Passa på nu – svensk maträtt kan bli ett minne blott

2024 12 23

Tänkte du servera skinka på julafton idag?

Då tillhör du i så fall ett sällskap som krymper i antal för varje år som går.

I den här takten är det klassiska inslaget på julbordet nämligen på väg bort inom en ganska snar framtid.

Det säger Richard Tellström, måltidsdocent på SLU, till Sveriges Radio.

– Julskinkan kan man nog säga är på väg ut.

"Kommer bli utslagen"

Enligt forskaren tycks skinkan leva på lånad tid.

Och den kan bli utkonkurrerad redan före 2030.

– Den kommer bli utslagen inom ett par år om trenden fortsätter, säger Richard Tellström.

Framför allt menar han att det är mackätandet – det vill säga skinkans plats på mackan – som är på väg att gå ur tiden.

Det skulle dock samtidigt kunna göra maträtten mer värdefull “dagen innan”, vilket delvis skulle kunna rädda klassikern.

Tycks överraskande

Att julskinkan är på väg bort framstår vid första anblick som mycket oväntat.

Klassikern har i Livsmedelsföretagens årliga undersökning länge utnämnts till den mest populära av alla inslag på julbordet. I år var inget undantag.

Men trenden är fallande.

År 2013 var det 35 procent som ansåg att skinkan var viktigast. Det här året var motsvarande siffra blott 20 procent.

Köttjätten Scan har märkt att intresset för julskinkan förändrats.

– Jag skulle säga att konsumtionen av julskinka har förändrats över tid i och med att det blir allt lättare att äta julskinka tidigt på säsongen. Stora förändringen kom när skivad julskinka lanserades, vilket gjorde att konsumtionen av julskinka ökade och köpen blev inte lika koncentrerade till strax innan julafton, framhåller Per Dalborg, kategorichef på Scan, till Dagligvarunytt.

Flera gamla favoriter har försvunnit

Att julbordet är i konstant förändring är i sig ingenting nytt.

Traditionella inslag som mumma och lutfisk har i modern tid nästan helt försvunnit från svenska julbord.

– Lutfisken och ålen tappar några procentenheter varje år och kommer kanske långsiktigt att falla bort från julbordet, men de finns fortfarande högt i folks medvetande, sade Daniel Emilson, press- och mediechef på Livsmedelsföretagen, till Aftonbladet förra julen.

LÄS MER: Ica stoppar populärt recept på julgodis

"Inte självklart"

Även grisfötter, dopp i grytan, ål, sylta och kalvtunga hör numera nästan bara till i historieböckerna.

– Maten vi äter förändras i takt med att vi inspireras av nya matkulturer och trender, så även julbordet. Några av julens rätter upplevs idag som daterade, men eftersom vi sätter högt värde vid julens traditioner är det inte självklart att plocka bort eller byta ut dessa rätter, har Leif Grönlund, Matkreatör för ICA Köket, tidigare framhållit.

LÄS MER: Sveriges bästa julmust bekräftad – oväntat besked om klassikern

LÄS MER: Myt sprids om svensk julskinka – många har gått på den

Foto: J. Wellington

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen