Partiledarna timme för timme

2021 05 09

Efter Annie Lööfs (C) rop på krafttag mot mäns våld mot kvinnor gick partiledare efter partiledare ut med samma budskap.

Söndagen utvecklades till en manifestation i sociala medier efter att centerledaren Annie Lööf i ett kraftfullt inlägg uttryckt sin bestörtning över den senaste tidens mansvåld mot kvinnor. Här är händelseutvecklingen på Facebook timme för timme i korthet.

10.17 Annie Lööf (C)

– Män som hatar kvinnor. Män som mördar sina barns mamma. Män som misshandlar sina barns mamma. Män som slår, hotar, trakasserar kvinnor som de levt eller lever med. Nästan 9 000 kvinnor har polisanmält våld i en nära relation bara under 2020. Mörkertalet är stort.

– Men var är vrålet från samhället? Från mina politiska kollegor? Var är kommissionerna, de hårda tagen? Den gemensamma signalen. Jag är redo för att sätta mig ner på partiledarnivå för krafttag mot mäns våld mot kvinnor när som helst.

– Jag känner förakt mot dessa män som mördar, misshandlar och förnedrar kvinnor. Kvinnor de känner, kvinnor som älskat eller älskar dem. Det är så vidrigt och så fruktansvärt. Män som hatar kvinnor. Usch.

13.28 Nooshi Dadgostar (V)

– De kvinnor som blir mördade har många gånger redan haft kontakt med myndigheterna. Dom vet att männen är farligare än vad samhället tror. Ändå förhindras inte morden. Det behöver göras mer politiskt.

14.55 Ulf Kristersson (M)

– Att det finns så många män som tar till våld och som dödar – inte bara en annan människa, utan sin flickvän, fru, sambo och mamman till deras egna barn. Det är så fruktansvärt att det knappt går att förstå. Så vidrigt, och ett sådant otroligt stort misslyckande från hela samhällets sida att de har kunnat fortsätta.

17.18 Stefan Löfven (S)

– Det här fyller mig med vrede och det går inte att känna annat än djupaste förakt för de män som förnedrar, slår och mördar kvinnor.

17.24 Märta Stenevi (MP)

– Det är nog nu. Idag har jag bjudit in till partisamtal om det dödliga våldet som drabbar kvinnor. Jag har under veckan presenterat flera satsningar för att stärka arbetet mot det dödliga våldet som drabbar kvinnor. Regeringen satsar närmare 180 miljoner kronor på insatser mot mäns våld mot kvinnor. Vi förändrar också flera lagar. Men det räcker inte. Det finns inga ursäkter, bara mer att göra.

Lördag 18.30 Gulan Avci (L)

Gulan Avci som ingår i Liberalernas 8 personer stora partiledning gick ut redan dagen innan, på lördagen, med ett uttalande på Instagram:

– Kvinna misshandlad till döds på öppen gata av manlig gärningsman. Har tappat räkningen senaste tiden på all våld kvinnor utsätts för. Blir ledsen och förbannad. Att kvinnor inte kan känna sig säkra är ett stort misslyckade för samhället. Våld mot kvinnor måste få större prioritet

ANALYS

Efter jämställdhetsminister Märta Stenevis besked om partisamtal väntas möte på hög nivå. Det finns uppenbart ett glödande engagemang och min bedömning är att sannolikheten nu är hög för en rad nya åtgärder inklusive nya lagar, hårdare straff, ekonomiska satsningar och möjligen även kampanjer för att ändra mäns attityder.

Problemet finns tyvärr även i unga åldrar och det behövs insatser även för skolungdomar. Språket och attityden i skolorna är ofta på en tragisk nivå och det krävs tidiga informations- och utbildningsinsatser. Vi vuxna måste visa vägen istället för alla hemskheter som finns på Internet.

Flera partier framhåller att det redan har skett en hel del insatser på området genom åren men att ännu mer behövs.

Klicka på respektive politikers namn i blå färg ovan för att se hela deras inlägg.

[yop_poll id="27"]

10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen