Pandemin är inte över – Fjärde dos till alla äldre från nästa vecka

2022 02 14

Tre olika grupper inklusive alla över 80 år rekommenderas nu att ta en fjärde dos mot coronaviruset.

Folkhälsomyndigheten går nu ut med nya rekommendationer avseende vaccinet.

Fortsatt stor smittspridning

Även om restriktionerna tagits bort så är smittspridningen fortsatt på en hög nivå och statsepidemiolog Anders Tegnell förklarar att det är viktigt att en del personer nu tar dos 4 för att skydda sig mot coronaviruset. Mer än 16 500 dödsoffer har redan registrerats i Sverige med covid-19.

Dos 4 stärker skyddet

– En påfyllnadsdos stärker skyddet. Därför bedömer vi att personer som är 80 år och äldre har nytta av en andra påfyllnadsdos, säger Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten.

Pfizer och Moderna

Som påfyllnadsdos rekommenderas för närvarande hel dos av vaccinet Comirnaty från Pfizer/Biontech eller en halv dos av vaccinet Spikevax från Moderna.

Tre grupper aktuella nu

Följande tre grupper rekommenderas att ta dos 4 inom kort:

◾Personer som är 80 år och äldre

◾Personer med hemtjänst eller hemsjukvård

◾Personer som bor på särskilt boende (SÄBO)

Från och med vecka 8

Dos 4, som även kallas för den andra påfyllnadsdosen, bör ges tidigast fyra månader efter dos tre, det vill säga fyra månader efter den första påfyllnadsdosen. Vaccinationsarbetet inleds från och med vecka 8 i regionerna, det vill säga med start måndag 21 februari.

Antalet fall ökar på SÄBO

– Smittspridningen av covid-19 är fortfarande intensiv i Sverige. Ett ökande antal fall har rapporterats de senaste veckorna också bland personer i grupper som har ökad risk för allvarlig sjukdom, som boende på SÄBO, framhåller Folkhälsomyndigheten i en ny text på sin webbsida idag.

Äldre särskilt drabbade

– Risken att drabbas av allvarlig sjukdom ökar med stigande ålder. Vaccin skyddar mot sjukdom, allvarlig sjukdom och död i covid-19, och därför rekommenderar nu Folkhälsomyndigheten att de som löper störst risk för allvarlig sjukdom erbjuds en andra påfyllnadsdos, skriver Folkhälsomyndigheten.

Relativt kortvarig skyddseffekt

– Vi befinner oss i en smitta som är rätt kraftfull och pågår fortfarande. och de här grupperna vet vi sedan tidigare har störst risk att drabbas allvarligt utav den här infektionen. Vi vet också att vaccinerna hittills haft en relativt kortvarig skyddseffekt, säger Sören Andersson, enhetschef vid Folkhälsomyndighetens vaccinprogram till SR.

Dos 4 bra enligt studier

Internationella studier visar att det är fördelaktigt att ta dos fyra för att skydda sig mot covid-19.

– Den börjar avta någonstans efter 3-4 månader och nu har den tiden gått. Vi har lite indikationer bland annat från studier internationellt att man kan ha nytta av en fjärde dos speciellt i de här åldersgrupperna, säger Sören Andersson.

De flesta äldre

Från nästa vecka ska regionerna kunna erbjuda en fjärde dos för alla där det gått 4 månader sedan tredje dosen rapporterar SR och en majoritet av de äldre är aktuella för den fjärde dosen redan nu.

Förhoppningen är att det ska ge minskad risk för dödsfall och sjukhusinläggningar.

Fler doser väntar

Fler doser senare under året väntas.

– Ja det får vi nog räkna med. Som det sett ut här under de senaste två åren vi fått en ökad smittspridning till vintersäsongen. Och det stämmer ju med hur det ser ut med andra virus. Vi får nog vara beredda på att det kan vara ett aktuellt scenario, säger Sören Andersson till SR.

Foto: Folkhälsomyndigheten YY

Text: Redaktionen


Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen


Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen