PARTILEDARE: Putin visar återigen sitt rätta, aggressiva ansikte

2022 02 22

Annie Lööf (C) och Ebba Busch (KD) riktar skarp kritik mot Ryssland och kräver att Sverige agerar kraftfullt.

– Putin visar återigen sitt rätta, aggressiva ansikte, framhåller Annie Lööf.

Imperiebyggande

Centerledaren förfäras över över diktatorn Putins våldsamma agerande.

– Ryssland och Vladimir Putin tar nya, folkrättsvidriga steg i sitt imperiebyggande. De senaste månaderna har Ryssland kraftigt mobiliserat militära stridskrafter vid Ukrainas gräns. I Putins tal förvanskar han gravt historien och markerar med falsk historiebeskrivning att Ukraina inte har ”någon historia av att vara självständig stat”. Putin visar återigen sitt rätta, aggressiva ansikte, betonar Annie Lööf (C).

Bryter mot folkrätten

Hon dömer ut Putins erkännande av utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina.

– Det bryter mot folkrätten, ett lands suveränitet, territoriella integritet och respekt för en stats gränser, framhåller Annie Lööf (C).

Nationell samling i Sverige

Nu vill hon se ett samlat och kraftfullt agerande från Väst.

– Det krävs nu ett enigt, kraftfullt och samlat bemötande av EU och USA. Kraftfulla ekonomiska sanktioner är nödvändigt, och ansvaret för det som nu händer är Vladimir Putins. Rysslands farliga, aggressiva agerande kräver också mer av samarbete, samförstånd och nationell samling i Sverige.

– Med upptrappat, allvarligt säkerhetsläge i vårt närområde behöver vi samarbeta för landets bästa. Sverige måste ha beredskap för att kunna stödja Ukraina och den ukrainska befolkningen. Vi står enade med Ukraina, med deras rätt till självständighet och att få leva i frihet och trygghet, framför Annie Lööf (C) i sociala medier.

Allvarligaste sen kalla kriget

Kristdemokraternas ledare Ebba Busch (KD) delar Annie Lööfs oro.

– Vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan kalla krigets dagar. Ryssland kan snart vara på väg att invadera Ukraina eller vidta andra militärtekniska åtgärder, som man kallar det på ryskt maktspråk.

KD vill erbjuda Ukraina hjälp

Ebba Busch vill att Sverige erbjuder hjälp till Ukraina.

– För Sveriges del finns det flera saker som kan göras, betonar Ebba Busch som räknar upp fyra åtgärder.

◾Försvarsmakten, Försvarets materielverk och svensk försvarsindustri bör ges i uppdrag att ta fram en lista över materiel som kan avvaras och skickas till Ukraina.

◾Sverige bör, med hänvisning till säkerhetsläget, även kunna bistå Ukraina med defensiva vapen, sjukvårdsmaterial och/eller fältsjukhus.

◾Stärka den europeiska fredsfaciliteten (EPF).

◾Exportkreditgarantier och andra handelslättnader

Helhjärtat stöd

– Sverige behöver vara enade i det här allvarliga säkerhetspolitiska läget och Europa behöver helhjärtat uttrycka sitt stöd för Ukraina, poängterar Ebba Busch (KD).

Foto: Kristdemokraterna resp. Centern

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen