Partiledarna timme för timme

2021 05 09

Efter Annie Lööfs (C) rop på krafttag mot mäns våld mot kvinnor gick partiledare efter partiledare ut med samma budskap.

Söndagen utvecklades till en manifestation i sociala medier efter att centerledaren Annie Lööf i ett kraftfullt inlägg uttryckt sin bestörtning över den senaste tidens mansvåld mot kvinnor. Här är händelseutvecklingen på Facebook timme för timme i korthet.

10.17 Annie Lööf (C)

– Män som hatar kvinnor. Män som mördar sina barns mamma. Män som misshandlar sina barns mamma. Män som slår, hotar, trakasserar kvinnor som de levt eller lever med. Nästan 9 000 kvinnor har polisanmält våld i en nära relation bara under 2020. Mörkertalet är stort.

– Men var är vrålet från samhället? Från mina politiska kollegor? Var är kommissionerna, de hårda tagen? Den gemensamma signalen. Jag är redo för att sätta mig ner på partiledarnivå för krafttag mot mäns våld mot kvinnor när som helst.

– Jag känner förakt mot dessa män som mördar, misshandlar och förnedrar kvinnor. Kvinnor de känner, kvinnor som älskat eller älskar dem. Det är så vidrigt och så fruktansvärt. Män som hatar kvinnor. Usch.

13.28 Nooshi Dadgostar (V)

– De kvinnor som blir mördade har många gånger redan haft kontakt med myndigheterna. Dom vet att männen är farligare än vad samhället tror. Ändå förhindras inte morden. Det behöver göras mer politiskt.

14.55 Ulf Kristersson (M)

– Att det finns så många män som tar till våld och som dödar – inte bara en annan människa, utan sin flickvän, fru, sambo och mamman till deras egna barn. Det är så fruktansvärt att det knappt går att förstå. Så vidrigt, och ett sådant otroligt stort misslyckande från hela samhällets sida att de har kunnat fortsätta.

17.18 Stefan Löfven (S)

– Det här fyller mig med vrede och det går inte att känna annat än djupaste förakt för de män som förnedrar, slår och mördar kvinnor.

17.24 Märta Stenevi (MP)

– Det är nog nu. Idag har jag bjudit in till partisamtal om det dödliga våldet som drabbar kvinnor. Jag har under veckan presenterat flera satsningar för att stärka arbetet mot det dödliga våldet som drabbar kvinnor. Regeringen satsar närmare 180 miljoner kronor på insatser mot mäns våld mot kvinnor. Vi förändrar också flera lagar. Men det räcker inte. Det finns inga ursäkter, bara mer att göra.

Lördag 18.30 Gulan Avci (L)

Gulan Avci som ingår i Liberalernas 8 personer stora partiledning gick ut redan dagen innan, på lördagen, med ett uttalande på Instagram:

– Kvinna misshandlad till döds på öppen gata av manlig gärningsman. Har tappat räkningen senaste tiden på all våld kvinnor utsätts för. Blir ledsen och förbannad. Att kvinnor inte kan känna sig säkra är ett stort misslyckade för samhället. Våld mot kvinnor måste få större prioritet

ANALYS

Efter jämställdhetsminister Märta Stenevis besked om partisamtal väntas möte på hög nivå. Det finns uppenbart ett glödande engagemang och min bedömning är att sannolikheten nu är hög för en rad nya åtgärder inklusive nya lagar, hårdare straff, ekonomiska satsningar och möjligen även kampanjer för att ändra mäns attityder.

Problemet finns tyvärr även i unga åldrar och det behövs insatser även för skolungdomar. Språket och attityden i skolorna är ofta på en tragisk nivå och det krävs tidiga informations- och utbildningsinsatser. Vi vuxna måste visa vägen istället för alla hemskheter som finns på Internet.

Flera partier framhåller att det redan har skett en hel del insatser på området genom åren men att ännu mer behövs.

Klicka på respektive politikers namn i blå färg ovan för att se hela deras inlägg.

[yop_poll id="27"]

23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen