Pinsam miss av diktaturen Kina

2023 09 17

Som i de flesta länder styrda av envåldshärskare är media hårt kontrollerat även i Kina.  

Det är landets statliga medier som dominerar nyhetsflödet – och därigenom styr vilken information som ska finnas tillgänglig för den kinesiska befolkningen.  

Kritiska röster eller åsikter som framställer den egna regeringen och dess myndigheter i dålig dager får minimalt med utrymme – om ens något. 

Höjde på ögonbrynen  

Men nu har en av Kinas statliga tidningar misslyckats med just ovanstående, rapporterar The Guardian. 

En, för diktaturen, pinsam video har publicerats på sajten People’s Daily.

Filmen skulle egentligen marknadsföra staden Hangzhou i form av litterära verk, men i videon får en specifik dikt tittarna att höja på ögonbrynen.

Den handlar om korrupta ledare som ignorerar nationella kriser och flyr till andra länder för att leva gott. 

Plockade ned videon 

Även en annan dikt framfördes i videon. Den handlade om massakern på Himmelska fridens torg den 4 juni 1989. 

People’s Daily insåg snabbt sitt misstag och tog ned videon. 

Men inte innan den hade setts minst 130 000 gånger på flera statliga mediekonton.  

– Om den här typen av misstag begicks av en politiskt oliktänkande eller till och med en vanlig nätanvändare skulle man bli måltavla för arga nationalister och nätmobbare och få dödshot skickade till sig, har en person som sett videon kommenterat. 

Ny lag införs 

Andra har gjort sig lustiga över mediemissen och den minst sagt ovanliga videon som dök upp i nyhetsflödet. 

– Detta skadar allvarligt mina känslor för nationen, skämtar en annan bland kommentarerna och hänvisar till en föreslagen lag som ska kriminalisera kommentarer, kläder eller symboler som “undergräver den kinesiska andan”.

Auktoritär regim

Politiska kommentarer i Kina är i regel mycket kontrollerade.

Kritik censureras i regel eller får ännu allvarligare konsekvenser.

Censuren har blivit ännu hårdare under ledning av Xi Jinping och upprepade tillslag har skett mot aktivister och oliktänkande.

LÄS MER: Diktatorn rasande – förbjuder biofilm

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen