Överviktiga får nej av vården – ”grät och var helt förstörd”

2024 10 03

Över hälften av Sveriges befolkning (52 procent) lider av övervikt eller obesitas (kraftig övervikt).

Sjukvården har inte anpassat sig efter situationen.

Det anser Riksförbundet Obesitas Sverige som larmar om en problematisk utveckling inom vården. Enligt förbundet har det blivit allt vanligare att överviktiga personer nekas vård eftersom det saknas anpassad utrustning på kliniker.

En som drabbats är en kvinna i Örnsköldsvik som Sveriges Radio har intervjuat.

Hon berättar att hon nekats tandvård hos två kliniker på grund av hennes vikt.

– Jag satt och grät. Jag var helt förstörd, säger kvinnan till radion.

Kvinnan blev först nekad tandvård hos en klinik som ringde upp henne och meddelade att hon väger för mycket för deras tandläkarstolar.

– Jag blev ganska knäckt, säger kvinnan till radion.

Nekades igen

Efter beskedet testade kvinnan att boka en ny tid hos en annan klinik.

Hon möttes av samma svar, vilket gjort henne upprörd och ledsen.

– Har jag inte rätt till tandvård bara för att jag är i den här situationen? Är jag mindre värd än någon annan? frågar sig kvinnan.

”Helt oacceptabelt”

Jenny Vinglid, generalsekreterare för Riksförbundet Hälsa oberoende av storlek (HOBS), anser att diskrimineringen av personer med obesitas är utbredd inom vården.

– När det gäller barn är vården alldeles otillräcklig. Vissa regioner har för få eller inget obesitasteam för barn. Det händer att barn som vill ha behandling för obesitas nekas vård eftersom den inte finns, sade hon till tidningen Medicinsk Vetenskap 2022.

Vinglid kallar utvecklingen för ”helt oacceptabelt”.

– Det kan inte förstås på annat sätt än att beslutsfattare som fördelar resurser i vården saknar grundläggande kunskaper. Vi träffar både politiker och vårdpersonal som inte vet att obesitas är en komplex och kronisk sjukdom.  

Foto: AllGo (personerna på bilden har ingenting med innehållet i artikeln att göra)

Text: Redaktionen


29nov2025

JUST NU: Släpp inte in dem – Svenska kyrkan går ut med skarp uppmaning

2025 11 29

Svenska kyrkan går ut med en uppmaning till alla sina församlingar.

Församlingarna uppmanas att inte välkomna en grupp med nunnor, som är på besök i Sverige.

Nunnorna är hemmahörande i ett kloster i Belarus huvudstad Minsk.

Svenska kyrkan menar att de samarbetar med den ryska staten, och tar därför avstånd från deras arbete.

– De stödjer den ryska regimen indirekt och vi vill inte medverka det, säger Svenska kyrkans chef för civil beredskap, Lisa-Gun Bernerstedt, till SR.

Var på besök förra veckan

Redan i förra veckan var nunnorna från Minsk på besök i Tibble kyrka i Täby.

Där sålde de hantverksprodukter.

Syftet med försäljningen är att samla inte pengar till behövande och äldre, framhåller klostret och förnekar att man på något sätt stödjer den ryska regimen, rapporterar radiokanalen.

Men Svenska kyrkan tror inte på den versionen.

– Det vi inte vill är att de ska få den här plattformen. Man söker sig ofta till sammanhang som vi inte vill att den ryska regimen ska ha tillgång till på något sätt, säger Lisa-Gun Bernerstedt.

Ryska kyrkor i Sverige

Ryssland är känt för att utföra olika former av spionage och hybridkrigsföring i Europa, så också i Sverige.

Den senaste tiden har exempelvis en rysk-ortodox kyrka, som byggts nära Västerås flygplats, väckt stor uppståndelse.

Anledningen är kyrkans nära band till den ryska staten.

Kommunstyrelsen vill att regeringen ska ta över fastigheten och tvinga församlingen att flytta.

– Säkerhetsläget är ett annat och det finns militära ändamål som måste skyddas, säger Staffan Jansson (S) som är ordförande i kommunstyrelsen i Västerås, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Fakta Svenska kyrkan

- Svenska kyrkan har drygt 5,4 miljoner medlemmar.

- Kyrkan är indelad i 13 stift.

- I stiften finns 1 271 församlingar i Sverige och 26 församlingar utomlands.

- Svenska kyrkan har 3 400 invigda kyrkor, varav 2 951 var skyddade enligt kulturmiljölagen. 

- Act Svenska kyrkan är Svenska kyrkans internationella bistånds- och utvecklingsverksamhet.

- Tillsammans med andra arbetar Act Svenska kyrkan långsiktigt mot fattigdom, förtryck och orättvisor och agerar snabbt vid katastrofer.

Källa: Svenska kyrkan

LÄS MER: Ukraina vägrar – beskedet till Trump och Putin

Foto: Å. Paulsson Svenska kyrkan

Text: Redaktionen


29nov2025

Nya pengar till svenska pensionärer – från 1 januari

2025 11 29

Regeringen har fattat beslut om nya möjligheter riktade till svenskar över 65 år.

Inför 2026 genomför regeringen en rad förändringar och höstbudgetens nyheter ska träda i kraft.

Nu kommer också beskedet att ett ekonomiskt tak som är riktat mot äldre slopas vid årsskiftet.

– Från och med den 1 januari 2026 tas det särskilda taket bort för hur mycket pengar ur Allmänna arvsfonden som får gå till verksamheter till förmån för äldre. Det innebär att äldre kan ta del av fondens resurser på samma villkor som övriga målgrupper, uppger regeringen.

”Skapar jämlikhet”

Det var först 2021 som möjligheten att ansöka om stöd från Allmänna arvsfonden till projekt för äldre öppnades upp.

Äldre syftar i detta fall på personer över 65 år.

Men sedan dess har det funnits ett tak för hur mycket ersättning som kan beviljas just sådana projekt.

Högst en tiondel av de utbetalade medlen från fonden får i dagsläget gå till verksamhet för äldre.

Från och med 1 januari 2026 ändras reglerna.

– Stödet ur arvsfonden till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stödet för andra målgrupper, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Genom lagändringen skapas en jämlikhet mellan målgrupperna, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att genomföra verksamhet till förmån för äldre.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Fakta Allmänna arvsfonden

- Medel ur Allmänna arvsfonden används för att finansiera ideella projekt till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

- Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.

- Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

- De första arven som fonden tog emot kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare.

- Till en början fördelades pengarna ur fonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar.

- För 2024 uppgick beloppet beslutat stöd till 956 miljoner kronor.

Källa: Allmänna arvsfonden

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen