Passa på nu – svensk maträtt kan bli ett minne blott

2024 12 23

Tänkte du servera skinka på julafton idag?

Då tillhör du i så fall ett sällskap som krymper i antal för varje år som går.

I den här takten är det klassiska inslaget på julbordet nämligen på väg bort inom en ganska snar framtid.

Det säger Richard Tellström, måltidsdocent på SLU, till Sveriges Radio.

– Julskinkan kan man nog säga är på väg ut.

"Kommer bli utslagen"

Enligt forskaren tycks skinkan leva på lånad tid.

Och den kan bli utkonkurrerad redan före 2030.

– Den kommer bli utslagen inom ett par år om trenden fortsätter, säger Richard Tellström.

Framför allt menar han att det är mackätandet – det vill säga skinkans plats på mackan – som är på väg att gå ur tiden.

Det skulle dock samtidigt kunna göra maträtten mer värdefull “dagen innan”, vilket delvis skulle kunna rädda klassikern.

Tycks överraskande

Att julskinkan är på väg bort framstår vid första anblick som mycket oväntat.

Klassikern har i Livsmedelsföretagens årliga undersökning länge utnämnts till den mest populära av alla inslag på julbordet. I år var inget undantag.

Men trenden är fallande.

År 2013 var det 35 procent som ansåg att skinkan var viktigast. Det här året var motsvarande siffra blott 20 procent.

Köttjätten Scan har märkt att intresset för julskinkan förändrats.

– Jag skulle säga att konsumtionen av julskinka har förändrats över tid i och med att det blir allt lättare att äta julskinka tidigt på säsongen. Stora förändringen kom när skivad julskinka lanserades, vilket gjorde att konsumtionen av julskinka ökade och köpen blev inte lika koncentrerade till strax innan julafton, framhåller Per Dalborg, kategorichef på Scan, till Dagligvarunytt.

Flera gamla favoriter har försvunnit

Att julbordet är i konstant förändring är i sig ingenting nytt.

Traditionella inslag som mumma och lutfisk har i modern tid nästan helt försvunnit från svenska julbord.

– Lutfisken och ålen tappar några procentenheter varje år och kommer kanske långsiktigt att falla bort från julbordet, men de finns fortfarande högt i folks medvetande, sade Daniel Emilson, press- och mediechef på Livsmedelsföretagen, till Aftonbladet förra julen.

LÄS MER: Ica stoppar populärt recept på julgodis

"Inte självklart"

Även grisfötter, dopp i grytan, ål, sylta och kalvtunga hör numera nästan bara till i historieböckerna.

– Maten vi äter förändras i takt med att vi inspireras av nya matkulturer och trender, så även julbordet. Några av julens rätter upplevs idag som daterade, men eftersom vi sätter högt värde vid julens traditioner är det inte självklart att plocka bort eller byta ut dessa rätter, har Leif Grönlund, Matkreatör för ICA Köket, tidigare framhållit.

LÄS MER: Sveriges bästa julmust bekräftad – oväntat besked om klassikern

LÄS MER: Myt sprids om svensk julskinka – många har gått på den

Foto: J. Wellington

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)