Pandemilagen är borta – ändå växer oron för en ny smittovåg

2022 04 01

I dag finns den inte längre. Pandemilagen är borta och covid-19 klassas inte längre som samhällsfarligt i Sverige.

Ändå växer oron för att smittan återigen kan öka drastiskt. Vaccinexperten Farshid Jalalvand poängterar att det är nödvändigt för Sverige att ha en ordentlig beredskap inför en ökad smittspridning.

Kan hända igen

– Under omikronvågen, när många inte blev allvarligt sjuka, var stora delar av samhället ändå lamslaget under en lång period eftersom många var hemma med sjukdomen. Det kan hända igen mot vintern när vår immunitet avtagit, och det kan komma en ytterligare smittsam variant, säger han till DN.

Forskaren inom mikrobiologi framhäver att viruset fortfarande finns kvar i samhället och att det kan ske en stor ökning av antalet fall till hösten och vintern.

Måste ha en plan

Han föreslår att Sverige måste planera i förväg inför ett sådant scenario.

– Vi borde ha någon form av plan om lika många skulle insjukna och behöva stanna hemma. Dessutom borde vi hjälpa den globala vaccinationskampanjen så att platser som inte har vaccinerat sin befolkning får göra det. Det finns samband med att de nya varianterna uppstår på platser med låg vaccinationstäckning. Ju fler som är skyddade i hela världen, desto lägre risk för ny variant, säger han till DN.

Stor vaccinationstäckning

I Sverige har nästan 85 procent av befolkningen tagit minst två doser av vaccinet mot covid-19. Antalet vaccinerade med tre doser beräknas vara drygt 63 procent, enligt Folkhälsomyndighetens statistik.

– Även om vaccinationstäckningen generellt är hög i befolkningen, så är det fortfarande över en miljon personer över 12 år som inte har vaccinerat sig. För att minska risken för nya vågor i smittspridningen och att människor ska drabbas av allvarliga konsekvenser till följd av covid-19 så behöver fler tacka ja till erbjudandet om vaccination, säger Folkhälsomyndighetens biträdande avdelningschef Sara Byfors, i ett uttalande.

Ny variant sprider sig

I länder med en mindre vaccinationstäckning har det rapporterats om en ny variant av viruset, som uppges vara ännu smittsammare än tidigare varianter.

Den nya varianten, BA.2, står för 86 procent av samtliga fall av covid-19 i världen, enligt Världshälsoorganisationen WHO.

Stänger ner igen

Ökad smittspridning har fått flera länder i Asien att återigen stänga ner samhällen.

I mitten av mars rapporterade Sydkorea om rekordmånga dödsfall av covid-19 i landet.

Tidigare i veckan bestämde sig kinesiska myndigheter för att införa en nedstängning i mångmiljonstaden Shanghai med anledning av en ökad smittspridning.

Foto: M. Majnun resp Farshid Jalalvand

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen