Pandemin är inte över – Fjärde dos till alla äldre från nästa vecka

2022 02 14

Tre olika grupper inklusive alla över 80 år rekommenderas nu att ta en fjärde dos mot coronaviruset.

Folkhälsomyndigheten går nu ut med nya rekommendationer avseende vaccinet.

Fortsatt stor smittspridning

Även om restriktionerna tagits bort så är smittspridningen fortsatt på en hög nivå och statsepidemiolog Anders Tegnell förklarar att det är viktigt att en del personer nu tar dos 4 för att skydda sig mot coronaviruset. Mer än 16 500 dödsoffer har redan registrerats i Sverige med covid-19.

Dos 4 stärker skyddet

– En påfyllnadsdos stärker skyddet. Därför bedömer vi att personer som är 80 år och äldre har nytta av en andra påfyllnadsdos, säger Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten.

Pfizer och Moderna

Som påfyllnadsdos rekommenderas för närvarande hel dos av vaccinet Comirnaty från Pfizer/Biontech eller en halv dos av vaccinet Spikevax från Moderna.

Tre grupper aktuella nu

Följande tre grupper rekommenderas att ta dos 4 inom kort:

◾Personer som är 80 år och äldre

◾Personer med hemtjänst eller hemsjukvård

◾Personer som bor på särskilt boende (SÄBO)

Från och med vecka 8

Dos 4, som även kallas för den andra påfyllnadsdosen, bör ges tidigast fyra månader efter dos tre, det vill säga fyra månader efter den första påfyllnadsdosen. Vaccinationsarbetet inleds från och med vecka 8 i regionerna, det vill säga med start måndag 21 februari.

Antalet fall ökar på SÄBO

– Smittspridningen av covid-19 är fortfarande intensiv i Sverige. Ett ökande antal fall har rapporterats de senaste veckorna också bland personer i grupper som har ökad risk för allvarlig sjukdom, som boende på SÄBO, framhåller Folkhälsomyndigheten i en ny text på sin webbsida idag.

Äldre särskilt drabbade

– Risken att drabbas av allvarlig sjukdom ökar med stigande ålder. Vaccin skyddar mot sjukdom, allvarlig sjukdom och död i covid-19, och därför rekommenderar nu Folkhälsomyndigheten att de som löper störst risk för allvarlig sjukdom erbjuds en andra påfyllnadsdos, skriver Folkhälsomyndigheten.

Relativt kortvarig skyddseffekt

– Vi befinner oss i en smitta som är rätt kraftfull och pågår fortfarande. och de här grupperna vet vi sedan tidigare har störst risk att drabbas allvarligt utav den här infektionen. Vi vet också att vaccinerna hittills haft en relativt kortvarig skyddseffekt, säger Sören Andersson, enhetschef vid Folkhälsomyndighetens vaccinprogram till SR.

Dos 4 bra enligt studier

Internationella studier visar att det är fördelaktigt att ta dos fyra för att skydda sig mot covid-19.

– Den börjar avta någonstans efter 3-4 månader och nu har den tiden gått. Vi har lite indikationer bland annat från studier internationellt att man kan ha nytta av en fjärde dos speciellt i de här åldersgrupperna, säger Sören Andersson.

De flesta äldre

Från nästa vecka ska regionerna kunna erbjuda en fjärde dos för alla där det gått 4 månader sedan tredje dosen rapporterar SR och en majoritet av de äldre är aktuella för den fjärde dosen redan nu.

Förhoppningen är att det ska ge minskad risk för dödsfall och sjukhusinläggningar.

Fler doser väntar

Fler doser senare under året väntas.

– Ja det får vi nog räkna med. Som det sett ut här under de senaste två åren vi fått en ökad smittspridning till vintersäsongen. Och det stämmer ju med hur det ser ut med andra virus. Vi får nog vara beredda på att det kan vara ett aktuellt scenario, säger Sören Andersson till SR.

Foto: Folkhälsomyndigheten YY

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


7 juni 2026

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen