Överviktiga får nej av vården – ”grät och var helt förstörd”

2024 10 03

Över hälften av Sveriges befolkning (52 procent) lider av övervikt eller obesitas (kraftig övervikt).

Sjukvården har inte anpassat sig efter situationen.

Det anser Riksförbundet Obesitas Sverige som larmar om en problematisk utveckling inom vården. Enligt förbundet har det blivit allt vanligare att överviktiga personer nekas vård eftersom det saknas anpassad utrustning på kliniker.

En som drabbats är en kvinna i Örnsköldsvik som Sveriges Radio har intervjuat.

Hon berättar att hon nekats tandvård hos två kliniker på grund av hennes vikt.

– Jag satt och grät. Jag var helt förstörd, säger kvinnan till radion.

Kvinnan blev först nekad tandvård hos en klinik som ringde upp henne och meddelade att hon väger för mycket för deras tandläkarstolar.

– Jag blev ganska knäckt, säger kvinnan till radion.

Nekades igen

Efter beskedet testade kvinnan att boka en ny tid hos en annan klinik.

Hon möttes av samma svar, vilket gjort henne upprörd och ledsen.

– Har jag inte rätt till tandvård bara för att jag är i den här situationen? Är jag mindre värd än någon annan? frågar sig kvinnan.

”Helt oacceptabelt”

Jenny Vinglid, generalsekreterare för Riksförbundet Hälsa oberoende av storlek (HOBS), anser att diskrimineringen av personer med obesitas är utbredd inom vården.

– När det gäller barn är vården alldeles otillräcklig. Vissa regioner har för få eller inget obesitasteam för barn. Det händer att barn som vill ha behandling för obesitas nekas vård eftersom den inte finns, sade hon till tidningen Medicinsk Vetenskap 2022.

Vinglid kallar utvecklingen för ”helt oacceptabelt”.

– Det kan inte förstås på annat sätt än att beslutsfattare som fördelar resurser i vården saknar grundläggande kunskaper. Vi träffar både politiker och vårdpersonal som inte vet att obesitas är en komplex och kronisk sjukdom.  

Foto: AllGo (personerna på bilden har ingenting med innehållet i artikeln att göra)

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen