PARTILEDARENS BESKED: Sverige bör bojkotta fotbolls-VM

2022 02 23

Två vinster krävs – sedan är Sverige kvalificerade till fotbolls-VM i Qatar 2022.

Men nu höjer Annie Lööf (C) rösten för en svensk bojkott av mästerskapet.

Diktatur och ickedemokratiskt

– Jag älskar fotboll, spelat fotboll stora delar av mitt liv. Men det är orimligt att arrangörerna av VM och OS ger stjärnglans till diktaturer och ickedemokratiska stater som kränker mänskliga rättigheter varje dag, skriver partiledaren på sin Twitter.

I SVT:s program 30 minuter framhäver hon att Sverige borde bojkotta mästerskapet – både sportsligt och diplomatiskt.

Bör bojkotta

– Jag tycker att vi måste markera från politiskt håll till de som arrangerar VM och OS. Att man inte kan erbjuda diktaturer och icke-demokratiska stater den stjärnglans som ett fotbolls-VM eller OS innebär, säger hon.

Bakgrund

Människorättsorganisationen Amnesty International har tidigare publicerat uppgifter om migrantarbetares miserabla förhållanden i Qatar.

Enligt Amnesty beräknas migrantarbetarna stå för 95 procent av den totala arbetskraften under förberedelserna inför mästerskapet.

Oroväckande rapporter

Tusentals arbetare har vittnat om att de har utsatts för tvångsarbete, att de inte får sina löner utbetalda och att de har tvingats att arbeta utan pauser i en enorm hetta, rapporterar Amnesty.

En granskning från The Guardian från 2021 visade att 6 750 migrantarbetare mist livet i Qatar mellan 2010 och 2020.

Diktatur

Värdlandet av fotbolls-VM 2022 är en diktatur. Qatar är ett emirat och all makt utgår från statsöverhuvudet, emiren Tamim bin Hamad bin Khalifa Al Thani. Landet har länge kritiserats för att ha en avsaknad av mänskliga rättigheter.

Svenska fotbollsförbundets ståndpunkt

Svenska fotbollsförbundet har uttalat sig om att beslutet att lägga VM i Qatar var fel. Men förbundet vill inte bojkotta mästerskapet. De framhäver istället att de har valt att engagera sig och ta aktiv ställning för att sätta press på de ansvariga.

Foto: Svenska fotbollsförbundet, T. Serer

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

– Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

– Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Fyll tanken idag – chansen snart över

2026 09 04

Bensin- och dieselpriset har höjts vid flera tillfällen den senaste veckan.

Den senaste höjningen kom igår, torsdag, och innebar att bensinpriset därmed uppgick till 17,89 kronor litern och dieselpriset till 21,84 kronor per liter, enligt Circle K:s listpriser.

Nu bryts trenden.

Inför helgen sänks dieselpriset med 15 öre litern hos de stora kedjorna, och på flera håll har även bensinpriset sänkts med 40 öre litern, enligt bilsajten Carup.

Och det är kanske nu du ska passa på att tanka bilen full. För trots sänkningen på fredagen lär det knappast fortsätta i den riktningen, menar Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Capital.

Han syftar på kraftigt höjda priser på naturgas och olja som driver upp även de svenska drivmedelspriserna till följd av kriget mellan USA och Iran.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, säger Christian Kopfer till SVT.

Dubbelsmäll

Enligt experterna står svenska hushåll därmed inför en dubbelsmäll inför hösten och vintern.

Redan i augusti flaggade SEB:s råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop att det framöver kommer att bli betydligt dyrare att tanka bilen. Han pekade främst ut att Hormuzsundet fortsatt håller stängt som den främsta anledningen.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

Andra läser: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

"Kört fast militärt"

Priset för brentolja ligger idag på cirka 94 dollar per fat, en liten minskning från igår men fortsatt på väg mot 100 dollar fatet.

De senaste dagarna har USA och Iran intensifierat attackerna mot varandra.

– Militärt sett har vi väldigt tydligt kört fast. Det råder ingen tvekan om det, säger Pat Harrigan, republikansk kongressledamot från North Carolina, enligt Bloomberg.

Andra läser: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Circle K

Text: Redaktionen