Pandemin är inte över – Fjärde dos till alla äldre från nästa vecka

2022 02 14

Tre olika grupper inklusive alla över 80 år rekommenderas nu att ta en fjärde dos mot coronaviruset.

Folkhälsomyndigheten går nu ut med nya rekommendationer avseende vaccinet.

Fortsatt stor smittspridning

Även om restriktionerna tagits bort så är smittspridningen fortsatt på en hög nivå och statsepidemiolog Anders Tegnell förklarar att det är viktigt att en del personer nu tar dos 4 för att skydda sig mot coronaviruset. Mer än 16 500 dödsoffer har redan registrerats i Sverige med covid-19.

Dos 4 stärker skyddet

– En påfyllnadsdos stärker skyddet. Därför bedömer vi att personer som är 80 år och äldre har nytta av en andra påfyllnadsdos, säger Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten.

Pfizer och Moderna

Som påfyllnadsdos rekommenderas för närvarande hel dos av vaccinet Comirnaty från Pfizer/Biontech eller en halv dos av vaccinet Spikevax från Moderna.

Tre grupper aktuella nu

Följande tre grupper rekommenderas att ta dos 4 inom kort:

◾Personer som är 80 år och äldre

◾Personer med hemtjänst eller hemsjukvård

◾Personer som bor på särskilt boende (SÄBO)

Från och med vecka 8

Dos 4, som även kallas för den andra påfyllnadsdosen, bör ges tidigast fyra månader efter dos tre, det vill säga fyra månader efter den första påfyllnadsdosen. Vaccinationsarbetet inleds från och med vecka 8 i regionerna, det vill säga med start måndag 21 februari.

Antalet fall ökar på SÄBO

– Smittspridningen av covid-19 är fortfarande intensiv i Sverige. Ett ökande antal fall har rapporterats de senaste veckorna också bland personer i grupper som har ökad risk för allvarlig sjukdom, som boende på SÄBO, framhåller Folkhälsomyndigheten i en ny text på sin webbsida idag.

Äldre särskilt drabbade

– Risken att drabbas av allvarlig sjukdom ökar med stigande ålder. Vaccin skyddar mot sjukdom, allvarlig sjukdom och död i covid-19, och därför rekommenderar nu Folkhälsomyndigheten att de som löper störst risk för allvarlig sjukdom erbjuds en andra påfyllnadsdos, skriver Folkhälsomyndigheten.

Relativt kortvarig skyddseffekt

– Vi befinner oss i en smitta som är rätt kraftfull och pågår fortfarande. och de här grupperna vet vi sedan tidigare har störst risk att drabbas allvarligt utav den här infektionen. Vi vet också att vaccinerna hittills haft en relativt kortvarig skyddseffekt, säger Sören Andersson, enhetschef vid Folkhälsomyndighetens vaccinprogram till SR.

Dos 4 bra enligt studier

Internationella studier visar att det är fördelaktigt att ta dos fyra för att skydda sig mot covid-19.

– Den börjar avta någonstans efter 3-4 månader och nu har den tiden gått. Vi har lite indikationer bland annat från studier internationellt att man kan ha nytta av en fjärde dos speciellt i de här åldersgrupperna, säger Sören Andersson.

De flesta äldre

Från nästa vecka ska regionerna kunna erbjuda en fjärde dos för alla där det gått 4 månader sedan tredje dosen rapporterar SR och en majoritet av de äldre är aktuella för den fjärde dosen redan nu.

Förhoppningen är att det ska ge minskad risk för dödsfall och sjukhusinläggningar.

Fler doser väntar

Fler doser senare under året väntas.

– Ja det får vi nog räkna med. Som det sett ut här under de senaste två åren vi fått en ökad smittspridning till vintersäsongen. Och det stämmer ju med hur det ser ut med andra virus. Vi får nog vara beredda på att det kan vara ett aktuellt scenario, säger Sören Andersson till SR.

Foto: Folkhälsomyndigheten YY

Text: Redaktionen


14 maj 2026

Kundrusning till Icas nya satsning på lösgodis

2026 05 14

Ica tänker nytt när det kommer till lösgodis.

Ett nytt, färgstarkt upplägg för godisavdelningen testas nu på Ica Maxi.

Resultaten pekar redan uppåt i försäljningen, rapporterar Dagligvarunytt.

Ska locka kunder

Ica Maxi Arninge är först ut med att testa kedjans nya godiskoncept, där fokus ligger på att göra avdelningen mer visuell och inbjudande för kunder.

Med rosa godisnappar, karameller och tydlig avskärmning för avdelningen i härliga pastellfärger, blir godissektionen mer lockande och lättare att hitta vid för kunderna.

Butikens handlare, Andreas Paulsson, beskriver förändringen som främst estetisk.

Istället för att bygga om hela ytor handlar det om att addera färg, form och tydligare avgränsning för att skapa en mer attraktiv upplevelse för kunden.

LÄS MER: Bokningarna rusar – svenska folket har ny favoritstad

Försäljningen ökar

Efter bara ett par veckor i test har butiken redan sett tydliga effekter i sina nyckeltal.

– Om vi gör en uppskattning kan vi säga att försäljningsandelen för godis har ökat med 0,5 procentenheter, vilket är cirka 5 procent mer än ökningen för övriga butiken, säger Paulsson, till Dagligvarunytt.

Även om Ica Maxi Arninge är den första butiken som fått prova konceptet, hoppas Ica Maxi att fler butiker kan ta efter.

– De följer siffrorna nu, och om det fortsätter så här kommer de att rulla ut lösningen till fler, säger han.

Nya godisprodukter rullar in

Förutom att utseendet i butikerna ändras så har en hel del nyheter inom godisväg precis landat i Icas butiker.

Godisjätten Cloetta har lanserat flera nya produkter, något som Marcusoscarsson.se, nyligen rapporterat om.

Bland nyheterna finns att en succé från lösgodishyllan, Malaco Foamy Monkeys, nu paketeras om och lanseras i påse inom Malaco-sortimentet.

– Produkten blev snabbt en succé bland konsumenter som söker nya varianter av välkända smaker, och nu breddas tillgängligheten ytterligare när Foamy Monkeys även lanseras i påse inom Malaco‑sortimentet, uppgav Cloetta, vid lanseringen.

Samtidigt introduceras nya samarbeten, bland annat en mixpåse i samarbete med Trocadero med smaker som cola, jordgubb och Trocadero.

Även nya varianter inom Gott & Blandat lanseras, där Fruity Bites sticker ut som ett veganskt alternativ med fruktsmaker.

LÄS MER: Bolånekunder lurade av banker

Foto: V. Amano 

Text: Redaktionen


13 maj 26

Klassisk svensk tradition stoppas

2026 05 14

Köttbullar, sill och revbensspjäll är givna inslag på de flesta julbord i Sverige.

Men i Göteborg kommer köttalternativen stoppas.

Från och med 2026 kommer anställda i Göteborgs stad endast serveras vegetariska julbord. Det meddelar det rödgröna styret i staden, rapporterar GP.

Beslutet är en del av stadens miljö- och klimatmål.

– Om man tänker att man vill verka för Göteborgs stads övergripande mål då hoppas jag från vårt håll att man väljer ett vegetariskt alternativ. Det vi pratar om är ändå kost i tjänsten som i förlängningen blir gratis för medarbetaren, säger Marcus Rudholm, enhetschef på inköps- och upphandlingsförvaltningen, till GP.

Kritiken: ”Blev inte mätt

Det kommer gå att efterfråga kött- och fiskalternativ, men det blir upp till den som serverar julbordet att besluta om motiveringen betraktas som godtagbar eller inte, uppger tidningen.

Mattias Tykesson (M), andre vice ordförande i stadsfastighetsnämnden, riktar kritik mot beslutet.

Han uppger att endast vegansk mat har serverats vid andra evenemang i staden och att hans begäran om ”specialkost” har avslagits.

– Förra gången jag var med serverades vegansk lunch. Jag personligen tycker inte det är jättegott och framförallt så blev jag inte mätt på det, säger Tykesson till GP.

LÄS MER: Bokningarna rusar – svenska folket har ny favoritstad

FAKTA: Julbordet

- Att äta julbord är en tradition som följt oss ända sedan vikingatiden då uttrycket ”dricka jul” myntades. Under medeltiden kom det kristna julfirandet till Sverige, och i och med att det var en romersk-katolsk sed fastade man under advent. Det innebar ett förbud mot att äta kött, och middagen bestod i stället av lutfisk och gröt. Under dagen serverades ofta dopp i grytan mellan alla sysslor på gården och i hemmet. 

- Genom åren har det diskuterats vilka maträtter som ansetts höra till julbordet och en rad maträtter har tillkommit. Julskinka, kalvsylta och julkorv är exempel på rätter som förekommit längst på julbordet. Prinskorv, gravlax, rödkålssallad och sillar med olika smak dök upp senare och den nu så populära köttbullen hamnade inte på julbordet förrän 1970. 

- Dagens julbord består av rätter som dels har anknytning till medeltidens fasteregler, dels är förknippade med den traditionella slakten av julgrisen före jul och dels är en kvarleva från dåtidens konserveringsmetoder som till exempel inlagd sill.

Källa: Julbordsguiden

LÄS OCKSÅ: Trump säger nej: Kalldusch för Putin

Foto: P. Marco

Text: Redaktionen