Pinsam miss av diktaturen Kina

2023 09 17

Som i de flesta länder styrda av envåldshärskare är media hårt kontrollerat även i Kina.  

Det är landets statliga medier som dominerar nyhetsflödet – och därigenom styr vilken information som ska finnas tillgänglig för den kinesiska befolkningen.  

Kritiska röster eller åsikter som framställer den egna regeringen och dess myndigheter i dålig dager får minimalt med utrymme – om ens något. 

Höjde på ögonbrynen  

Men nu har en av Kinas statliga tidningar misslyckats med just ovanstående, rapporterar The Guardian. 

En, för diktaturen, pinsam video har publicerats på sajten People’s Daily.

Filmen skulle egentligen marknadsföra staden Hangzhou i form av litterära verk, men i videon får en specifik dikt tittarna att höja på ögonbrynen.

Den handlar om korrupta ledare som ignorerar nationella kriser och flyr till andra länder för att leva gott. 

Plockade ned videon 

Även en annan dikt framfördes i videon. Den handlade om massakern på Himmelska fridens torg den 4 juni 1989. 

People’s Daily insåg snabbt sitt misstag och tog ned videon. 

Men inte innan den hade setts minst 130 000 gånger på flera statliga mediekonton.  

– Om den här typen av misstag begicks av en politiskt oliktänkande eller till och med en vanlig nätanvändare skulle man bli måltavla för arga nationalister och nätmobbare och få dödshot skickade till sig, har en person som sett videon kommenterat. 

Ny lag införs 

Andra har gjort sig lustiga över mediemissen och den minst sagt ovanliga videon som dök upp i nyhetsflödet. 

– Detta skadar allvarligt mina känslor för nationen, skämtar en annan bland kommentarerna och hänvisar till en föreslagen lag som ska kriminalisera kommentarer, kläder eller symboler som “undergräver den kinesiska andan”.

Auktoritär regim

Politiska kommentarer i Kina är i regel mycket kontrollerade.

Kritik censureras i regel eller får ännu allvarligare konsekvenser.

Censuren har blivit ännu hårdare under ledning av Xi Jinping och upprepade tillslag har skett mot aktivister och oliktänkande.

LÄS MER: Diktatorn rasande – förbjuder biofilm

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen