Pandemin är inte över – Fjärde dos till alla äldre från nästa vecka

2022 02 14

Tre olika grupper inklusive alla över 80 år rekommenderas nu att ta en fjärde dos mot coronaviruset.

Folkhälsomyndigheten går nu ut med nya rekommendationer avseende vaccinet.

Fortsatt stor smittspridning

Även om restriktionerna tagits bort så är smittspridningen fortsatt på en hög nivå och statsepidemiolog Anders Tegnell förklarar att det är viktigt att en del personer nu tar dos 4 för att skydda sig mot coronaviruset. Mer än 16 500 dödsoffer har redan registrerats i Sverige med covid-19.

Dos 4 stärker skyddet

– En påfyllnadsdos stärker skyddet. Därför bedömer vi att personer som är 80 år och äldre har nytta av en andra påfyllnadsdos, säger Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten.

Pfizer och Moderna

Som påfyllnadsdos rekommenderas för närvarande hel dos av vaccinet Comirnaty från Pfizer/Biontech eller en halv dos av vaccinet Spikevax från Moderna.

Tre grupper aktuella nu

Följande tre grupper rekommenderas att ta dos 4 inom kort:

◾Personer som är 80 år och äldre

◾Personer med hemtjänst eller hemsjukvård

◾Personer som bor på särskilt boende (SÄBO)

Från och med vecka 8

Dos 4, som även kallas för den andra påfyllnadsdosen, bör ges tidigast fyra månader efter dos tre, det vill säga fyra månader efter den första påfyllnadsdosen. Vaccinationsarbetet inleds från och med vecka 8 i regionerna, det vill säga med start måndag 21 februari.

Antalet fall ökar på SÄBO

– Smittspridningen av covid-19 är fortfarande intensiv i Sverige. Ett ökande antal fall har rapporterats de senaste veckorna också bland personer i grupper som har ökad risk för allvarlig sjukdom, som boende på SÄBO, framhåller Folkhälsomyndigheten i en ny text på sin webbsida idag.

Äldre särskilt drabbade

– Risken att drabbas av allvarlig sjukdom ökar med stigande ålder. Vaccin skyddar mot sjukdom, allvarlig sjukdom och död i covid-19, och därför rekommenderar nu Folkhälsomyndigheten att de som löper störst risk för allvarlig sjukdom erbjuds en andra påfyllnadsdos, skriver Folkhälsomyndigheten.

Relativt kortvarig skyddseffekt

– Vi befinner oss i en smitta som är rätt kraftfull och pågår fortfarande. och de här grupperna vet vi sedan tidigare har störst risk att drabbas allvarligt utav den här infektionen. Vi vet också att vaccinerna hittills haft en relativt kortvarig skyddseffekt, säger Sören Andersson, enhetschef vid Folkhälsomyndighetens vaccinprogram till SR.

Dos 4 bra enligt studier

Internationella studier visar att det är fördelaktigt att ta dos fyra för att skydda sig mot covid-19.

– Den börjar avta någonstans efter 3-4 månader och nu har den tiden gått. Vi har lite indikationer bland annat från studier internationellt att man kan ha nytta av en fjärde dos speciellt i de här åldersgrupperna, säger Sören Andersson.

De flesta äldre

Från nästa vecka ska regionerna kunna erbjuda en fjärde dos för alla där det gått 4 månader sedan tredje dosen rapporterar SR och en majoritet av de äldre är aktuella för den fjärde dosen redan nu.

Förhoppningen är att det ska ge minskad risk för dödsfall och sjukhusinläggningar.

Fler doser väntar

Fler doser senare under året väntas.

– Ja det får vi nog räkna med. Som det sett ut här under de senaste två åren vi fått en ökad smittspridning till vintersäsongen. Och det stämmer ju med hur det ser ut med andra virus. Vi får nog vara beredda på att det kan vara ett aktuellt scenario, säger Sören Andersson till SR.

Foto: Folkhälsomyndigheten YY

Text: Redaktionen


04 aug 26

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen


4 augusti 2026

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen