Passa på nu – svensk maträtt kan bli ett minne blott

2024 12 23

Tänkte du servera skinka på julafton idag?

Då tillhör du i så fall ett sällskap som krymper i antal för varje år som går.

I den här takten är det klassiska inslaget på julbordet nämligen på väg bort inom en ganska snar framtid.

Det säger Richard Tellström, måltidsdocent på SLU, till Sveriges Radio.

– Julskinkan kan man nog säga är på väg ut.

"Kommer bli utslagen"

Enligt forskaren tycks skinkan leva på lånad tid.

Och den kan bli utkonkurrerad redan före 2030.

– Den kommer bli utslagen inom ett par år om trenden fortsätter, säger Richard Tellström.

Framför allt menar han att det är mackätandet – det vill säga skinkans plats på mackan – som är på väg att gå ur tiden.

Det skulle dock samtidigt kunna göra maträtten mer värdefull “dagen innan”, vilket delvis skulle kunna rädda klassikern.

Tycks överraskande

Att julskinkan är på väg bort framstår vid första anblick som mycket oväntat.

Klassikern har i Livsmedelsföretagens årliga undersökning länge utnämnts till den mest populära av alla inslag på julbordet. I år var inget undantag.

Men trenden är fallande.

År 2013 var det 35 procent som ansåg att skinkan var viktigast. Det här året var motsvarande siffra blott 20 procent.

Köttjätten Scan har märkt att intresset för julskinkan förändrats.

– Jag skulle säga att konsumtionen av julskinka har förändrats över tid i och med att det blir allt lättare att äta julskinka tidigt på säsongen. Stora förändringen kom när skivad julskinka lanserades, vilket gjorde att konsumtionen av julskinka ökade och köpen blev inte lika koncentrerade till strax innan julafton, framhåller Per Dalborg, kategorichef på Scan, till Dagligvarunytt.

Flera gamla favoriter har försvunnit

Att julbordet är i konstant förändring är i sig ingenting nytt.

Traditionella inslag som mumma och lutfisk har i modern tid nästan helt försvunnit från svenska julbord.

– Lutfisken och ålen tappar några procentenheter varje år och kommer kanske långsiktigt att falla bort från julbordet, men de finns fortfarande högt i folks medvetande, sade Daniel Emilson, press- och mediechef på Livsmedelsföretagen, till Aftonbladet förra julen.

LÄS MER: Ica stoppar populärt recept på julgodis

"Inte självklart"

Även grisfötter, dopp i grytan, ål, sylta och kalvtunga hör numera nästan bara till i historieböckerna.

– Maten vi äter förändras i takt med att vi inspireras av nya matkulturer och trender, så även julbordet. Några av julens rätter upplevs idag som daterade, men eftersom vi sätter högt värde vid julens traditioner är det inte självklart att plocka bort eller byta ut dessa rätter, har Leif Grönlund, Matkreatör för ICA Köket, tidigare framhållit.

LÄS MER: Sveriges bästa julmust bekräftad – oväntat besked om klassikern

LÄS MER: Myt sprids om svensk julskinka – många har gått på den

Foto: J. Wellington

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen