PARTILEDARENS BESKED: Sverige bör bojkotta fotbolls-VM

2022 02 23

Två vinster krävs – sedan är Sverige kvalificerade till fotbolls-VM i Qatar 2022.

Men nu höjer Annie Lööf (C) rösten för en svensk bojkott av mästerskapet.

Diktatur och ickedemokratiskt

– Jag älskar fotboll, spelat fotboll stora delar av mitt liv. Men det är orimligt att arrangörerna av VM och OS ger stjärnglans till diktaturer och ickedemokratiska stater som kränker mänskliga rättigheter varje dag, skriver partiledaren på sin Twitter.

I SVT:s program 30 minuter framhäver hon att Sverige borde bojkotta mästerskapet – både sportsligt och diplomatiskt.

Bör bojkotta

– Jag tycker att vi måste markera från politiskt håll till de som arrangerar VM och OS. Att man inte kan erbjuda diktaturer och icke-demokratiska stater den stjärnglans som ett fotbolls-VM eller OS innebär, säger hon.

Bakgrund

Människorättsorganisationen Amnesty International har tidigare publicerat uppgifter om migrantarbetares miserabla förhållanden i Qatar.

Enligt Amnesty beräknas migrantarbetarna stå för 95 procent av den totala arbetskraften under förberedelserna inför mästerskapet.

Oroväckande rapporter

Tusentals arbetare har vittnat om att de har utsatts för tvångsarbete, att de inte får sina löner utbetalda och att de har tvingats att arbeta utan pauser i en enorm hetta, rapporterar Amnesty.

En granskning från The Guardian från 2021 visade att 6 750 migrantarbetare mist livet i Qatar mellan 2010 och 2020.

Diktatur

Värdlandet av fotbolls-VM 2022 är en diktatur. Qatar är ett emirat och all makt utgår från statsöverhuvudet, emiren Tamim bin Hamad bin Khalifa Al Thani. Landet har länge kritiserats för att ha en avsaknad av mänskliga rättigheter.

Svenska fotbollsförbundets ståndpunkt

Svenska fotbollsförbundet har uttalat sig om att beslutet att lägga VM i Qatar var fel. Men förbundet vill inte bojkotta mästerskapet. De framhäver istället att de har valt att engagera sig och ta aktiv ställning för att sätta press på de ansvariga.

Foto: Svenska fotbollsförbundet, T. Serer

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)