Pensionsåldern ska ändras – det här gäller

2025 10 10

Från och med nästa år höjs pensionsåldern.

Vad som också sker kommande år är att den så kallade riktåldern införs.

Men det är långt ifrån alla som har koll på varför den införs – eller vad det innebär. 

Enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten i våras var det bara åtta procent som känner till riktåldern, trots att den har stor betydelse för pensionen.

– Det är många som undrar vid vilken ålder man kan börja ta ut sina olika pensioner när förändringarna genomförs, framhåller Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i ett nytt blogginlägg i veckan.

Styr uttag av pensionen

Riktåldern för pension är för nästa år satt till 67 år. Det gäller fram till och med 2031 och bestäms alltid sex år i förväg.

Nästa år träder alltså förändringen i kraft.

– Den är inte tvingande, men den styr när du tidigast kan börja ta ut din inkomst- och premiepension. Den påverkar också när du kan få garantipension och bostadstillägg inom det allmänna pensionssystemet, förklarar Monica Zettervall.

Då kan du ta ut pension

Förändringen beskrivs vara en del av en bredare anpassning av pensionssystemet. Till exempel kopplas även sjukersättning och arbetslöshetsersättning till riktåldern.

Först tre år före den utpekade åldern kan du börja ta ut din pension.

– Garantipension och bostadstillägg kan du få tidigast vid din riktålder. Om du har sjukersättning från Försäkringskassan fortsätter den att betalas ut fram till din riktålder. Samma sak gäller om du är arbetslös och har a-kassa, informerar Monica Zettervall.

LÄS MER: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Glöm inte: då blir det högre skatt

Monica Zettervall understryker också ytterligare en viktig del i att känna till nu när riktåldern förändras, nämligen att det är högre skatt på pension som tas ut tidigt.

– Från januari året efter din riktålder betalar du lägre skatt, tack vare ett högre grundavdrag. Du behöver inte göra något för att få denna skattesänkning – Skatteverket har redan räknat in det i skattetabellerna. Sänkningen gäller oavsett när du väljer att börja ta ut din pension.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) har tidigare kommenterat den nya riktåldern enligt följande.

Det finns många fördelar med att fortsätta arbeta. Vi blir friskare av att jobba och ha kollegor. Och pensionen blir högre. Samtidigt blir allt fler allt äldre och det finns stora behov av erfarna medarbetare i de flesta branscher. 

Här är samtliga nya riktåldrar:

66 år = födda 1958–1959
67 år = födda 1960–1966
68 år = födda 1967–1980
69 år = födda 1981–1996
70 år = födda 1997–2014.

(Riktåldrarna är beslutade för personer födda 1963 eller tidigare. Födda 1964 och framåt har endast en prognostiserad riktålder, det betyder att den inte är fastställd/beslutad.)

LÄS MER: Många svenskar har gjort samma miss – riskerar ekonomisk smäll

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp T. Miroshnichenko

Text: Redaktionen


JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen


Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen