PARTILEDARE: Putin visar återigen sitt rätta, aggressiva ansikte

2022 02 22

Annie Lööf (C) och Ebba Busch (KD) riktar skarp kritik mot Ryssland och kräver att Sverige agerar kraftfullt.

– Putin visar återigen sitt rätta, aggressiva ansikte, framhåller Annie Lööf.

Imperiebyggande

Centerledaren förfäras över över diktatorn Putins våldsamma agerande.

– Ryssland och Vladimir Putin tar nya, folkrättsvidriga steg i sitt imperiebyggande. De senaste månaderna har Ryssland kraftigt mobiliserat militära stridskrafter vid Ukrainas gräns. I Putins tal förvanskar han gravt historien och markerar med falsk historiebeskrivning att Ukraina inte har ”någon historia av att vara självständig stat”. Putin visar återigen sitt rätta, aggressiva ansikte, betonar Annie Lööf (C).

Bryter mot folkrätten

Hon dömer ut Putins erkännande av utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina.

– Det bryter mot folkrätten, ett lands suveränitet, territoriella integritet och respekt för en stats gränser, framhåller Annie Lööf (C).

Nationell samling i Sverige

Nu vill hon se ett samlat och kraftfullt agerande från Väst.

– Det krävs nu ett enigt, kraftfullt och samlat bemötande av EU och USA. Kraftfulla ekonomiska sanktioner är nödvändigt, och ansvaret för det som nu händer är Vladimir Putins. Rysslands farliga, aggressiva agerande kräver också mer av samarbete, samförstånd och nationell samling i Sverige.

– Med upptrappat, allvarligt säkerhetsläge i vårt närområde behöver vi samarbeta för landets bästa. Sverige måste ha beredskap för att kunna stödja Ukraina och den ukrainska befolkningen. Vi står enade med Ukraina, med deras rätt till självständighet och att få leva i frihet och trygghet, framför Annie Lööf (C) i sociala medier.

Allvarligaste sen kalla kriget

Kristdemokraternas ledare Ebba Busch (KD) delar Annie Lööfs oro.

– Vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan kalla krigets dagar. Ryssland kan snart vara på väg att invadera Ukraina eller vidta andra militärtekniska åtgärder, som man kallar det på ryskt maktspråk.

KD vill erbjuda Ukraina hjälp

Ebba Busch vill att Sverige erbjuder hjälp till Ukraina.

– För Sveriges del finns det flera saker som kan göras, betonar Ebba Busch som räknar upp fyra åtgärder.

Försvarsmakten, Försvarets materielverk och svensk försvarsindustri bör ges i uppdrag att ta fram en lista över materiel som kan avvaras och skickas till Ukraina.

Sverige bör, med hänvisning till säkerhetsläget, även kunna bistå Ukraina med defensiva vapen, sjukvårdsmaterial och/eller fältsjukhus.

Stärka den europeiska fredsfaciliteten (EPF).

Exportkreditgarantier och andra handelslättnader

Helhjärtat stöd

– Sverige behöver vara enade i det här allvarliga säkerhetspolitiska läget och Europa behöver helhjärtat uttrycka sitt stöd för Ukraina, poängterar Ebba Busch (KD).

Foto: Kristdemokraterna resp. Centern

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen