Partiledarna timme för timme

2021 05 09

Efter Annie Lööfs (C) rop på krafttag mot mäns våld mot kvinnor gick partiledare efter partiledare ut med samma budskap.

Söndagen utvecklades till en manifestation i sociala medier efter att centerledaren Annie Lööf i ett kraftfullt inlägg uttryckt sin bestörtning över den senaste tidens mansvåld mot kvinnor. Här är händelseutvecklingen på Facebook timme för timme i korthet.

10.17 Annie Lööf (C)

– Män som hatar kvinnor. Män som mördar sina barns mamma. Män som misshandlar sina barns mamma. Män som slår, hotar, trakasserar kvinnor som de levt eller lever med. Nästan 9 000 kvinnor har polisanmält våld i en nära relation bara under 2020. Mörkertalet är stort.

– Men var är vrålet från samhället? Från mina politiska kollegor? Var är kommissionerna, de hårda tagen? Den gemensamma signalen. Jag är redo för att sätta mig ner på partiledarnivå för krafttag mot mäns våld mot kvinnor när som helst.

– Jag känner förakt mot dessa män som mördar, misshandlar och förnedrar kvinnor. Kvinnor de känner, kvinnor som älskat eller älskar dem. Det är så vidrigt och så fruktansvärt. Män som hatar kvinnor. Usch.

13.28 Nooshi Dadgostar (V)

– De kvinnor som blir mördade har många gånger redan haft kontakt med myndigheterna. Dom vet att männen är farligare än vad samhället tror. Ändå förhindras inte morden. Det behöver göras mer politiskt.

14.55 Ulf Kristersson (M)

– Att det finns så många män som tar till våld och som dödar – inte bara en annan människa, utan sin flickvän, fru, sambo och mamman till deras egna barn. Det är så fruktansvärt att det knappt går att förstå. Så vidrigt, och ett sådant otroligt stort misslyckande från hela samhällets sida att de har kunnat fortsätta.

17.18 Stefan Löfven (S)

– Det här fyller mig med vrede och det går inte att känna annat än djupaste förakt för de män som förnedrar, slår och mördar kvinnor.

17.24 Märta Stenevi (MP)

– Det är nog nu. Idag har jag bjudit in till partisamtal om det dödliga våldet som drabbar kvinnor. Jag har under veckan presenterat flera satsningar för att stärka arbetet mot det dödliga våldet som drabbar kvinnor. Regeringen satsar närmare 180 miljoner kronor på insatser mot mäns våld mot kvinnor. Vi förändrar också flera lagar. Men det räcker inte. Det finns inga ursäkter, bara mer att göra.

Lördag 18.30 Gulan Avci (L)

Gulan Avci som ingår i Liberalernas 8 personer stora partiledning gick ut redan dagen innan, på lördagen, med ett uttalande på Instagram:

– Kvinna misshandlad till döds på öppen gata av manlig gärningsman. Har tappat räkningen senaste tiden på all våld kvinnor utsätts för. Blir ledsen och förbannad. Att kvinnor inte kan känna sig säkra är ett stort misslyckade för samhället. Våld mot kvinnor måste få större prioritet

ANALYS

Efter jämställdhetsminister Märta Stenevis besked om partisamtal väntas möte på hög nivå. Det finns uppenbart ett glödande engagemang och min bedömning är att sannolikheten nu är hög för en rad nya åtgärder inklusive nya lagar, hårdare straff, ekonomiska satsningar och möjligen även kampanjer för att ändra mäns attityder.

Problemet finns tyvärr även i unga åldrar och det behövs insatser även för skolungdomar. Språket och attityden i skolorna är ofta på en tragisk nivå och det krävs tidiga informations- och utbildningsinsatser. Vi vuxna måste visa vägen istället för alla hemskheter som finns på Internet.

Flera partier framhåller att det redan har skett en hel del insatser på området genom åren men att ännu mer behövs.

Klicka på respektive politikers namn i blå färg ovan för att se hela deras inlägg.

[yop_poll id="27"]

28 okt 2026

UPPGIFTER: Kan släppa kravet – öppnar för C

2026 10 29

Elisabeth Thand Ringqvist (C) misslyckades med att samla en majoritet för en mittenregering.

Nu kommer talmannen Andreas Norlén att behöva hitta en ny väg för att leda processen fram mot en ny regering för Sverige.

Då öppnas dörren plötsligt för Ulf Kristersson (M), uppger TV4 Nyheterna.

Att Thand Ringqvists lösning inte gick i mål banar väg för nya förhandlingar mot att göra M-ledaren till statsminister, säger källor till tv-kanalen. Nu uppges nya samtal vänta mellan C och högersidan.

– Chanserna för att det lossnar är betydligt bättre nu, säger en regeringskälla som TV4 talat med.

SD kan slopa kravet: "Inom räckhåll"

Centerpartiet har hela tiden framhållit att det inte är aktuellt att sitta i en regering som är beroende av Sverigedemokraterna. SD i sin tur kräver en plats i regeringen för att rösta ja till en statsministerkandidat. Flera SD-toppar har dock öppnat för att släppa på det kravet, bland annat partiprofilen Björn Söder. 

– Jag skulle vara väldigt förvånad om man inte har diskuterat det. Jag tycker det viktigaste är att vi inte får en vänsterregering, sade Björn Söder till SvD tidigare i oktober.

Att profilerade namn inom Sverigedemokraterna gläntat på den dörren har skapat en möjlighet, uppger ytterligare en källa i regeringen för TV4.

Numera beskrivs en lösning mellan C och SD som “inom räckhåll”.

– Men då måste C också vara redo att inte kräva en återgång inom bland annat migrations- och energipolitiken, säger uppgiftslämnaren till kanalen. 

Läs mer: S plan sågas – kan slå tillbaka mot svenska folket

Åkesson: "Finns inte på kartan"

Drygt två veckor efter valet sade även Richard Jomshof (SD) att hans parti kan stötta en regering utan att ingå i den. 

– Om alternativet är totalt kaos på vänstersidan. Men vi kommer ju inte göra det gratis, sade han till Kvartal.

Partiledaren Jimmie Åkesson (SD) har dock varit tydligt med att partiets linje inte kommer att brytas.

– Att Richard Jomshof har spekulativa bakgrundssamtal som en journalist på Kvartal sedan missbrukar innebär på intet sätt att vi har ändrat hållning i något hänseende. Som alla vet så är det jag som tecknar firma för partiet i den här frågan, skrev han på X efter Jomshofs utspel och tillade:

– Att trycka annat än rött för en statsminister som avser bilda regering utan sverigedemokratiska ministrar finns inte på kartan och om det av någon outgrundlig anledning skulle ändras så kommer det inte att kommuniceras i bakgrundssamtal mellan Kvartal och Richard Jomshof.

Andra läser: Går i konkurs efter 80 år – bilföretag kastar in handduken

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen