Pinsam miss av diktaturen Kina

2023 09 17

Som i de flesta länder styrda av envåldshärskare är media hårt kontrollerat även i Kina.  

Det är landets statliga medier som dominerar nyhetsflödet – och därigenom styr vilken information som ska finnas tillgänglig för den kinesiska befolkningen.  

Kritiska röster eller åsikter som framställer den egna regeringen och dess myndigheter i dålig dager får minimalt med utrymme – om ens något. 

Höjde på ögonbrynen  

Men nu har en av Kinas statliga tidningar misslyckats med just ovanstående, rapporterar The Guardian. 

En, för diktaturen, pinsam video har publicerats på sajten People’s Daily.

Filmen skulle egentligen marknadsföra staden Hangzhou i form av litterära verk, men i videon får en specifik dikt tittarna att höja på ögonbrynen.

Den handlar om korrupta ledare som ignorerar nationella kriser och flyr till andra länder för att leva gott. 

Plockade ned videon 

Även en annan dikt framfördes i videon. Den handlade om massakern på Himmelska fridens torg den 4 juni 1989. 

People’s Daily insåg snabbt sitt misstag och tog ned videon. 

Men inte innan den hade setts minst 130 000 gånger på flera statliga mediekonton.  

– Om den här typen av misstag begicks av en politiskt oliktänkande eller till och med en vanlig nätanvändare skulle man bli måltavla för arga nationalister och nätmobbare och få dödshot skickade till sig, har en person som sett videon kommenterat. 

Ny lag införs 

Andra har gjort sig lustiga över mediemissen och den minst sagt ovanliga videon som dök upp i nyhetsflödet. 

– Detta skadar allvarligt mina känslor för nationen, skämtar en annan bland kommentarerna och hänvisar till en föreslagen lag som ska kriminalisera kommentarer, kläder eller symboler som “undergräver den kinesiska andan”.

Auktoritär regim

Politiska kommentarer i Kina är i regel mycket kontrollerade.

Kritik censureras i regel eller får ännu allvarligare konsekvenser.

Censuren har blivit ännu hårdare under ledning av Xi Jinping och upprepade tillslag har skett mot aktivister och oliktänkande.

LÄS MER: Diktatorn rasande – förbjuder biofilm

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen