Partiledarens starka känslor kring Ukraina: För mig blir det personligt

2022 03 08

– För mig blir det personligt.

Det framhåller Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni om den enorma flyktingkatastrofen i Ukraina och Europa. 

Kanske för sista gången

– Barn som gråter över att säga hejdå till sin pappa. Kanske för sista gången. Människor flyr för sina liv. Rapporteringen från Ukraina känns. Den känns längst inne och den känns långt tillbaka, skriver Nyamko Sabuni i ett inlägg på Facebook.

Flyktingkatastrofen som uppkommit i Ukraina och Europa på grund av Rysslands brutala anfallskrig är den värsta sedan andra världskriget och förvärras i en enorm hastighet.

Skiljdes från pappan

Bakgrunden till L-ledarens känslosamma utspel är hennes egen bakgrund. Som liten var hennes pappa aktiv i motståndet mot diktaturen i Kongo. Diktatorn Joseph-Désire Mobuto tog makten i landet genom en statskupp 1965 och styrde som enväldig härskare i 32 år.

Regimen under Mobuto var korrupt, våldsam och hänsynslös, vilket ledde till ständiga uppror och missnöje i delar av landet.

Protesterade mot diktaturen

En av dem som protesterade var Nyamko Sabunis pappa – Maurice Sabuni. Liberalernas partiledare minns tillbaka:

– Som liten upplevde jag saker som jag inte önskar att något barn ska uppleva. Rädslan att det kunde komma män med vapen hem till oss och göra oss illa. Splittra min älskade familj.

Hennes farhågor blev verklighet. Pappan fängslades och Nyamko Sabunis familj tvingades att fly till Sverige.

Kunde inte träffa sina barn

– Jag saknade min pappa oerhört när han fängslades för sin politiska övertygelse. Min pappa var min bästa vän. På bilden (se nedan) är jag fyra år. Det är en bild som togs för att pappa skulle få ta del av min och mina syskons uppväxt även om han inte kunde träffa oss.

Sabunis historia har ett vackert slut. I Sverige kunde hon till slut återförenas med fadern.

– Vi har mycket att stå upp för. Jag om någon vet. Fyra decennier har gått sen jag kom till Sverige som tolvåring. Här fick jag chansen att återförenas med min pappa, bygga upp ett nytt liv, utbilda mig och skaffa mina första jobb. Bli kär och stolt mamma. För det kommer jag alltid att känna en enorm tacksamhet till mitt älskade Sverige, skriver hon.

Förstår att många är oroliga

Bilder och filmer från Ukraina visar upp en otäck sida av världen. Nyamko Sabuni framhäver att hon förstår att många är oroliga. Samtidigt påpekar hon att Sverige är robust och visar enighet och styrka när det behövs.

Ryssland ska ut ur Ukraina

– Vi ska inte låta oss skrämmas. Inte ducka. Sverige och EU ska agera för att hjälpa det ukrainska folket. Ryssland ska ut ur Ukraina, skriver Sabuni och tillägger:

– Jag hoppas alla pappor snart ska få krama sina barn igen, såsom jag till slut fick tillbaka min pappas kramar.

FAKTA: Flyktingkrisen i Ukraina
  • FN rapporterar att två miljoner människor har flytt från landet efter att Rysslands invasion började.
  • Den polska gränspolisen uppger att 1,2 miljoner människor har korsat den polska gränsen sedan kriget bröt ut.
  • Samtidigt uppger Rumänien att de har tagit emot 290 000 människor under samma period.
  • FN:s flyktingorgans UNHCR har beskrivit situationen som den snabbast växande flyktingkrisen sedan andra världskriget.
 

Foto:  Nyamko Sabuni FB resp MFA of Ukraine

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen