Partiledarens starka känslor kring Ukraina: För mig blir det personligt

2022 03 08

– För mig blir det personligt.

Det framhåller Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni om den enorma flyktingkatastrofen i Ukraina och Europa. 

Kanske för sista gången

– Barn som gråter över att säga hejdå till sin pappa. Kanske för sista gången. Människor flyr för sina liv. Rapporteringen från Ukraina känns. Den känns längst inne och den känns långt tillbaka, skriver Nyamko Sabuni i ett inlägg på Facebook.

Flyktingkatastrofen som uppkommit i Ukraina och Europa på grund av Rysslands brutala anfallskrig är den värsta sedan andra världskriget och förvärras i en enorm hastighet.

Skiljdes från pappan

Bakgrunden till L-ledarens känslosamma utspel är hennes egen bakgrund. Som liten var hennes pappa aktiv i motståndet mot diktaturen i Kongo. Diktatorn Joseph-Désire Mobuto tog makten i landet genom en statskupp 1965 och styrde som enväldig härskare i 32 år.

Regimen under Mobuto var korrupt, våldsam och hänsynslös, vilket ledde till ständiga uppror och missnöje i delar av landet.

Protesterade mot diktaturen

En av dem som protesterade var Nyamko Sabunis pappa – Maurice Sabuni. Liberalernas partiledare minns tillbaka:

– Som liten upplevde jag saker som jag inte önskar att något barn ska uppleva. Rädslan att det kunde komma män med vapen hem till oss och göra oss illa. Splittra min älskade familj.

Hennes farhågor blev verklighet. Pappan fängslades och Nyamko Sabunis familj tvingades att fly till Sverige.

Kunde inte träffa sina barn

– Jag saknade min pappa oerhört när han fängslades för sin politiska övertygelse. Min pappa var min bästa vän. På bilden (se nedan) är jag fyra år. Det är en bild som togs för att pappa skulle få ta del av min och mina syskons uppväxt även om han inte kunde träffa oss.

Sabunis historia har ett vackert slut. I Sverige kunde hon till slut återförenas med fadern.

– Vi har mycket att stå upp för. Jag om någon vet. Fyra decennier har gått sen jag kom till Sverige som tolvåring. Här fick jag chansen att återförenas med min pappa, bygga upp ett nytt liv, utbilda mig och skaffa mina första jobb. Bli kär och stolt mamma. För det kommer jag alltid att känna en enorm tacksamhet till mitt älskade Sverige, skriver hon.

Förstår att många är oroliga

Bilder och filmer från Ukraina visar upp en otäck sida av världen. Nyamko Sabuni framhäver att hon förstår att många är oroliga. Samtidigt påpekar hon att Sverige är robust och visar enighet och styrka när det behövs.

Ryssland ska ut ur Ukraina

– Vi ska inte låta oss skrämmas. Inte ducka. Sverige och EU ska agera för att hjälpa det ukrainska folket. Ryssland ska ut ur Ukraina, skriver Sabuni och tillägger:

– Jag hoppas alla pappor snart ska få krama sina barn igen, såsom jag till slut fick tillbaka min pappas kramar.

FAKTA: Flyktingkrisen i Ukraina
  • FN rapporterar att två miljoner människor har flytt från landet efter att Rysslands invasion började.
  • Den polska gränspolisen uppger att 1,2 miljoner människor har korsat den polska gränsen sedan kriget bröt ut.
  • Samtidigt uppger Rumänien att de har tagit emot 290 000 människor under samma period.
  • FN:s flyktingorgans UNHCR har beskrivit situationen som den snabbast växande flyktingkrisen sedan andra världskriget.
 

Foto:  Nyamko Sabuni FB resp MFA of Ukraine

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen