Pandemin är inte över – Fjärde dos till alla äldre från nästa vecka

2022 02 14

Tre olika grupper inklusive alla över 80 år rekommenderas nu att ta en fjärde dos mot coronaviruset.

Folkhälsomyndigheten går nu ut med nya rekommendationer avseende vaccinet.

Fortsatt stor smittspridning

Även om restriktionerna tagits bort så är smittspridningen fortsatt på en hög nivå och statsepidemiolog Anders Tegnell förklarar att det är viktigt att en del personer nu tar dos 4 för att skydda sig mot coronaviruset. Mer än 16 500 dödsoffer har redan registrerats i Sverige med covid-19.

Dos 4 stärker skyddet

– En påfyllnadsdos stärker skyddet. Därför bedömer vi att personer som är 80 år och äldre har nytta av en andra påfyllnadsdos, säger Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten.

Pfizer och Moderna

Som påfyllnadsdos rekommenderas för närvarande hel dos av vaccinet Comirnaty från Pfizer/Biontech eller en halv dos av vaccinet Spikevax från Moderna.

Tre grupper aktuella nu

Följande tre grupper rekommenderas att ta dos 4 inom kort:

◾Personer som är 80 år och äldre

◾Personer med hemtjänst eller hemsjukvård

◾Personer som bor på särskilt boende (SÄBO)

Från och med vecka 8

Dos 4, som även kallas för den andra påfyllnadsdosen, bör ges tidigast fyra månader efter dos tre, det vill säga fyra månader efter den första påfyllnadsdosen. Vaccinationsarbetet inleds från och med vecka 8 i regionerna, det vill säga med start måndag 21 februari.

Antalet fall ökar på SÄBO

– Smittspridningen av covid-19 är fortfarande intensiv i Sverige. Ett ökande antal fall har rapporterats de senaste veckorna också bland personer i grupper som har ökad risk för allvarlig sjukdom, som boende på SÄBO, framhåller Folkhälsomyndigheten i en ny text på sin webbsida idag.

Äldre särskilt drabbade

– Risken att drabbas av allvarlig sjukdom ökar med stigande ålder. Vaccin skyddar mot sjukdom, allvarlig sjukdom och död i covid-19, och därför rekommenderar nu Folkhälsomyndigheten att de som löper störst risk för allvarlig sjukdom erbjuds en andra påfyllnadsdos, skriver Folkhälsomyndigheten.

Relativt kortvarig skyddseffekt

– Vi befinner oss i en smitta som är rätt kraftfull och pågår fortfarande. och de här grupperna vet vi sedan tidigare har störst risk att drabbas allvarligt utav den här infektionen. Vi vet också att vaccinerna hittills haft en relativt kortvarig skyddseffekt, säger Sören Andersson, enhetschef vid Folkhälsomyndighetens vaccinprogram till SR.

Dos 4 bra enligt studier

Internationella studier visar att det är fördelaktigt att ta dos fyra för att skydda sig mot covid-19.

– Den börjar avta någonstans efter 3-4 månader och nu har den tiden gått. Vi har lite indikationer bland annat från studier internationellt att man kan ha nytta av en fjärde dos speciellt i de här åldersgrupperna, säger Sören Andersson.

De flesta äldre

Från nästa vecka ska regionerna kunna erbjuda en fjärde dos för alla där det gått 4 månader sedan tredje dosen rapporterar SR och en majoritet av de äldre är aktuella för den fjärde dosen redan nu.

Förhoppningen är att det ska ge minskad risk för dödsfall och sjukhusinläggningar.

Fler doser väntar

Fler doser senare under året väntas.

– Ja det får vi nog räkna med. Som det sett ut här under de senaste två åren vi fått en ökad smittspridning till vintersäsongen. Och det stämmer ju med hur det ser ut med andra virus. Vi får nog vara beredda på att det kan vara ett aktuellt scenario, säger Sören Andersson till SR.

Foto: Folkhälsomyndigheten YY

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen