Pandemilagen är borta – ändå växer oron för en ny smittovåg

2022 04 01

I dag finns den inte längre. Pandemilagen är borta och covid-19 klassas inte längre som samhällsfarligt i Sverige.

Ändå växer oron för att smittan återigen kan öka drastiskt. Vaccinexperten Farshid Jalalvand poängterar att det är nödvändigt för Sverige att ha en ordentlig beredskap inför en ökad smittspridning.

Kan hända igen

– Under omikronvågen, när många inte blev allvarligt sjuka, var stora delar av samhället ändå lamslaget under en lång period eftersom många var hemma med sjukdomen. Det kan hända igen mot vintern när vår immunitet avtagit, och det kan komma en ytterligare smittsam variant, säger han till DN.

Forskaren inom mikrobiologi framhäver att viruset fortfarande finns kvar i samhället och att det kan ske en stor ökning av antalet fall till hösten och vintern.

Måste ha en plan

Han föreslår att Sverige måste planera i förväg inför ett sådant scenario.

– Vi borde ha någon form av plan om lika många skulle insjukna och behöva stanna hemma. Dessutom borde vi hjälpa den globala vaccinationskampanjen så att platser som inte har vaccinerat sin befolkning får göra det. Det finns samband med att de nya varianterna uppstår på platser med låg vaccinationstäckning. Ju fler som är skyddade i hela världen, desto lägre risk för ny variant, säger han till DN.

Stor vaccinationstäckning

I Sverige har nästan 85 procent av befolkningen tagit minst två doser av vaccinet mot covid-19. Antalet vaccinerade med tre doser beräknas vara drygt 63 procent, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. 

– Även om vaccinationstäckningen generellt är hög i befolkningen, så är det fortfarande över en miljon personer över 12 år som inte har vaccinerat sig. För att minska risken för nya vågor i smittspridningen och att människor ska drabbas av allvarliga konsekvenser till följd av covid-19 så behöver fler tacka ja till erbjudandet om vaccination, säger Folkhälsomyndighetens biträdande avdelningschef Sara Byfors, i ett uttalande.  

Ny variant sprider sig

I länder med en mindre vaccinationstäckning har det rapporterats om en ny variant av viruset, som uppges vara ännu smittsammare än tidigare varianter.

Den nya varianten, BA.2, står för 86 procent av samtliga fall av covid-19 i världen, enligt Världshälsoorganisationen WHO.

Stänger ner igen

Ökad smittspridning har fått flera länder i Asien att återigen stänga ner samhällen.

I mitten av mars rapporterade Sydkorea om rekordmånga dödsfall av covid-19 i landet.

Tidigare i veckan bestämde sig kinesiska myndigheter för att införa en nedstängning i mångmiljonstaden Shanghai med anledning av en ökad smittspridning.

Foto: M. Majnun resp Farshid Jalalvand

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen