PARTILEDARENS BESKED: Sverige bör bojkotta fotbolls-VM

2022 02 23

Två vinster krävs – sedan är Sverige kvalificerade till fotbolls-VM i Qatar 2022.

Men nu höjer Annie Lööf (C) rösten för en svensk bojkott av mästerskapet.

Diktatur och ickedemokratiskt

– Jag älskar fotboll, spelat fotboll stora delar av mitt liv. Men det är orimligt att arrangörerna av VM och OS ger stjärnglans till diktaturer och ickedemokratiska stater som kränker mänskliga rättigheter varje dag, skriver partiledaren på sin Twitter.

I SVT:s program 30 minuter framhäver hon att Sverige borde bojkotta mästerskapet – både sportsligt och diplomatiskt.

Bör bojkotta

– Jag tycker att vi måste markera från politiskt håll till de som arrangerar VM och OS. Att man inte kan erbjuda diktaturer och icke-demokratiska stater den stjärnglans som ett fotbolls-VM eller OS innebär, säger hon.

Bakgrund

Människorättsorganisationen Amnesty International har tidigare publicerat uppgifter om migrantarbetares miserabla förhållanden i Qatar.

Enligt Amnesty beräknas migrantarbetarna stå för 95 procent av den totala arbetskraften under förberedelserna inför mästerskapet.

Oroväckande rapporter

Tusentals arbetare har vittnat om att de har utsatts för tvångsarbete, att de inte får sina löner utbetalda och att de har tvingats att arbeta utan pauser i en enorm hetta, rapporterar Amnesty.

En granskning från The Guardian från 2021 visade att 6 750 migrantarbetare mist livet i Qatar mellan 2010 och 2020.

Diktatur

Värdlandet av fotbolls-VM 2022 är en diktatur. Qatar är ett emirat och all makt utgår från statsöverhuvudet, emiren Tamim bin Hamad bin Khalifa Al Thani. Landet har länge kritiserats för att ha en avsaknad av mänskliga rättigheter.

Svenska fotbollsförbundets ståndpunkt

Svenska fotbollsförbundet har uttalat sig om att beslutet att lägga VM i Qatar var fel. Men förbundet vill inte bojkotta mästerskapet. De framhäver istället att de har valt att engagera sig och ta aktiv ställning för att sätta press på de ansvariga.

Foto: Svenska fotbollsförbundet, T. Serer

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen