Pandemin är inte över – Fjärde dos till alla äldre från nästa vecka

2022 02 14

Tre olika grupper inklusive alla över 80 år rekommenderas nu att ta en fjärde dos mot coronaviruset.

Folkhälsomyndigheten går nu ut med nya rekommendationer avseende vaccinet.

Fortsatt stor smittspridning

Även om restriktionerna tagits bort så är smittspridningen fortsatt på en hög nivå och statsepidemiolog Anders Tegnell förklarar att det är viktigt att en del personer nu tar dos 4 för att skydda sig mot coronaviruset. Mer än 16 500 dödsoffer har redan registrerats i Sverige med covid-19.

Dos 4 stärker skyddet

– En påfyllnadsdos stärker skyddet. Därför bedömer vi att personer som är 80 år och äldre har nytta av en andra påfyllnadsdos, säger Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten.

Pfizer och Moderna

Som påfyllnadsdos rekommenderas för närvarande hel dos av vaccinet Comirnaty från Pfizer/Biontech eller en halv dos av vaccinet Spikevax från Moderna.

Tre grupper aktuella nu

Följande tre grupper rekommenderas att ta dos 4 inom kort:

◾Personer som är 80 år och äldre

◾Personer med hemtjänst eller hemsjukvård

◾Personer som bor på särskilt boende (SÄBO)

Från och med vecka 8

Dos 4, som även kallas för den andra påfyllnadsdosen, bör ges tidigast fyra månader efter dos tre, det vill säga fyra månader efter den första påfyllnadsdosen. Vaccinationsarbetet inleds från och med vecka 8 i regionerna, det vill säga med start måndag 21 februari.

Antalet fall ökar på SÄBO

– Smittspridningen av covid-19 är fortfarande intensiv i Sverige. Ett ökande antal fall har rapporterats de senaste veckorna också bland personer i grupper som har ökad risk för allvarlig sjukdom, som boende på SÄBO, framhåller Folkhälsomyndigheten i en ny text på sin webbsida idag.

Äldre särskilt drabbade

– Risken att drabbas av allvarlig sjukdom ökar med stigande ålder. Vaccin skyddar mot sjukdom, allvarlig sjukdom och död i covid-19, och därför rekommenderar nu Folkhälsomyndigheten att de som löper störst risk för allvarlig sjukdom erbjuds en andra påfyllnadsdos, skriver Folkhälsomyndigheten.

Relativt kortvarig skyddseffekt

– Vi befinner oss i en smitta som är rätt kraftfull och pågår fortfarande. och de här grupperna vet vi sedan tidigare har störst risk att drabbas allvarligt utav den här infektionen. Vi vet också att vaccinerna hittills haft en relativt kortvarig skyddseffekt, säger Sören Andersson, enhetschef vid Folkhälsomyndighetens vaccinprogram till SR.

Dos 4 bra enligt studier

Internationella studier visar att det är fördelaktigt att ta dos fyra för att skydda sig mot covid-19.

– Den börjar avta någonstans efter 3-4 månader och nu har den tiden gått. Vi har lite indikationer bland annat från studier internationellt att man kan ha nytta av en fjärde dos speciellt i de här åldersgrupperna, säger Sören Andersson.

De flesta äldre

Från nästa vecka ska regionerna kunna erbjuda en fjärde dos för alla där det gått 4 månader sedan tredje dosen rapporterar SR och en majoritet av de äldre är aktuella för den fjärde dosen redan nu.

Förhoppningen är att det ska ge minskad risk för dödsfall och sjukhusinläggningar.

Fler doser väntar

Fler doser senare under året väntas.

– Ja det får vi nog räkna med. Som det sett ut här under de senaste två åren vi fått en ökad smittspridning till vintersäsongen. Och det stämmer ju med hur det ser ut med andra virus. Vi får nog vara beredda på att det kan vara ett aktuellt scenario, säger Sören Andersson till SR.

Foto: Folkhälsomyndigheten YY

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen


29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen