Pandemilagen är borta – ändå växer oron för en ny smittovåg

2022 04 01

I dag finns den inte längre. Pandemilagen är borta och covid-19 klassas inte längre som samhällsfarligt i Sverige.

Ändå växer oron för att smittan återigen kan öka drastiskt. Vaccinexperten Farshid Jalalvand poängterar att det är nödvändigt för Sverige att ha en ordentlig beredskap inför en ökad smittspridning.

Kan hända igen

– Under omikronvågen, när många inte blev allvarligt sjuka, var stora delar av samhället ändå lamslaget under en lång period eftersom många var hemma med sjukdomen. Det kan hända igen mot vintern när vår immunitet avtagit, och det kan komma en ytterligare smittsam variant, säger han till DN.

Forskaren inom mikrobiologi framhäver att viruset fortfarande finns kvar i samhället och att det kan ske en stor ökning av antalet fall till hösten och vintern.

Måste ha en plan

Han föreslår att Sverige måste planera i förväg inför ett sådant scenario.

– Vi borde ha någon form av plan om lika många skulle insjukna och behöva stanna hemma. Dessutom borde vi hjälpa den globala vaccinationskampanjen så att platser som inte har vaccinerat sin befolkning får göra det. Det finns samband med att de nya varianterna uppstår på platser med låg vaccinationstäckning. Ju fler som är skyddade i hela världen, desto lägre risk för ny variant, säger han till DN.

Stor vaccinationstäckning

I Sverige har nästan 85 procent av befolkningen tagit minst två doser av vaccinet mot covid-19. Antalet vaccinerade med tre doser beräknas vara drygt 63 procent, enligt Folkhälsomyndighetens statistik.

– Även om vaccinationstäckningen generellt är hög i befolkningen, så är det fortfarande över en miljon personer över 12 år som inte har vaccinerat sig. För att minska risken för nya vågor i smittspridningen och att människor ska drabbas av allvarliga konsekvenser till följd av covid-19 så behöver fler tacka ja till erbjudandet om vaccination, säger Folkhälsomyndighetens biträdande avdelningschef Sara Byfors, i ett uttalande.

Ny variant sprider sig

I länder med en mindre vaccinationstäckning har det rapporterats om en ny variant av viruset, som uppges vara ännu smittsammare än tidigare varianter.

Den nya varianten, BA.2, står för 86 procent av samtliga fall av covid-19 i världen, enligt Världshälsoorganisationen WHO.

Stänger ner igen

Ökad smittspridning har fått flera länder i Asien att återigen stänga ner samhällen.

I mitten av mars rapporterade Sydkorea om rekordmånga dödsfall av covid-19 i landet.

Tidigare i veckan bestämde sig kinesiska myndigheter för att införa en nedstängning i mångmiljonstaden Shanghai med anledning av en ökad smittspridning.

Foto: M. Majnun resp Farshid Jalalvand

Text: Redaktionen

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen