svar, vilket gjort henne upprörd och ledsen.

– Har jag inte rätt till tandvård bara för att jag är i den här situationen? Är jag mindre värd än någon annan? frågar sig kvinnan.

”Helt oacceptabelt”

Jenny Vinglid, generalsekreterare för Riksförbundet Hälsa oberoende av storlek (HOBS), anser att diskrimineringen av personer med obesitas är utbredd inom vården.

– När det gäller barn är vården alldeles otillräcklig. Vissa regioner har för få eller inget obesitasteam för barn. Det händer att barn som vill ha behandling för obesitas nekas vård eftersom den inte finns, sade hon till tidningen Medicinsk Vetenskap 2022.

Vinglid kallar utvecklingen för ”helt oacceptabelt”.

– Det kan inte förstås på annat sätt än att beslutsfattare som fördelar resurser i vården saknar grundläggande kunskaper. Vi träffar både politiker och vårdpersonal som inte vet att obesitas är en komplex och kronisk sjukdom.  

Foto: AllGo (personerna på bilden har ingenting med innehållet i artikeln att göra)

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 29

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen

“Superskepp” upptäckt i Öresund – “aldrig sett förut”

2025 12 29

En 600 år gammal hemlighet i Öresund har avslöjats.

Ett medeltida “superskepp” har hittats utanför Köpenhamn.

På 13 meters djup i Öresund har arkeologer upptäckt ett 28 meter långt skepp som dateras till omkring år 1410. 

Skeppsfyndet beskrivs som "sensationellt" och gjordes i Svælget mellan Amager och Saltholm. 

Enligt forskarna handlar det om världens största kogge som hittills har upptäckts.

– Fyndet är en milstolpe för maritim arkeologi. Det är den största koggen vi känner till, och det ger oss en unik möjlighet att förstå både konstruktionen och livet ombord på medeltidens största handelsfartyg, säger marinarkeologen Otto Uldum, i ett uttalande.

"Aldrig sett detta förut"

Enligt arkeologerna bedöms skeppet, som var en av den tidens mest avancerade skeppstyper, ha kunnat bära 300 ton.

Men skeppet är inte bara den största koggen som någonsin upptäckts. Den är också “exceptionellt välbevarad". Förklaringen är att sanden bevarat fartyget på ett sätt som aldrig tidigare skådats.

– Det är ganska unikt att vi har så många delar av fartygets rigg. Vi har aldrig sett detta förut, och det ger oss en verklig möjlighet att säga något helt nytt om hur koggerna var utrustade för segling, säger Otto Uldum.

Lasten ett mysterium

Skeppet har fått namnet Svælget 2, döpt efter sin fyndplats. Det som dock förbryllar forskarna är vad skeppet kan ha burit. Inga spår av lasten har nämligen hittas, enbart föremål som kan kopplas till utrustning eller besättningens tillhörigheter.

– Vi har inte funnit några spår av lasten. Det finns ingenting i de många fynden som inte kan förklaras av besättningens personliga tillhörigheter eller fartygets utrustning.

– Det finns inga spår som tyder på krig eller konflikt i det här skeppet. Inga alls, säger Otto Uldum.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Fakta om  Svælget 2

  • Skeppstyp: Kogge
  • Datering: ca 1410
  • Längd: ca 28 meter
  • Bredd: ca 9 meter
  • Höjd: ca 6 meter
  • Byggplats: Nederländerna (skeppstimmer även från Polen)
  • Lastkapacitet: ca 300 ton
  • Funnen vid: Øresund i Svælget
  • Bevarade detaljer: Styrbords sida från köl till reling, riggdetaljer med 16 jungfrur, galär, spår av kastanjer
  • Personliga tillhörigheter: Bronskrukor och keramik, skor, kammar, rosenkranspärlor, målade träskålar
  • Spår av proviant: Tunnspön, ben från fisk och däggdjur

Källa: Vikingeskibsmuseet

LÄS MER: Trocadero i helt ny smak – slås ihop med annan svensk klassiker

Foto:

Text: Redaktionen