Passa på nu – svensk maträtt kan bli ett minne blott

2024 12 23

Tänkte du servera skinka på julafton idag?

Då tillhör du i så fall ett sällskap som krymper i antal för varje år som går.

I den här takten är det klassiska inslaget på julbordet nämligen på väg bort inom en ganska snar framtid.

Det säger Richard Tellström, måltidsdocent på SLU, till Sveriges Radio.

– Julskinkan kan man nog säga är på väg ut.

"Kommer bli utslagen"

Enligt forskaren tycks skinkan leva på lånad tid.

Och den kan bli utkonkurrerad redan före 2030.

– Den kommer bli utslagen inom ett par år om trenden fortsätter, säger Richard Tellström.

Framför allt menar han att det är mackätandet – det vill säga skinkans plats på mackan – som är på väg att gå ur tiden.

Det skulle dock samtidigt kunna göra maträtten mer värdefull “dagen innan”, vilket delvis skulle kunna rädda klassikern.

Tycks överraskande

Att julskinkan är på väg bort framstår vid första anblick som mycket oväntat.

Klassikern har i Livsmedelsföretagens årliga undersökning länge utnämnts till den mest populära av alla inslag på julbordet. I år var inget undantag.

Men trenden är fallande.

År 2013 var det 35 procent som ansåg att skinkan var viktigast. Det här året var motsvarande siffra blott 20 procent.

Köttjätten Scan har märkt att intresset för julskinkan förändrats.

– Jag skulle säga att konsumtionen av julskinka har förändrats över tid i och med att det blir allt lättare att äta julskinka tidigt på säsongen. Stora förändringen kom när skivad julskinka lanserades, vilket gjorde att konsumtionen av julskinka ökade och köpen blev inte lika koncentrerade till strax innan julafton, framhåller Per Dalborg, kategorichef på Scan, till Dagligvarunytt.

Flera gamla favoriter har försvunnit

Att julbordet är i konstant förändring är i sig ingenting nytt.

Traditionella inslag som mumma och lutfisk har i modern tid nästan helt försvunnit från svenska julbord.

– Lutfisken och ålen tappar några procentenheter varje år och kommer kanske långsiktigt att falla bort från julbordet, men de finns fortfarande högt i folks medvetande, sade Daniel Emilson, press- och mediechef på Livsmedelsföretagen, till Aftonbladet förra julen.

LÄS MER: Ica stoppar populärt recept på julgodis

"Inte självklart"

Även grisfötter, dopp i grytan, ål, sylta och kalvtunga hör numera nästan bara till i historieböckerna.

– Maten vi äter förändras i takt med att vi inspireras av nya matkulturer och trender, så även julbordet. Några av julens rätter upplevs idag som daterade, men eftersom vi sätter högt värde vid julens traditioner är det inte självklart att plocka bort eller byta ut dessa rätter, har Leif Grönlund, Matkreatör för ICA Köket, tidigare framhållit.

LÄS MER: Sveriges bästa julmust bekräftad – oväntat besked om klassikern

LÄS MER: Myt sprids om svensk julskinka – många har gått på den

Foto: J. Wellington

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen