Överviktiga får nej av vården – ”grät och var helt förstörd”

2024 10 03

Över hälften av Sveriges befolkning (52 procent) lider av övervikt eller obesitas (kraftig övervikt).

Sjukvården har inte anpassat sig efter situationen.

Det anser Riksförbundet Obesitas Sverige som larmar om en problematisk utveckling inom vården. Enligt förbundet har det blivit allt vanligare att överviktiga personer nekas vård eftersom det saknas anpassad utrustning på kliniker.

En som drabbats är en kvinna i Örnsköldsvik som Sveriges Radio har intervjuat.

Hon berättar att hon nekats tandvård hos två kliniker på grund av hennes vikt.

– Jag satt och grät. Jag var helt förstörd, säger kvinnan till radion.

Kvinnan blev först nekad tandvård hos en klinik som ringde upp henne och meddelade att hon väger för mycket för deras tandläkarstolar.

– Jag blev ganska knäckt, säger kvinnan till radion.

Nekades igen

Efter beskedet testade kvinnan att boka en ny tid hos en annan klinik.

Hon möttes av samma svar, vilket gjort henne upprörd och ledsen.

– Har jag inte rätt till tandvård bara för att jag är i den här situationen? Är jag mindre värd än någon annan? frågar sig kvinnan.

”Helt oacceptabelt”

Jenny Vinglid, generalsekreterare för Riksförbundet Hälsa oberoende av storlek (HOBS), anser att diskrimineringen av personer med obesitas är utbredd inom vården.

– När det gäller barn är vården alldeles otillräcklig. Vissa regioner har för få eller inget obesitasteam för barn. Det händer att barn som vill ha behandling för obesitas nekas vård eftersom den inte finns, sade hon till tidningen Medicinsk Vetenskap 2022.

Vinglid kallar utvecklingen för ”helt oacceptabelt”.

– Det kan inte förstås på annat sätt än att beslutsfattare som fördelar resurser i vården saknar grundläggande kunskaper. Vi träffar både politiker och vårdpersonal som inte vet att obesitas är en komplex och kronisk sjukdom.  

Foto: AllGo (personerna på bilden har ingenting med innehållet i artikeln att göra)

Text: Redaktionen


08mars26

KRAFTIG ÖKNING: Avgift höjs för hushållen

2026 03 09

En redan hög avgift kan höjas kraftigt.

Rekordmånga har framfört klagomål om elnätsbolagen till Energimarknadsinspektionen (Ei) den senaste tiden.

Detta till följd av att elnätsavgifterna har höjts.

Men nu varnar experter för att nya, kraftiga höjningar kan vänta.

”Kraftiga höjningar”

Många svenskar fick höjda elnätsavgifter vid årsskiften.

Men avgifterna kan höjas ytterligare, säger experter till DN.

Elnätsbolagen får ta ut totalt 326 miljarder kronor mellan 2024 och 2027, men hittills har de tagit ut mindre än vad som är tillåtet.

Det betyder att det finns utrymme för ytterligare höjningar av avgiften framöver. 2024 tog man exempelvis bara ut 70 miljarder trots att det fanns utrymme för 100.

– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, till tidningen.

De större bolagen brukar utnyttja nästan hela utrymmet, vilket talar för ytterligare höjningar.

LÄS OCKSÅ: "Fruktansvärt att se" - rysk vansinnesattack fångad på film

Bolagen försvarar sig

Även Sveriges Allmännytta gör bedömningen att elnätsavgifterna kommer att höjas ytterligare.

– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Energimarknadsinspektionen har fått rekordmånga frågor och klagomål om elnätsbolagen.

Men bolagen själva har försvarat sig och menar att de höjda avgifterna är nödvändiga.

Bolagen menar att de måste höja avgifterna för att finansiera infrastruktursatsningar, har Expressen rapporterat.

– Avgiftshöjningen går oavkortat till förbättring och utveckling av elnätet i våra elnätsområden och kommer alla kunder och hela samhället till godo, har Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer kommenterat till tidningen.

Vattenfalls elnätsavgifter höjdes med i genomsnitt 14 procent den 1 januari, vilket har väckt ilska hos kunder.

– Vi förstår att många tycker att det är tufft med höga elräkningar i början av året. Även om elpriserna brukar vara högre under vintern, så har januari och början av februari i år blivit dyrare än på flera år, medger Fischer, som dock menar att höjningarna är nödvändiga.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Gränsen nådd för Erdogan – skickar stridsflygplan

2026 03 08

Svallvågorna från Irankriget har nått Cypern.

Den europeiska önationen har varit måltavla för en rad iranska drönar- och robotattacker sedan USA:s och Israels inledande attacker mot Iran för en vecka sedan.

Hotet från Iran har fått flera europeiska länder att agera.

Bland annat har Grekland, Frankrike och Storbritannien flyttat militär utrustning i riktning mot Cypern.

Nu uppges ytterligare ett land agera.

Turkiet, som kontrollerar den norra delen av Cypern, överväger att skicka flera F-16-stridsflygplan till ön.

– Utplacering av stridsflygplan är en av flera åtgärder som övervägs som svar på de ökade spänningarna, rapporterar den statliga tv-kanalen TRT Haber.

Sedan tidigare har Grekland stationerat fyra F-16-flygplan på Cypern.

Högsta beredskap

Iran uppges bland annat ha avfyrat drönare mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern.

Attacken inträffade under krigets första dagar. Efter incidenten har Storbritannien satt sin militära personal i högsta beredskap.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, sade en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet i samband med händelsen.

LÄS MER: ”Fruktansvärt att se” – rysk vansinnesattack fångad på film 

Regeringsbyggnad brinner

Samtidigt fortsätter attackerna att rasa i Mellanöstern.

I ett inlägg på X uppger den israeliska militären att de genomfört en våg av attacker mot den internationella flygplatsen Mehrabad i den iranska huvudstaden Teheran. Flera iranska stridsflygplan uppges ha förstörts.

Iran har också genomfört storskaliga angrepp. Flera länder har attackerats – bland annat Kuwait, Saudiarabien och Bahrain.

I Kuwait står en regeringsbyggnad i brand, rapporterar CNN. Byggnaden på cirka 22 våningar uppges ha träffats i en drönarattack.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland – ”kommer bemötas kraftfullt”

Foto: Nato resp President of Turkey Office

Text: Redaktionen