Partiledarna timme för timme

2021 05 09

Efter Annie Lööfs (C) rop på krafttag mot mäns våld mot kvinnor gick partiledare efter partiledare ut med samma budskap.

Söndagen utvecklades till en manifestation i sociala medier efter att centerledaren Annie Lööf i ett kraftfullt inlägg uttryckt sin bestörtning över den senaste tidens mansvåld mot kvinnor. Här är händelseutvecklingen på Facebook timme för timme i korthet.

10.17 Annie Lööf (C)

– Män som hatar kvinnor. Män som mördar sina barns mamma. Män som misshandlar sina barns mamma. Män som slår, hotar, trakasserar kvinnor som de levt eller lever med. Nästan 9 000 kvinnor har polisanmält våld i en nära relation bara under 2020. Mörkertalet är stort.

– Men var är vrålet från samhället? Från mina politiska kollegor? Var är kommissionerna, de hårda tagen? Den gemensamma signalen. Jag är redo för att sätta mig ner på partiledarnivå för krafttag mot mäns våld mot kvinnor när som helst.

– Jag känner förakt mot dessa män som mördar, misshandlar och förnedrar kvinnor. Kvinnor de känner, kvinnor som älskat eller älskar dem. Det är så vidrigt och så fruktansvärt. Män som hatar kvinnor. Usch.

13.28 Nooshi Dadgostar (V)

– De kvinnor som blir mördade har många gånger redan haft kontakt med myndigheterna. Dom vet att männen är farligare än vad samhället tror. Ändå förhindras inte morden. Det behöver göras mer politiskt.

14.55 Ulf Kristersson (M)

– Att det finns så många män som tar till våld och som dödar – inte bara en annan människa, utan sin flickvän, fru, sambo och mamman till deras egna barn. Det är så fruktansvärt att det knappt går att förstå. Så vidrigt, och ett sådant otroligt stort misslyckande från hela samhällets sida att de har kunnat fortsätta.

17.18 Stefan Löfven (S)

– Det här fyller mig med vrede och det går inte att känna annat än djupaste förakt för de män som förnedrar, slår och mördar kvinnor.

17.24 Märta Stenevi (MP)

– Det är nog nu. Idag har jag bjudit in till partisamtal om det dödliga våldet som drabbar kvinnor. Jag har under veckan presenterat flera satsningar för att stärka arbetet mot det dödliga våldet som drabbar kvinnor. Regeringen satsar närmare 180 miljoner kronor på insatser mot mäns våld mot kvinnor. Vi förändrar också flera lagar. Men det räcker inte. Det finns inga ursäkter, bara mer att göra.

Lördag 18.30 Gulan Avci (L)

Gulan Avci som ingår i Liberalernas 8 personer stora partiledning gick ut redan dagen innan, på lördagen, med ett uttalande på Instagram:

– Kvinna misshandlad till döds på öppen gata av manlig gärningsman. Har tappat räkningen senaste tiden på all våld kvinnor utsätts för. Blir ledsen och förbannad. Att kvinnor inte kan känna sig säkra är ett stort misslyckade för samhället. Våld mot kvinnor måste få större prioritet

ANALYS

Efter jämställdhetsminister Märta Stenevis besked om partisamtal väntas möte på hög nivå. Det finns uppenbart ett glödande engagemang och min bedömning är att sannolikheten nu är hög för en rad nya åtgärder inklusive nya lagar, hårdare straff, ekonomiska satsningar och möjligen även kampanjer för att ändra mäns attityder.

Problemet finns tyvärr även i unga åldrar och det behövs insatser även för skolungdomar. Språket och attityden i skolorna är ofta på en tragisk nivå och det krävs tidiga informations- och utbildningsinsatser. Vi vuxna måste visa vägen istället för alla hemskheter som finns på Internet.

Flera partier framhåller att det redan har skett en hel del insatser på området genom åren men att ännu mer behövs.

Klicka på respektive politikers namn i blå färg ovan för att se hela deras inlägg.

[yop_poll id="27"]

25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen