PARTILEDARE: Putin visar återigen sitt rätta, aggressiva ansikte

2022 02 22

Annie Lööf (C) och Ebba Busch (KD) riktar skarp kritik mot Ryssland och kräver att Sverige agerar kraftfullt.

– Putin visar återigen sitt rätta, aggressiva ansikte, framhåller Annie Lööf.

Imperiebyggande

Centerledaren förfäras över över diktatorn Putins våldsamma agerande.

– Ryssland och Vladimir Putin tar nya, folkrättsvidriga steg i sitt imperiebyggande. De senaste månaderna har Ryssland kraftigt mobiliserat militära stridskrafter vid Ukrainas gräns. I Putins tal förvanskar han gravt historien och markerar med falsk historiebeskrivning att Ukraina inte har ”någon historia av att vara självständig stat”. Putin visar återigen sitt rätta, aggressiva ansikte, betonar Annie Lööf (C).

Bryter mot folkrätten

Hon dömer ut Putins erkännande av utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina.

– Det bryter mot folkrätten, ett lands suveränitet, territoriella integritet och respekt för en stats gränser, framhåller Annie Lööf (C).

Nationell samling i Sverige

Nu vill hon se ett samlat och kraftfullt agerande från Väst.

– Det krävs nu ett enigt, kraftfullt och samlat bemötande av EU och USA. Kraftfulla ekonomiska sanktioner är nödvändigt, och ansvaret för det som nu händer är Vladimir Putins. Rysslands farliga, aggressiva agerande kräver också mer av samarbete, samförstånd och nationell samling i Sverige.

– Med upptrappat, allvarligt säkerhetsläge i vårt närområde behöver vi samarbeta för landets bästa. Sverige måste ha beredskap för att kunna stödja Ukraina och den ukrainska befolkningen. Vi står enade med Ukraina, med deras rätt till självständighet och att få leva i frihet och trygghet, framför Annie Lööf (C) i sociala medier.

Allvarligaste sen kalla kriget

Kristdemokraternas ledare Ebba Busch (KD) delar Annie Lööfs oro.

– Vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan kalla krigets dagar. Ryssland kan snart vara på väg att invadera Ukraina eller vidta andra militärtekniska åtgärder, som man kallar det på ryskt maktspråk.

KD vill erbjuda Ukraina hjälp

Ebba Busch vill att Sverige erbjuder hjälp till Ukraina.

– För Sveriges del finns det flera saker som kan göras, betonar Ebba Busch som räknar upp fyra åtgärder.

Försvarsmakten, Försvarets materielverk och svensk försvarsindustri bör ges i uppdrag att ta fram en lista över materiel som kan avvaras och skickas till Ukraina.

Sverige bör, med hänvisning till säkerhetsläget, även kunna bistå Ukraina med defensiva vapen, sjukvårdsmaterial och/eller fältsjukhus.

Stärka den europeiska fredsfaciliteten (EPF).

Exportkreditgarantier och andra handelslättnader

Helhjärtat stöd

– Sverige behöver vara enade i det här allvarliga säkerhetspolitiska läget och Europa behöver helhjärtat uttrycka sitt stöd för Ukraina, poängterar Ebba Busch (KD).

Foto: Kristdemokraterna resp. Centern

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen